Folksägner, historier och sagor har länge gett olika djur mänskliga attribut och gestaltat djuren på ett människoliknande sätt. Vargen är inget undantag och återges allt som oftast på ett negativt sätt. Kan dessa erfarenheter av vargen från sagornas värld drabba hur elever tänker om vargen och dess roll i ett ekosystem och samspelet med andra organismer? Undersökningens syfte är att belysa elevers tankar attityder om vargen samt hur de placerar in dess roll i ett ekosystem med ett jämförande förhållningssätt mellan elever från stadsmiljö och landsbygdsmiljö. En reviderad klinisk intervjumetod i grupp har använts för att uppnå syftet med studien. Totalt har 18 elever deltagit, varav fem från landsbygden och 12 elever från stadsmiljö. Undersökningen visar att eleverna från stadsmiljö har en negativ attityd till vargen, vilket skiljer sig från eleverna från landsbygden som har en positiv alternativt neutral attityd till varg. Eleverna från de båda geografiskt skilda områdena beskriver vargens roll i ett ekosystem ur ett antropocentriskt och teleologiskt synsätt i ungefär lika stor utsträckning. / For many years folklore, stories and fairy tales have been giving animals human attributes and elaborated the animals in a human-like way. The wolf is no exception and is often reproduced in a negative way. Can these experiences of the wolf from the selection of fairy tales affect how pupils think about the wolf and its role in an ecosystem? And furthermore, can it affect how the pupils understand how the wolf interacts with other organisms? With a comparative approach between pupils from urban and rural environments, the purpose of the study is to elucidate thoughts and attitudes toward the wolf and to emphasize how pupils place the wolf and its role in an ecosystem. A revised clinical group interview method has been used to achieve the purpose of the study. In total, 18 pupils participated, five of them from the countryside and 12 pupils from a city. The survey shows that pupils from the urban environment have a negative attitude toward the wolf, which differs from the pupils from rural areas, who have a positive, alternatively neutral attitude towards the wolf. The pupils from both urban and rural environments describe the role of the wolf in an ecosystem in an anthropocentric and teleological approach to an approximately equal extent.

This paper intends to examine animal portrayal in literature with the guidance of three literary works; Charlotte’s Web, The Call of the Wild and The Guest Cat. The overall purpose is to explore the representation of animals in text and see what it possibly could show about our – the humans – view of animals. Through this I investigate what we do when we interpret animals in text and how this portrayal can effect animals, with the help of a moral philosophical angle. I put focus on how the view of animals can be effected depending on if one sees animals as an object or a subject – someone or something. Questions used are: How are animals portrayed in this fiction? What can this portrayal show about our relationship with – and view of – animals? The analysis show consequences of both sides through the thought that both views still can be a sign of power over animals, since we never completely can understand animal’s thoughts or actions. I argue, however, that there still is a value to reflect about the animal in literature because it can demonstrate a shifting animal view and let us reflect not only about the animals in literature ­– but in the reality as well. / Denna uppsats ämnar undersöka djurs gestaltning i litteratur med vägledning av tre litterära verk; Charlotte’s Web, The Call of the Wild och Gästkatten. Det övergripande syftet är att undersöka representationen av djur i text och se vad de möjligtvis kan säga om vår – människans – djursyn. Genom detta undersöker jag vad vi gör när vi tolkar djur i text och hur denna gestaltning kan påverka djur, med hjälp av en moralfilosofisk vinkel. Denna vinkel lägger fokus på hur djursynen kan påverkas beroende på om man ser djur som objekt eller subjekt – någon eller något. Frågeställningarna är: Hur gestaltas djur i denna fiktion? Vad kan denna gestaltning säga om vår relation till – och syn på – djur? Analysen visar konsekvenser av båda sidor genom tanken att båda ändå kan vara ett tecken på makt eftersom vi aldrig helt kan förstå djurs tankar och handlingar. Jag argumenterar däremot att det ändå finns ett värde att reflektera kring djurbilden i litteratur eftersom det kan demonstrera en skiftande djursyn och låta oss reflektera kring djur inte bara i litteraturen – men i verkligheten. ­

RÅ är ett kandidatarbete i text och skulptur som utforskar skogen Vilken känsla är det som fyller kroppen när den befinner sig omringad av träd, långt från andra människor? Vad definieras som skog och vad får inte göra det? Motsatsen till det mänskliga, motsatsen till det tama. Vilka myter om skogen tror vi på, hur påverkar det vårt agerande mot den? Var finns naturen kvar i oss människor? Finns det verkligen gränser mellan tam och vild, trygg och farlig, ordnad och kaos, inne och ute, innanför gården och utanför vägen. Mänsklig eller djurisk, förförisk, eller farlig. Det är i gränslandet det magiska föds, där skogen är vild och vacker.