<p>Syftet med denna studie är att knyta an till Högskolan i Gävles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering på en arbetsplats samt kartlägga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjälp av datorprogrammet Complador. Någon tidigare forskning har inte funnits inom detta område, vilket gjorde att ett intresse väcktes hos författarna. Studien bygger på litteraturstudier samt intervjuer. För att få svar på visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartläggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar på att visualisering har en stor betydelse både för pedagogerna själva samt deras dagliga arbete, både som kollega och klasslärare. Kartläggningen fick pedagogen att se och reflektera över dennes uppfattningar vilket gjorde att denne ställde sig positiv till Complador.</p>

Syftet med denna studie är att knyta an till Högskolan i Gävles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering på en arbetsplats samt kartlägga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjälp av datorprogrammet Complador. Någon tidigare forskning har inte funnits inom detta område, vilket gjorde att ett intresse väcktes hos författarna. Studien bygger på litteraturstudier samt intervjuer. För att få svar på visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartläggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar på att visualisering har en stor betydelse både för pedagogerna själva samt deras dagliga arbete, både som kollega och klasslärare. Kartläggningen fick pedagogen att se och reflektera över dennes uppfattningar vilket gjorde att denne ställde sig positiv till Complador.

Samtalsgrupper anordnas av PatientForum tillsammans med olika vårdavdelningar på UMAS och vänder sig till personer som blivit nydiagnostiserade med en kronisk sjukdom. Reumatoid Artrit, RA är en autoimmunsjukdom och det finns idag inget botemedel mot den. Data inhämtades genom sju intervjuer med samtalsdeltagare. Syftet med studien var att undersöka vad det betyder för en individ med RA, att delta i en samtalsgrupp samt hur deltagaren upplever det att få diagnosen RA.Resultatet visade att deltagarna tyckte att samtalsgruppen kan vara en positiv aspekt i behandlingen av RA. I samtalsgruppen fann deltagarna en trygghet och gemenskap. Tillsammans kunde man bearbeta och förstå sin sjukdom. Gemenskapen var en stor del som bidrog till att deltagarna tyckte att samtalsgruppen var bra. I gemenskapen kände den enskilda individen sig starkare och tillsammans med andra fick han/hon en bättre förståelse över sin egen situation. / Support groups are arranged by Patient’s Forum in cooperation with different units at UMAS (Malmö University Hospital). The opportunity of participating in this support group was given to patients recently diagnosed with a chronic disease. The purpose of this study was to investigate how patients who have been given the diagnosis Rheumatoid Artritis, RA, experience the participation in a support group and how the participator felt when he received the diagnosis RA. Data was collected by the use of interviews with seven patients. The results illuminated how patients experience the participation of support group as a positive aspect in the treatment of RA. The patients felt safe and developed a fellowship within the group. Participating in the support group also seemed to develop a better understanding of the situation. Using Antonovsky´s conception sense of coherence, this seems to be strengthened by participating in the support group.

Student Number : 8609483Y - MA Dissertation - School of Human and Community Development - Faculty of Humanties / This study undertook to investigate the validity of the Sense of Coherence Scale (SOC Scale) for use in South Africa. The scale was developed by Antonovsky (1987) and is widely used in stress and health research. It measures three components: meaningfulness, comprehensibility, and manageability, which Antonovsky posited as being central to a person’s sense of coherence (SOC), which in turn facilitates coping and personal resilience. The current research utilised two samples, namely a group of disabled individuals and a group of undergraduate psychology students. It found that while the SOC Scale is indeed a useful psychometric instrument within a South African context, it would be advisable to develop a modified version of the scale for local use. Factor analysis suggested that a three-factor solution is more appropriate than a one-factor solution, a finding which is congruent with Antonovsky’s theory. Suggestions are made for modifications to some of the original 29 items, as well as the subscales, of the SOC Scale.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Denna studie beskriver hur elever, i skolår fem, uttrycker hälsa utifrån Antonovsky´s begrepp KASAM, en känsla av sammanhang. Genom en kvalitativ intervjustudie med öppna intervjufrågor, i grupper om tre elever, har eleverna samtalat om vad hälsa innebär för dem. Syftet med studien var att få eleverna att sätta ord på sina egna tankar kring hälsa. Resultatet visar att de har ganska goda kunskaper om vad hälsa innebär. De sätter dock inte in denna kunskap, i en övergripande beskrivning kring vad som ger känsla av sammanhang, i den egna livssituationen.</p></strong></p>

<p>Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet. Lärare i de olika årskurserna anser att de haft noggranna genomgångar av kriterierna med sina elever men elevernas beskrivningar av kriterierna säger något annat. Elevernas beskrivningar av kriterierna visar på en grov misstolkning av vad som är kriterier och vad som är förutsättningar. När lärare tillfrågas om de tror att deras elever kan beskriva kriterierna svarar samtliga Nej, de misstänker att eleverna lägger all vikt vid prestationer och närvaro.</p>

Stress is part of everyday life and in the working conditions of the social services in Sweden. Thus each and every person has resources and strategies to cope with those stressors that construct the assumption of stress. The aim of this study was to understand how persons in leading positions of the LSS of Social Services in Kalmar experience and cope with stressors in their leadership and organization and to investigate what factors during working and non-working hours promote health. Influenced by the theoretical approach of Aaron Antonovsky´s Sense of Coherence seven qualitative interviews were conducted with persons in leading positions. They were asked about stressors, coping strategies, resources and health promoting factors that help to cope with stressors. The interviewees stated that stressors like unclear role description and heavy workload are among others a major part of the role as leader. They also stated that the role as a leader was more desirable than being a chief. Coping strategies were found to help control the daily stressors. Factors during working and non-working hours which promote health were found to be important as a factor to gain energy, relaxation and meaningfulness.

Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet. Lärare i de olika årskurserna anser att de haft noggranna genomgångar av kriterierna med sina elever men elevernas beskrivningar av kriterierna säger något annat. Elevernas beskrivningar av kriterierna visar på en grov misstolkning av vad som är kriterier och vad som är förutsättningar. När lärare tillfrågas om de tror att deras elever kan beskriva kriterierna svarar samtliga Nej, de misstänker att eleverna lägger all vikt vid prestationer och närvaro.

Sammanfattning Denna studie beskriver hur elever, i skolår fem, uttrycker hälsa utifrån Antonovsky´s begrepp KASAM, en känsla av sammanhang. Genom en kvalitativ intervjustudie med öppna intervjufrågor, i grupper om tre elever, har eleverna samtalat om vad hälsa innebär för dem. Syftet med studien var att få eleverna att sätta ord på sina egna tankar kring hälsa. Resultatet visar att de har ganska goda kunskaper om vad hälsa innebär. De sätter dock inte in denna kunskap, i en övergripande beskrivning kring vad som ger känsla av sammanhang, i den egna livssituationen.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna.