This is a study aimed at investigating the use of digital tools in mathematics teaching by mathematics teachers and special educators in support of pupils. I delimit my purpose for the use of digital tools as part of an additional adjustment. In my theory, I have different chapters describing the research on digital tools and support efforts that demonstrate that digital tools such as extra adjustment enhance the students' knowledge development and their motivation. My result shows how mathematics teachers and special educators use digital tools as additional adaptation in the regular mathematics education. The result shows that mathematics teachers mainly use digital tools as additional adaptation to make the students more motivated and also to give them the opportunity to view mathematical methods from another perspective. In my discussion, I critically review the results against previous research. It shows that mathematics teachers' motives for digital tools are consistent with what scientists say, that digital tools in teaching are motivating to the students.

No description available.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om tillgången till resurser och stöd för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) inom lågstadiet. Syftet var även att ta reda på vilka stöd och resurser som pedagogerna menar att de har idag, vilka utmaningar som finns med undervisningen och vilka stöd och resurser som enligt pedagogerna bör finnas i lågstadiet. Detta kopplades även till ramfaktorteorin. Genom en enkätstudie kunde syftet besvaras och resultatet av studien analyserades utifrån forskningsfrågorna. Enkäten besvarades av 38 pedagoger och inkluderade påståenden och fördjupande frågor. Svaren granskades utifrån ramfaktorteorin. De ramfaktorer som var relevanta för studien var tid, personal, gruppstorlek, lokaler, ekonomiska resurser, föräldrar, skolans ledning och organisation. Resultatet visade att många pedagoger upplevde att det var svårt att undervisa elever med NPF då olika ramfaktorer påverkade undervisningen. Dessa var främst gruppstorlek, tid, personal och fortbildning. Det fanns flera förslag på hur denna problematik skulle kunna åtgärdas enligt pedagogerna, som pekade på att elever med NPF behövde få ett individanpassat stöd där det finns stöttning från utbildad och kunnig personal i ett mindre sammanhang. Resultatet visade också att flera pedagoger ansåg att det inte fanns tillräckligt med stöd och resurser, men att de använde både extra anpassningar och särskilt stöd för att stötta elever med NPF. Denna studies resultat stämmer överens med vad som framkommit i tidigare forskning. Utifrån studiens kunskapsbidrag kan framtida forskning studera vidare för att finna en lösning för att det ska finnas tillräckligt med stöd och resurser för elever med NPF i lågstadiet.

Det är allt vanligare att barn diagnostiseras för autism under den tiden som de går i förskolan. I Skollagen framgår det att utbildningen ska vara likvärdig och anpassas utifrån alla barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare går tillväga för att inkludera barn med autism i undervisningen samt undersöka vilka strategier de använder. Detta i syfte för att undersöka hur förskollärare och pedagoger skapar inkluderande undervisning för att ge barn med autism möjlighet att främja sin utveckling och lärande.   Empirin för denna studie samlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningen genomfördes på en digital plattform och den besvarades av 135 respondenter som omfattade förskollärare, barnskötare och rektorer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare och intervjuerna ägde rum på förskollärares arbetsplatser. Analys och diskussionsavsnittet i de kvantitativa och kvalitativa delstudierna utfördes med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.   Resultatet av studien indikerade att en stor majoritet av förskollärare och övriga pedagoger har tidigare erfarenhet av att arbeta med autistiska barn i förskolan. Resultaten visar att pedagogerna upplever svårigheter med att skapa sociala samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen i gruppen, samt svårigheter i att inkludera barn med autism i undervisningen. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar starkt med att inkludera dessa barn i undervisningen genom att skapa förutsättningar för att alla barn med och utan autism ska lyckas i undervisningen. I denna kontext har resultaten visat att pedagogerna möjliggör inkludering genom att de använder olika hjälpmedel och anpassningar samt planerar undervisningarna utifrån det autistiska barnets behov och förutsättningar. Pedagogerna använder olika strategier för att inkludera de autistiska barnen i undervisningen och strävar för att skapa en likvärdig utbildning för alla barn.

Syftet med denna studie var att undersöka inkludering i klassrummet. I synnerhet, vill vi studera lärarens praktiska arbete gentemot elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt dess inställning och upplevda förutsättningar för att bedriva det arbetet. Vi ville undersöka hur hela processen ser ut, från att en elev visar tecken på svårigheter och behov av extra anpassningar till att beslut tas om att en elev behöver särskilt stöd. Det vi vill titta närmare på är även svårigheter och hinder som kan komma att uppstå under processens gång samt vilket ansvar läraren har i elevers inlärning. Detta gjordes via intervjuer tillsammans med åtta olika lärare från olika kommuner. Intervjufrågor vi ställde till lärarna delade vi in i olika kategorier som vi kallade för Att upptäcka behovet av anpassning, när behovet är bestämt, Lärarens praktiska arbete och uppföljning. På grund av en tidsbrist som uppstod och ledde till att vi behövde byta metod och strategi, valde vi att göra en förenklad tematisk analys. Detta innebär att vi sammanställde lärarnas svar utifrån dessa kategorier.Resultatet visade att lärarna arbetar aktivt med inkludering i sina klassrum oavsett stöd och behov som eleven behöver. Det visade sig även att vissa lärare saknar tillräckligt med kunskaper om hur man arbetar med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Studien är även kopplad till det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling. Vi kom fram till att mycket av det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling tillämpas i lärarens praktiska arbete där fokus ligger inkludering, miljö och samspel med andra individer.

Den här småskaliga studien handlar om vad som anses vara en god lärmiljö i grundskolan och vilka faktorer som bidrar till att uppnå detta. Trenden har varit att elevers psykosociala hälsa försämras vilket exempelvis lett till att giltig frånvaro ökat och att måluppfyllelsen sjunkit. Syftet med här småskaliga studien var att identifiera, beskriva och analysera några insatser som görs idag och som speciallärare och specialpedagoger anser bidra till en god lärmiljö. Genom litteraturen identifierades fyra återkommande teman; (1) främjande och förebyggande arbete i elevers miljö (2) lärarens förmåga, tro på sig själv och kompetens, (3) elevers psykosociala hälsa och (4) divergenser i pojkar kontra flickors lärmiljö. En kvalitativ metod användes för genomförandet av studien och materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Tio speciallärare och specialpedagoger deltog och för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att deltagarna anser att goda relationer är grundläggande för att uppnå en god lärmiljö; goda relationer leder till ökad trygghet och ökad trivsel hos elever. Det visade även att faktorer såsom kompetenshöjning hos personalen, tydlighet och struktur i undervisningen, differentierad undervisning och kollegialt lärande hör till en god lärmiljö. Det framkom även negativa faktorer i resultatet såsom tidspress, otydlighet i tjänstebeskrivningar och orimlig arbetsbelastning. Dessa försvårade att få till reflektion, planering och lärande om hur man skapar en god lärmiljö. En viktig implikation till specialpedagoger, förutom att bygga goda relationer, var att prioritera vilka projekt som ska drivas och avsätta tillräckligt med tid för planering, genomförande och implementering för att få ett bestående resultat.

Syftet med föreliggande examensarbete var att genom enkätundersökning undersöka hur vårdnadshavare till barn med diagnosen autism, upplevde fritidshemmets verksamhet och dess kommunikation med skolan. Med hjälp av webbenkät undersöktes studiens syfte och frågeställningar. Enkäten publicerades i tre olika internetforum på Facebook och 32 svar inkom. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori valdes för att analysera och diskutera resultatet. Merparten av vårdnadshavarna i studien upplevde inte att fritidshemmet var anpassat och tillgängligt utifrån det egna barnets behov. Två vårdnadshavare gav exempel på att när fritidshemmet fungerade gav det en fantastisk känsla och de upplevde då att fritidshemmet var tillgängligt. Flera av vårdnadshavarna i studien valde bort fritidshemmet till sitt barn med diagnosen autism eftersom de upplevde att de anpassningar och det stöd barnet var i behov av inte gavs i fritidshemmet. Det motsatta skedde när vårdnadshavarna i studien upplevde att fritidshemmet gav det stöd deras barn behövde. Resultatet visade också att vårdnadshavare som bara till viss del upplevde att fritidshemmet fungerade valde att ha sitt barn med diagnosen autism i fritidshemmet eftersom de var i behov av platsen. I studien var det ett fåtal av vårdnadshavarna som upplevde att deras barns åtgärdsprogram kommunicerades mellan skola och fritidshem. Kommunikation av åtgärdsprogram skedde antingen på möte mellan skola-vårdnadshavare-fritidshem, eller genom att samma personal arbetade både i skolan och i fritidshemmet.

Inledning Enligt Brian Butterworth, professor i neuropsykologi, har 4-8 % av befolkningen dyskalkyli. Dyskalkyli är en medfödd kognitiv nedsättning och innebär att eleven har specifika matematiksvårigheter som påverkar delar av den kognitiva processen, det vill säga tänkandet. Den intuitiva förståelsen av tal, matematiska procedurer och talfakta är något många elever med dyskalkyli har svårigheter med. Skolan måste veta hur de ska hjälpa eleven att lyckas nå målen i matematik samt finna strategier som underlättar i vardagen. Syfte Syftet med den här översikten är att undersöka och sammanställa vad som kännetecknar forskningen gällande matematikundervisning för elever med dyskalkyli och vilken undervisning som kan vara gynnsam enligt forskarna. Målet är att kunna dra slutsatser och använda kunskapen för att kunna anpassa undervisningen för eleverna. Metod Vi har inspirerats av SMART-metoden när vi genomfört översikten. Urvalet av artiklarna samlades in genom en systematisk litteratursökning främst via databaserna Primooch ERIC ProQuest. I översikten har 10 artiklar granskats och kartlagts för att sedan analyserats. I analysen går det att utläsa likheter och skillnader mellan studierna. De flesta var interventionsstudier men vi har även valt ut intervju- och observationsstudier. Resultat I resultatet från studierna har vi kunnat utläsa att de ser den undersökta undervisningen som gynnsam. De har använt sig av olika typer av undervisning, i form av datorspel, digitala hjälpmedel samt genom undervisning som erbjuder multisensoriska inlärningsmöjligheter. Det har även framkommit i några av studierna att individanpassad undervisning är fördelaktigt, medan andra har sett goda effekter av individuell undervisning. En av studierna har fått fram att det är gynnsamt att hjälpa elever att hitta egna, individuellastrategier som kan fungera för dem. Ett annat resultat som majoriteten av artiklarna lyfter fram är att många av eleverna fått en mer positiv attityd till matematiken efter interventionerna då matematiken blir mer greppbar.

2014 gjordes förändringar i skollagen för att underlätta elevers möjligheter att få stöd för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas och nå målen och detta utan att formella beslut först måste fattas. Skolinspektionens granskning visar dock att detta arbete kommit olika långt och att det behöver fortsätta utvecklas. Syftet med studien var att undersöka hur matematiklärare arbetar med extra anpassningar i den ordinarie undervisningen och hur det kan öka elevers möjlighet till inkludering, samt vilka förväntningar lärare har på speciallärares stöd i detta. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv legitimerade matematiklärare som har minst två års yrkeserfarenhet. Det finns lärare representerade från samtliga stadier i grundskolan. Resultatet visar att innebörden av begreppet extra anpassningar tolkas väldigt olika av lärare samt att det finns stor förvirring i hur och var dessa anpassningar ska dokumenteras och utvärderas. Dock framgår det i studien att trots de svårigheter som lärarna upplever med detta, är de mycket positiva till att med hjälp av extra anpassningar skapa en inkluderande lärmiljö för eleverna. Det framkommer också i studien att matematiklärarna ser ett stort behov av stöttning från speciallärare i detta arbete. Slutsatsen blir att eftersom det i styrdokumenten finns ett stort tolkningsutrymme i arbetet med extra anpassningar behöver detta arbete fortsätta att utvecklas på skolorna. Därför har specialläraren en viktig roll att fylla i arbetet med extra anpassningar och inkluderande lärmiljö.