No description available.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan. Omvårdnadsbehov som även kom fram i denna studie är kontinuitet i vården och personliga samtal med sjuksköterskan. Att få utöva sin religiösa tro, sin andlighet och utöva sin kulturella tillhörighet samt likaså känna förtroende är omvårdnadsbehov som blev uppenbarat i resultatet. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys omvårdnadsteori där känslan av sammanhang är central.

<p>Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande livssituation de befinner sig i.</p><p>Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ”känslan av sammanhang”. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem.</p>

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på om en kristen gudstro kan utgöra en salutogen faktor vid svåra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med några personer som har gått igenom traumatiska kriser och som tycktes använda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsåskådning påverkar hans eller hennes sätt att handskas med kriser. Jag har använt mig av två metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jämföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsättningar kan utgöra en salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock måste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris. Andra viktiga faktorer för att gudstron ska kunna fungera som en salutogen faktor vid kriser är en positiv gudsbild och ett stödjande nätverk av andra troende.

Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn. Resultatet visar att tillhörighet och stöd i den egna etniska gruppen och meningsfull sysselsättning vara av betydelse, främst i form av nära mellanmänskliga relationer och skola. För att skapa meningsfullhet behövs utrymme för existentiella teman och individens egna känslor vilka genom resultatet har varit svårare för studien att mäta men dessa har omnämnts och är nödvändiga för att KASAM ska kunna uppnås. / It requires a lot of a person who must flee their homeland. When a child flees without family or relatives it’s possible that the child has been forced to leave by the family, with hope that the child shall succeed in the Western World. The demands and expectations on these children are hard to comprehend. To attain a broader understanding of the unaccompanied refugee children’s situation, the purpose of the study was to examine the children’s sense of coherence, which gave rise to the following questions: 1) How can the children’s sense of coherence be described from personnel that work with them? 2) Which factors do the personnel consider to be of influence for the children’s sense of coherence? The study is based on a qualitative method, containing semistructured interviews with eight working respondents at the homes for unaccompanied refugee children. The interview questions where based on Antonovsky’s conception about sense of coherence, short SOC. Decisive for the results was the belonging and support of the own ethnic group and the main occupation of importance, foremost the close relationships and school. In order to create meaningfulness, space is required for existential theme and the individual’s feelings. These factors however have been hard to measure but they are mentioned and considered essential to achieve SOC.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande livssituation de befinner sig i. Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ”känslan av sammanhang”. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem.

M.A. / Please refer to full text to view abstract

Studien har undersökt hur lärare tolkar begreppet hälsa och hur de beskriver att de undervisar hälsa i sin praktiska undervisning. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Totalt har nio respondenter intervjuats och resultatet vi- sar att lärarna beskriver hälsa genom en helhetssyn där fysisk, psykisk, och social hälsa ingår. Det visar också att det saknas en systematik och struktur samt att det finns en osäkerhet när de ska beskriva hur deras undervisning i hälsa genomförs. Vidare visar resultatet att idrott och hälsa ofta särskiljs och att hälsoundervisningen främst sker teoretiskt. Slutsatsen är att det fö- refaller svårt att omsätta hälsobegreppet till den praktiska undervisningen inom idrott och hälsa och att den ofta sker på många olika sätt och med olika ingångsvärden. Genom att appli- cera och använda modellen KASAM kan det finns möjligheter för yrkespraktiken att skapa en struktur och ett ämne som går i hälsans tecken, där elever deltar och samtidigt mår bra.

Davidsson-Mulà, B & Larsson, M. Vem tillkommer rätten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans roll vid eutanasi och hennes/hans syn på denna roll. En litteraturstudie med 10 artiklar gjordes, 2 databaser, PubMed och CINAHL användes. Artiklarnas vetenskapliga tillförlitlighet fastställdes med Eiman & Carlssons kvalitetstest. Några av testets punkter diskuterades utförligt, av författarna, tills enighet nåtts. Resultatet visade att sjuksköterskor inte ofta ställdes inför eutanasi, men när det hände förblev deras roll oklar. Fynd visade på att en mer definierad roll för sjuksköterskan vore önskvärd, då det gäller eutanasi. Skiftande rutiner vid eutanasi berodde på olika riktlinjer, brist på riktlinjer samt läkares olika arbetsrutiner. Handlingar, som stred mot lagen, gjorde sjuksköterskan förvirrad och frustrerad. Sjuksköterskor skyddades av lagen, då utövandet av eutanasi var strängt förbjudet. Att avstå från att medverka i vården av patienter som efterfrågade eutanasi, behandlades också i riktlinjer. Trots det, kunde man konstatera i studier gjorda i Europa, USA och Kanada, att sjuksköterskan deltog i eutanasi, och till och med utförde eutanasi självständigt, med eller utan läkares närvaro. / Davidsson-Mulá, B & Larsson, M. To whom is due the right to die and who is the one to judge? A literature study on the role of the nurse as to euthanasia. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008. The aim of the study was to investigate the role of the nurse at euthanasia and her/his views on this role. A literature study with 10 articles was made, 2 databases, PubMed and CINAHL, were used, the reliability was guaranteed by means of a quality test from Eimann & Carlsson. Some points of the test were discussed intensely, by the authors, until they had come to an agreement on the issue. The results indicated that nurses not frequently confronted euthanasia, but when it happened, their role in assisting, remained vague. Findings made clear that a more defined role for nurses would be preferable, when it comes to euthanasia. The varying routines concerning euthanasia depended on different guide-lines, lack of guide-lines and physician’s different working-routines. Acts, which were contrary to the law, made nurses confused and frustrated. Nurses were protected by law, as practising euthanasia was strictly prohibited. Refraining from assisting in the care of patients, requesting euthanasia was also supported by regulations. Nevertheless, it was stated from studies, undertaken in Europe, The United States and Canada, that nurses participated in euthanasia, even performing euthanasia themselves, with or without the presence of the physician.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt personalen inom ett utbildnings- och aktiveringsprogram i en kommun i Sverige arbetade för att öka de tre olika komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i deltagarnas känsla av sammanhang (KASAM). Metoden som användes var en kvalitativ intervjuundersökning där personal inom ett utbildnings- och aktiveringsprogram intervjuades. Det insamlade materialet blev analyserat med hjälp av en teoristyrd tematisk analys. Genom analysen utkristalliserades olika subteman med utgångspunkt från våra tre förutbestämda huvudteman som var: begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Resultatet visade att personalen till exempel arbetade med språkundervisning, motivationsarbete och praktiskt utförande. Personalen uppgav att språkundervisningen bidrog till deltagarnas känsla av begriplighet, motivationsarbetet bidrog till en känsla av meningsfullhet och praktiskt utförande bidrog till en känsla av hanterbarhet. Studien visar att verksamheten arbetade för att öka alla tre komponenterna i begreppet KASAM, men personalen önskade att arbeta ännu mer med det som skapar en känsla av meningsfullhet. / Our purpose with the study was to investigate in what way the personal at a municipal education- and activity program worked to increase the three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness in the participants sense of coherence (SOC). The method used was a qualitative interview study in which the personal at an education- and activity program was interviewed. The collected material was processed by a theoretical thematic analysis. By analyzing the result, six sub-themes were crystallized, with a starting point from our three predefined main themes were: comprehensibility, meaningfulness and manageability. The result showed that the staff for example worked with teaching language, motivational work and practical training. The staff stated that teaching language contributed to the participants sense of comprehensibility, motivational work contributed to a sense of meaningfulness and practical training contributed to a sense of manageability. The study showed that the program worked to increase all three components in the participants SOC, but the staff wished to work even more with the parts that increase the sense of meaningfulness.