Idag misslyckas en stor andel förändringsprojekt inom IT vilket är oroväckande med tanke på hur centralt IT är för verksamheter. En återkommande anledning till att så många projekt misslyckas anses vara svårigheten i att hantera människors tankar och attityder när de genomgår en förändring. Speciellt förändringar av system, som har en så påtaglig inverkan på de anställdas arbete. För att hantera dessa svårigheter förespråkar teoretiker att en användardeltagande strategi bör implementeras vid förändringsarbeten inom IT. Syftet med studien är därför att utreda hur organisationer använder sig utav användardeltagande och om det faktiskt har någon effekt på användarnas acceptans för systemförändringar. Detta då IT projekt fortsätter att misslyckas. Studien har grundats på tidigare forskning inom användardeltagande och användaracceptans för att sedan genomföra en undersökning på hur det går till i verkligheten. För att skapa djupare förståelse för hur användardeltagande kan ta form har intervjuer genomförts hos verksamheter som nyligen genomgått en systemförändring. Vidare har enkäter skickats ut till de anställda hos de studerade verksamheterna för att på ett tillförlitligt sätt avgöra acceptansen för systemen. Studien visar att användardeltagande utformas utefter vilken organisationsstruktur samt vilka maktförhållanden som råder i organisationer. Användardeltagande påverkar olika systemanvändare annorlunda då dessa har olika behov som behöver tillgodoses. Vissa användare är i behov av att användaranpassa system för att uppnå användaracceptans, samtidigt som andra är i behov av att ledas genom själva förändringen. Detta gör användardeltagande till ett bra val i syfte att öka användares acceptans för informationssystem, ifall det anpassas till användarnas behov samt rådande organisationsstruktur. / Program: Dataekonomutbildningen

<p>[ An abstract in English will follow]</p><p>Denna uppsats handlar om på vilket sätt användarinvolvering påverkar acceptansen av ett affärssystem. I studien redogörs varför acceptansen påverkas av användarinvolveringen, samt hur påverkan sker och vad som leder till den. </p><p>IT genomsyrar idag så gott som alla former av företagsamhet. Affärssystem stödjer affärsprocesser i flera branscher, från tillverkande företag till renodlade tjänsteföretag. Ett företag behöver exempelvis anpassa både sina affärsprocesser och det nya affärssystem för allt som sker inom företaget. På grund av komplexiteten som detta för med sig är implementeringen ofta ett stort steg för företaget och dess anställda. De framtida användarna av systemet ställs inför en stor förändring som ett nytt affärssystem medför. För att göra övergången så enkel som möjligt och få användarna att acceptera systemet brukar användarna vara delaktiga i implementationen genom en process som benämns som användarinvolvering.</p><p>Forskning inom området har enats om att användarinvolveringen påverkar acceptansen av ett system (Dickson & Simmons, 1970; Powers & Dickson, 1973; Wu, et al.,2002; Kujala, 2003;, Gable, et al., 2003; Amoako-Gyampah, 2005; Sharp, et al., 2007). Desto mindre finns skrivet om varför acceptansen påverkas av användarinvolveringen, hur den påverkas, samt vad det egentligen är i användarinvolveringen som påverkar acceptansen. Denna uppsats undersökte detta genom att en kvalitativ studie utformades. </p><p>Teorin om att användarinvolveringen påverkar acceptansen kombinerades med Technology Acceptance Model (en modell för undersökning av acceptansen föreslagen av Davis, 1989) för att skapa en egenutvecklad modell. Den egenutvecklade modellen användes för att skapa teman kring vilka den öppna individuella intervjun utformades. Därefter genomfördes intervjuer med fyra användare som var involverade i en implementationsprocess. Resultatet från intervjuerna strukturerades på ett sätt som matchade teman i den egenskapade modellen. Därefter analyserades resultatet med hjälp av det teoretiska materialet som insamlades under studiens inledningsfas. </p><p>Slutsatsen är att användarinvolveringen som process består av flera företeelser som tros påverka acceptansen. De företeelserna som tros ha påverkat acceptansen på företaget som studerades var: användarnas förståelse för vad som kommer krävas av dem i framtiden, utbildningen och dess kvalité, användares tidigare kunskap och förmåga att ta in ny kunskap samt företagets mål med implementationen och hur väl det nya systemet kan uppfylla dessa. </p><p>Slutligen bör man inte bortse ifrån de krav som företaget ställer på sina anställda. En medarbetare kan känna sig tvungen att acceptera ett visst system, då det redan är beslutat att företaget ska bruka systemet.</p><p>[English abstract]</p><p>This essay covers what in the user involvement process affects user acceptance of an Enterprise Resource Planning System (ERP). The study reads up on why the acceptance is affected by user involvement, how the influence derives and where it comes from.</p><p>Information Technology permeates all forms of enterprise. ERP systems support business processes for many different types of enterprise, ranging from manufacturing to service oriented. A company needs to adapt both its business processes and the new ERP system to fit the company’s business processes and support them throughout the value chain. As a result of the complexity that this adaptation implies, the implementation turns often out to be a big step for the company and its employees. Because of that, future ERP system users face a huge change in their work life. To make this easy and increase the chances of the future users to accept the new system, a process called user involvement is often used. </p><p>Research has shown that user involvement affects the acceptance of a system (Dickson & Simmons, 1970; Powers & Dickson, 1973; Wu, et al.,2002; Kujala, 2003; Gable, Sedera & Chan, 2003; Amoako-Gyampah, 2005; Sharp, et al., 2007). On the contrary, less is known on why the acceptance is affected by user involvement, how the relation looks like and what in the user involvement process actually affects the acceptance. This essay studied that using a qualitative approach. </p><p>By combining the theory that user involvement affects the acceptance, with the Technology Acceptance Model (a theory proposed by Davis (1989) that models how users come to accept and use a technology), a new model was developed. The self-created model was used to develop themes which were used as a base for the empirical research. Four interviews with system users took place and the result was analyzed using the theories collected in the earlier part of the study. </p><p>The conclusion is that user involvement as a process contains many different parts which we believe may influence acceptance. Our study has shown that the acceptance depends on – but not limited to – the following: user’s understanding of what will be required of them in their future work, the educational process and its quality, user’s technical knowledge before the implementation process began, user’s ability to learn, as well as the company’s goals set for the implementation and to which degree the new system will fulfill these goals. </p><p>Finally, the demands which the company sets on its employees must not be ignored. An employee can feel obligated towards company’s choice of the ERP system and compelled to accept the new system, because it has already been decided that the company would use it.</p>

[ An abstract in English will follow] Denna uppsats handlar om på vilket sätt användarinvolvering påverkar acceptansen av ett affärssystem. I studien redogörs varför acceptansen påverkas av användarinvolveringen, samt hur påverkan sker och vad som leder till den. IT genomsyrar idag så gott som alla former av företagsamhet. Affärssystem stödjer affärsprocesser i flera branscher, från tillverkande företag till renodlade tjänsteföretag. Ett företag behöver exempelvis anpassa både sina affärsprocesser och det nya affärssystem för allt som sker inom företaget. På grund av komplexiteten som detta för med sig är implementeringen ofta ett stort steg för företaget och dess anställda. De framtida användarna av systemet ställs inför en stor förändring som ett nytt affärssystem medför. För att göra övergången så enkel som möjligt och få användarna att acceptera systemet brukar användarna vara delaktiga i implementationen genom en process som benämns som användarinvolvering. Forskning inom området har enats om att användarinvolveringen påverkar acceptansen av ett system (Dickson &amp; Simmons, 1970; Powers &amp; Dickson, 1973; Wu, et al.,2002; Kujala, 2003;, Gable, et al., 2003; Amoako-Gyampah, 2005; Sharp, et al., 2007). Desto mindre finns skrivet om varför acceptansen påverkas av användarinvolveringen, hur den påverkas, samt vad det egentligen är i användarinvolveringen som påverkar acceptansen. Denna uppsats undersökte detta genom att en kvalitativ studie utformades. Teorin om att användarinvolveringen påverkar acceptansen kombinerades med Technology Acceptance Model (en modell för undersökning av acceptansen föreslagen av Davis, 1989) för att skapa en egenutvecklad modell. Den egenutvecklade modellen användes för att skapa teman kring vilka den öppna individuella intervjun utformades. Därefter genomfördes intervjuer med fyra användare som var involverade i en implementationsprocess. Resultatet från intervjuerna strukturerades på ett sätt som matchade teman i den egenskapade modellen. Därefter analyserades resultatet med hjälp av det teoretiska materialet som insamlades under studiens inledningsfas. Slutsatsen är att användarinvolveringen som process består av flera företeelser som tros påverka acceptansen. De företeelserna som tros ha påverkat acceptansen på företaget som studerades var: användarnas förståelse för vad som kommer krävas av dem i framtiden, utbildningen och dess kvalité, användares tidigare kunskap och förmåga att ta in ny kunskap samt företagets mål med implementationen och hur väl det nya systemet kan uppfylla dessa. Slutligen bör man inte bortse ifrån de krav som företaget ställer på sina anställda. En medarbetare kan känna sig tvungen att acceptera ett visst system, då det redan är beslutat att företaget ska bruka systemet. [English abstract] This essay covers what in the user involvement process affects user acceptance of an Enterprise Resource Planning System (ERP). The study reads up on why the acceptance is affected by user involvement, how the influence derives and where it comes from. Information Technology permeates all forms of enterprise. ERP systems support business processes for many different types of enterprise, ranging from manufacturing to service oriented. A company needs to adapt both its business processes and the new ERP system to fit the company’s business processes and support them throughout the value chain. As a result of the complexity that this adaptation implies, the implementation turns often out to be a big step for the company and its employees. Because of that, future ERP system users face a huge change in their work life. To make this easy and increase the chances of the future users to accept the new system, a process called user involvement is often used. Research has shown that user involvement affects the acceptance of a system (Dickson &amp; Simmons, 1970; Powers &amp; Dickson, 1973; Wu, et al.,2002; Kujala, 2003; Gable, Sedera &amp; Chan, 2003; Amoako-Gyampah, 2005; Sharp, et al., 2007). On the contrary, less is known on why the acceptance is affected by user involvement, how the relation looks like and what in the user involvement process actually affects the acceptance. This essay studied that using a qualitative approach. By combining the theory that user involvement affects the acceptance, with the Technology Acceptance Model (a theory proposed by Davis (1989) that models how users come to accept and use a technology), a new model was developed. The self-created model was used to develop themes which were used as a base for the empirical research. Four interviews with system users took place and the result was analyzed using the theories collected in the earlier part of the study. The conclusion is that user involvement as a process contains many different parts which we believe may influence acceptance. Our study has shown that the acceptance depends on – but not limited to – the following: user’s understanding of what will be required of them in their future work, the educational process and its quality, user’s technical knowledge before the implementation process began, user’s ability to learn, as well as the company’s goals set for the implementation and to which degree the new system will fulfill these goals. Finally, the demands which the company sets on its employees must not be ignored. An employee can feel obligated towards company’s choice of the ERP system and compelled to accept the new system, because it has already been decided that the company would use it.

Inledning: När ett informationssystem betraktas som färdigutvecklat eller färdigförvaltat, skall det driftsättas i en produktionsmiljö för att göras tillgängligt för slutanvändare. För att det skall kunna göras tillgängligt för slutanvändarna, bör en stegvis planerad driftsättningsprocess med en serie aktiviteter genomföras. En viktig delprocess i en driftsättningsprocess är att driftsätta informationssystemet i en testmiljö, innan det driftsätts i produktionsmiljö. Syfte: Syftet med denna C-uppsats var att utreda vilken roll en testmiljö spelar inför driftsättning av informationssysstem i en produktionsmiljö utifrån yrkesverksammas perspektiv.. Syftet bröts även ned till två frågeställningar: Varför används en testmiljö vid driftsättning? Vad är för-och nackdelar med en testmiljö vid driftsättning? Metod: I denna studie tillämpades ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistruktuerade intervjuer. 4 yrkesverksamma med erfarenheter utav driftsättning intervjuades. Resultat &amp; Slutsats: De yrkesverksamma menade att en testmiljö har en väsentlig betydelse för en produktionsmiljö vid en driftsättning utav användaracceptansskäl och av tekniska trygghetsskäl. En testmiljös betydelse värderades också utefter hur produktionslik den är för att veta hur informationssystemet kommer att bete sig vid tester när det väl produktionssätts. Däremot menade de yrkesverksamma att det ofta finns skillnader mellan testmiljöer och produktionsmiljöer. Det innebär att om informationssystemet fungerar tillfredsställande i en testmiljö, så är det inte en garanti att det kommer att fungera utan störningar i produktionsmiljön. Förslag till fortsatt forskning: Vi hade gärna sett mer utav denna typ av forskning, fast med fler respondenter för att öka studiens generaliserbarhet. En annan intressant sak som en av respondenterna tog upp är automatiserad driftsättning. Ett, för oss, helt nytt begrepp inom driftsättning som är absolut värt att skriva ett arbete om. / Introduction: When an information system is considered finished, be it in development or management, it is to be released into a production environment and be made available for the end users. To do this, a step-by-step planned release process should be made via a series of activities. One important part of this process is to release the information system into a testing environment prior to being released into a production environment. Purpose: The purpose of this C-level essay is to investigate the importance of a testing environment prior to release to a production environment during release from a professional and real-life perspective, broken down into two main questions: “Why is a testing environment used during release?”, “What are the pros and cons of a testing environment during release?” Method: In this study we used an inductive approach together with a qualitative inception to collect data from 4 semi-structured interviews with working professionals who had experiences with the release of information systems. Result &amp; Conclusion: The 4 interviewed professionals all claimed that a testing environment have substantial importance during the release into a production environment, partially because of the impact it has on user acceptance and out of technical security reasons. A testing environment is apparently valued based on to which extent it is similar to a production environment in order to gain an understanding regarding how the information system will act when released into an actual production environment. However, this does not imply that if the informations system works to satisfaction in a testing environment, that it is then guaranteed to work without disruption in a production environment. Suggestions to further research: We would like to see more of this kind of research and into this field, but with more interviews to increase the extent at which the study’s conclusions can be generalized. Another point of interest that one of the interviewees took up was automated release, which was a previously unknown concept for us that deserves further investigation. Key words: Release, Testing Environment, Production Environment, User Acceptance Test, Performance, Integration

Standardsystem är något som har blivit allt mer populärt bland verksamheter, vilket innebär att företag väljer att köpa en paketerad systemlösning i form av informationssystem. Vissa standardsystem är väl anpassade för respektive verksamhet, medan vissa inte är det, vilket kräver modifikationer av systemet. Ett sätt för att uppnå god anpassning av systemet är att använda sig av användarinvolvering under utvecklingsprocessen. Genom att anpassa ett system utefter användarnas önskemål tenderar deras acceptans på systemet att bli högre. Därför kommer denna studie inrikta sig på att försöka förstå om användares involvering påverkar deras acceptans av ett standardsystem vid ett standardsystembyte och hur. För att kunna undersöka detta har en fallstudie av kvalitativ art genomförts på företaget Ellos. Studien har genomförts med hjälp av tidigare forskning inom användarinvolvering och användaracceptans som skapat en grund för att undersöka hur det har applicerats i en verksamhet. Författarna ville skapa sig en djupare förståelse kring begreppen och genomförde därför intervjuer på Ellos som är i implementeringsfasen av sitt standardsystembyte. Eftersom Ellos implementerar flera system är studien avgränsad till deras logistikavdelning. Resultatet av studien visade att en högre grad användarinvolvering bidrog till högre acceptans hos användarna. / ERP-systems are becoming more and more popular among businesses, and it means that the company buys an information system in a packaged system solution. Some ERP-systems is well suited for each business, while some are not, which require modifications of the system. One way to achieve good alignment of the system is to use user involvement during the development process. By adapting a system along the user requests, their acceptance towards the system tends to become higher. Therefore, will this study focus on trying to understand if user involvement affects their acceptance of an ERP-system change and how. To investigate this, a case study of a qualitative approach was conducted on the company Ellos. The study was completed with help from previous research in the areas of user involvement and user acceptance that created a base for examining of how the actual work is done in an organization. The authors wanted to create a deeper understanding of the concepts and therefore completed interviews at Ellos that is in the implementation phase of an ERP-system. Because Ellos implements several systems, is the study limited to their logistic department. The result of the study showed that a higher degree of user involvement contributed to higher user acceptance.

Användaracceptans är en viktig del i alla systemutvecklingsprojekt och är också en väldigt lättpåverkad variabel för en lyckad implementering. Därför är det viktigt att ha översikt på sådana faktorer som kan påverka användaracceptansen negativt, en sådan faktor är försening. Denna uppsats belyser sammanhanget mellan hur en försening påverkar användaracceptansen. Genom att låta en undersökningsgrupp genomgå en enkät utformad efter Technology Acceptance Model har jag samlat upp en generaliserad åsikt. Resultaten visar att försening som variabel inte påverkar användaracceptansen för fallstudien. / User acceptance is an important part of all system development projects and is also a very easily influenced variable for a successful implementation. That is why it is important to have an overview of those factors that could influence the user acceptance negatively, one of those factors being delay. This thesis highlights the cohesion between a delayed project and its influence over the user acceptance. By letting a study group answer a survey formed by the Technology Acceptance Model, I have gathered the generalized opinion of the group. The results show that delay as a variable does not influence the user acceptance of this case study.

User acceptance measures the willingness to use an information system. The user acceptance has been challenged by covid-19 as customers demand more from companies. Cutters is a new type of digital service and is a hair salon that offers drop in via bookings through its app. To investigate Cutters, this study applies the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) to Cutter's systems for providing haircutting. A survey was conducted in order to find what factors contribute to people wanting to get a haircut at Cutters. The aim was also to clarify user acceptance during the covid-19 pandemic. The quantitative survey study showed that expected performance, expected usability, social factors and facilitating conditions all had a positive impact on respondents' attitudes towards using Cutters. The most important characteristics of a positive user image of a hairdresser during covid-19 are that it is time efficient, that it saves money, that you have the resources required to use the service and that the service suits your lifestyle. The intentions to use Cutters were higher after covid-19, which means that the pandemic has an effect on Cutter's user acceptance. / Användaracceptans är det som mäter hur villiga användare är att använda ett informationssystem. Denna användaracceptans har utmanats i och med covid-19 då nya förväntningar har ställts på företagen av kunderna. Cutters är en frisörsalong som använder en ny typ av digital servicetjänst som erbjuder drop in via bokningar i mobilen. För att undersöka Cutters system applicerar denna studie Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) på Cutters system för att tillhandahålla klippning. En enkätundersökning utfördes i syfte att hitta vilka faktorer som bidrar till att människor vill klippa sig hos Cutters. Syftet var även att klargöra användaracceptans under covid-19-pandemin. Den kvantitativa enkätstudien påvisade att förväntad prestanda, förväntad användbarhet, sociala faktorer och underlättande av förhållanden alla hade en positiv påverkan på respondenternas inställning till att använda Cutters. De viktigaste faktorerna för att en person ska ha viljan att använda Cutters under covid-19 är att de sparar personen tid och pengar, att den har tekniska resurserna som krävs för att använda tjänsten och att tjänsten passar deras livsstil. Intentionerna att använda Cutters var högre efter covid-19 vilket innebär att pandemin har en påverkan på Cutters användaracceptans.

Många svenskar är idag positiva till att få digital konsultation och intresset har de senaste åren ökat särskilt för videobesök. För att en tjänst för videobesök ska kunna bli en del av den offentliga vården krävs det att både patienter och vårdgivare är villiga att använda den. Denna studie syftade till att undersöka vilka föreställningar vårdgivare har om användningen av videobesök för att bygga en förståelse för de utmaningar och möjligheter som finns med videobesök i den offentliga vården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdgivare delaktiga i Region Östergötlands videobesöksprojekt DVC. Transkriptioner från intervjuerna analyserades genom tematisk analys med utgångspunkt i Teorin om Planerat Beteende. Analysen resulterade i teman kopplat till föreställningar om positiva och negativa effekter för den egna prestationen, för patienten och för vården som organisation. Analysen identifierade även föreställningar om positivt och negativt socialt tryck, den egna moralen, föreställningar om upplevd kontroll och självförmåga samt föreställningar om olika användargrupper och integreringen av videobesök i vården. De positiva effekterna av användningen av videobesök ansågs vara störst för patienterna. Deltagarna upplevde att andra vårdgivare i stor utsträckning var negativt inställda till videobesök, men att det fanns förväntningar från patienthåll på lättillgänglig vård. Samtidigt som ingen av deltagarna tvivlade på den egna förmågan att använda videobesökstjänsten uttrycktes ett behov av support och rutiner för att hantera olika problem som kan uppkomma. Denna studie identifierade även ett stort behov av att fokusera på kompatibilitet med andra system som används samt att anpassning utifrån olika patientgruppers kunskap måste göras.

Ett Business Intelligence-verktyg är ett system som tar vid där ett affärssystem slutar och som utvecklats för att stödja användare på ledningsnivå att exportera, strukturera samt analysera data och information från andra system. Karlstads universitets BI-verktyg, Kuli, är ett exempel på ett sådant system som hämtar data från flera olika databaser inom universitetet. Men för att systemet ska kunna fylla sitt syfte är användarnas kunskap och användning avgörande.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att just bidra med kunskap om systemanvändningen av Kuli till systemförvaltarna. Mina frågeställningar gällde: (1) hur systemet används och (2) användares attityd till systemet. En semistrukturerad intervjuform användes för att utforska olika användares perspektiv och roller, där intervjuguiden bestod av öppna frågor som gav intervjupersonen utrymme att beskriva sina uppfattningar fritt.Studien baseras på sex intervjuer och resulterade i ett förslag på modell som visar på två huvudsakliga syften med användningen, tre olika varianter av användare samt en kombination av syfte och användare som mynnat ut i två idealtyper. Resultaten visade bland annat på systemets utvecklingspotential och behovet av utbildning hos användarna. Uppsatsen avslutas med förslag på förbättringar som exempelvis tidsstämpel när data hämtas in och ett mer användarvänligt gränssnitt. Dock är undersökningen baserad på ett begränsat antal deltagare och bör kompletteras med ytterligare studier som innefattar fler deltagare samt studier av systemets funktioner för användarloggar. Nyckelord: BI, Business Intelligence, ekonomistyrning, användbarhet, användaracceptans.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>