I den här uppsatsen har faktorer för en ökad användaracceptans och diffusion av Video on demand(VOD)-tjänster identifierats med hjälp av en litteraturgenomgång av tidigare studier i acceptans och diffusion. Litteraturgenomgången ligger till grund för en lista av faktorer som gör en konsument mer villig att anamma en VOD-tjänst. Faktorerna har sedan utvärderas genom en kvantitativ undersökning med hjälp av en webbenkät. Resultatet blev i stor grad det som förväntat där det framgår att utbud och kostnad är de viktigaste faktorerna för en hög acceptans, men även andra faktorer kan spela in som användarvänlighet, kvalitet och sociala faktorer. / This paper has identified factors for increased user acceptance and diffusion of Video on Demand(VOD) services through a literature review of previous studies. The literature review was used to make a list of factors that make a consumer more willing to use a VOD service. The factors are then evaluated through a quantitative study using an online questionnaire. The result was to a large degree what was expected, which shows that content and cost are the main factors for a high acceptance, but other factors may play in as well such as ease-of-use, quality, and social factors.

<p>Biometrics is a collection of methods for identifying and authorizing individuals with something they are, or do. It is considered to be one of the most secure technologies for security, both physical and logical. Security is something very important for organizations today, but yet there has been a low interest in investing in biometrics for security in Sweden.</p><p>The purpose of this thesis has been to establish factors to why biometrics has not been implementedto any large extent, even though the technology has been around for long. We have evaluated the attitudes and views of individuals, as well as company leaders. Problem and questions with biometrics that often are discussed are privacy concerns, costs and ROI (return on investment) and user acceptance. Foremost there is a concern about the costs of implementing such a solution, although some claim that money can be saved by avoiding the costs in more traditional security methods, such as password administration and in security cards.</p><p>There is a range of different technologies to use, such as facial-scan, voice-scan and the most mature and well known technique, finger-scan which has been around for a long time, especially for identifying criminals. All these techniques have there positive and negative sides, often measured in different levels of universality, uniqueness, permanence and collectability, e.g. eye-scan has a high uniqueness, facial-scan has a high universability and signature-scan has a low permanence level.</p><p>We have collected our data through interviews with companies and suppliers of biometric systems as well as a questionnaire given to private persons. By interpreting the data in a qualitative way we have made our analysis and reached a conclusion.</p><p>Our result shows that a cost related to biometric solutions is the largest reason why investments have been absent. This verifies the results of other authors, that the cost is the largest obstacle. Another important factor is that companies believe that biometrics is for organizations with a very high security need. Further our result show that individuals are positive towards biometrics.</p> / <p>Biometri är ett samlingsnamn för tekniker som identifierar och auktoriserar individer, antingen något de är eller gör. Biometri anses vara en av de säkraste teknologierna för säkerhet, både fysisk och logisk. Säkerhet är något som är mycket viktigt för organisationer i dagens läge, men än så länge så har investeringar i biometriska säkerhetslösningar i Sverige uteblivit. Syftet med denna magisteruppsats har varit att fastställa faktorer som bidrar till att biometriska lösningar inte har blivit implementerade i någon större utsträckning, trots att teknologin har funnits länge. Vi har utvärderat individers samt företagsledares attityder och synsätt angående biometri.</p><p>Frågor och problem som ofta relateras till biometri är personligintegritet, kostnader och avkastning på investering samt användaracceptans. Framförallt är det osäkerheten kring kostnaderna av en implementering av en biometrisklösning. Det finns även de som hävdar att biometriska lösningar kan spara pengar jämfört med traditionella system därför att man undviker till exempel lösenordsadministration och passerkort.</p><p>Det finns en rad olika tekniker att använda, exempelvis ansiktsavläsning, röstigenkänning och den mest mogna och kända tekniken, fingeravtrycksläsning som har existerat en längre tid, framförallt för att identifiera kriminella. Det finns positiva och negativa sidor med alla dessa tekniker, de mäts oftast i olika nivåer av hur många som kan använda det, hur unikt biometrin är, beständighet och hur biometrin samlas in.</p><p>Genom intervjuer med företag och leverantörer av biometriska lösningar samt en utdelad enkät till privat personer har vi samlat in data. Vi har sedan tolkat data kvalitativt och utfört vår analys och slutligen kommit fram till ett resultat.</p><p>Vårt resultat har visat att kostnader relaterade till biometriska system är det största skälet till varför investeringar har uteblivit. Detta bekräftar vad många andra författare tidigare har funnit, att kostnaderna är det största hindret. En annan viktig faktor är att företag anser att biometri är något för verksamheter som kräver den allra högsta säkerheten. Vidare har individer en positiv inställning till biometri.</p>

The introduction of new information systems in different types of organizations is becoming more and more frequent in today's modern and digitized society. A common problem is that the new systems fail to reach user popularity. It is therefore important to ensure that the new systems that are introduced are accepted by the users. The study examines which factors are most important for teachers and course administrators at Uppsala University when they start using a new digital exam system - Inspera Assessment. The survey was conducted by collecting qualitative data through interviews of system administrators, teachers and course administrators at Uppsala University. The data generated was then analyzed on the basis of the theoretical framework technology acceptance model 2 in order to identify the factors that are most important to the users for them to accept the new system. In the conclusion, we discuss further how Uppsala University has worked with user acceptance in order to advise on how future implementations can learn from the implementation of Inspera Assessment to ensure high user acceptance. The study concluded that it is important to offer solid support that corresponds to users’ requirements and desires, to take into account the intended users' work processes at new introductions and that users can see a link between use of the system and increased efficiency in the work.

I Sverige har en rad olika mobila applikationer vuxit fram där patienter kan ställa frågor och konsultera läkare med hjälp av videobesök. Dessa typer av tjänster är i dagsläget menat att användas som ett substitut eller komplement till traditionella vårdbesök med syfte att avlasta sjukhus och tillgängliggöra vård. ​Ökade krav och nya behov har däremot skapat nya förväntningar på hälso- och sjukvårdstjänster och hur de ska tillhandahållas. Detta har lett till en debatt kring huruvida det är positivt för vården eller ej. Syftet med denna uppsats var att undersöka sjukvårdspersonals inställning till videobesök, samt vilka faktorer som är viktiga för att sjukvårdspersonalen ska acceptera ett sådant system. För att få en förståelse för detta genomfördes totalt sex intervjuer med sjukvårdare i Stockholm, Uppsala och Norrtälje. Intervjuer utformades och analyserades med hjälp det teoretiska ramverket, TAM, som ämnar förutse och förklara användares acceptans till system innan de har utsatts för det. Resultaten av undersökningen visar att det finns en positivitet och nyfikenhet hos respondenterna till videobesök i sig men en skepsis kring hur tekniken används idag - de ansåg ​att videobesök är ett viktigt verktyg som i dagsläget används på fel sätt. Utfallet av analysen ledde dock till ett annat resultat än det som empirin visade: ​acceptans och inställning hos respondenterna visade sig bero på mer på vilken kontext det används inom än demografiska faktorer. Validiteten av det teoretiska ramverket i relation till sjukvård är något som vidare bör diskuteras i framtida forskning. / During the past few years, there has been a increase of services which provide healthcare through mobile applications. These types of services are meant to be used as a complement to traditional health care with the purpose of relieving hospitals and making health care more accessible. An increase in demand has formed new expectations in health care and the way in which health care services are carried out. This has led to an ongoing debate where some argue that this is a positive development concerning the quality of care and others argue that it is not. The purpose of this study was to examine the attitudes of health care professionals toward mobile application based health care, as well as examine which factors are important in assuring that health care professionals accept such a system.Interviews with six different health care professionals in Stockholm, Uppsala and Norrtälje were carried out to gain knowledge in this subject. The interviews were developed and analysed using the theoretical framework, TAM, which aims to predict and explain user acceptance of systems that they have not yet been exposed to. The results of this study reveal a positivity and curiosity among the respondents towards video healthcare, but a skepticism of how the technology is being used today. They felt that it is an important tool which is being used in the wrong way. The outcome of our analysis show different results than our empirics imply. The acceptance and attitude among our respondents seem to depend more on which context it is being used in rather than demographic differences. The validity of our theoretical framework in the context of healthcare is something that should be further discussed in future studies.

Biometrics is a collection of methods for identifying and authorizing individuals with something they are, or do. It is considered to be one of the most secure technologies for security, both physical and logical. Security is something very important for organizations today, but yet there has been a low interest in investing in biometrics for security in Sweden. The purpose of this thesis has been to establish factors to why biometrics has not been implementedto any large extent, even though the technology has been around for long. We have evaluated the attitudes and views of individuals, as well as company leaders. Problem and questions with biometrics that often are discussed are privacy concerns, costs and ROI (return on investment) and user acceptance. Foremost there is a concern about the costs of implementing such a solution, although some claim that money can be saved by avoiding the costs in more traditional security methods, such as password administration and in security cards. There is a range of different technologies to use, such as facial-scan, voice-scan and the most mature and well known technique, finger-scan which has been around for a long time, especially for identifying criminals. All these techniques have there positive and negative sides, often measured in different levels of universality, uniqueness, permanence and collectability, e.g. eye-scan has a high uniqueness, facial-scan has a high universability and signature-scan has a low permanence level. We have collected our data through interviews with companies and suppliers of biometric systems as well as a questionnaire given to private persons. By interpreting the data in a qualitative way we have made our analysis and reached a conclusion. Our result shows that a cost related to biometric solutions is the largest reason why investments have been absent. This verifies the results of other authors, that the cost is the largest obstacle. Another important factor is that companies believe that biometrics is for organizations with a very high security need. Further our result show that individuals are positive towards biometrics. / Biometri är ett samlingsnamn för tekniker som identifierar och auktoriserar individer, antingen något de är eller gör. Biometri anses vara en av de säkraste teknologierna för säkerhet, både fysisk och logisk. Säkerhet är något som är mycket viktigt för organisationer i dagens läge, men än så länge så har investeringar i biometriska säkerhetslösningar i Sverige uteblivit. Syftet med denna magisteruppsats har varit att fastställa faktorer som bidrar till att biometriska lösningar inte har blivit implementerade i någon större utsträckning, trots att teknologin har funnits länge. Vi har utvärderat individers samt företagsledares attityder och synsätt angående biometri. Frågor och problem som ofta relateras till biometri är personligintegritet, kostnader och avkastning på investering samt användaracceptans. Framförallt är det osäkerheten kring kostnaderna av en implementering av en biometrisklösning. Det finns även de som hävdar att biometriska lösningar kan spara pengar jämfört med traditionella system därför att man undviker till exempel lösenordsadministration och passerkort. Det finns en rad olika tekniker att använda, exempelvis ansiktsavläsning, röstigenkänning och den mest mogna och kända tekniken, fingeravtrycksläsning som har existerat en längre tid, framförallt för att identifiera kriminella. Det finns positiva och negativa sidor med alla dessa tekniker, de mäts oftast i olika nivåer av hur många som kan använda det, hur unikt biometrin är, beständighet och hur biometrin samlas in. Genom intervjuer med företag och leverantörer av biometriska lösningar samt en utdelad enkät till privat personer har vi samlat in data. Vi har sedan tolkat data kvalitativt och utfört vår analys och slutligen kommit fram till ett resultat. Vårt resultat har visat att kostnader relaterade till biometriska system är det största skälet till varför investeringar har uteblivit. Detta bekräftar vad många andra författare tidigare har funnit, att kostnaderna är det största hindret. En annan viktig faktor är att företag anser att biometri är något för verksamheter som kräver den allra högsta säkerheten. Vidare har individer en positiv inställning till biometri.

Införandet av informationsteknologi inom hälso- och sjukvården har blivit en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Processer kan effektiviseras, vårdkvalitén kan öka och det bidrar till en tydligare översikt för personalen. Däremot är införandet av en applikation eller ett system en tidskrävande och komplex process som måste genomgå flera olika instanser innan det kan införas. Det gäller såväl stora heltäckande system som småskaliga avdelningsspecifika programvaror.  Studien undersöker vad som kännetecknar införandet av en applikation för neonatalavdelningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). Med hjälp av utvärderingsmodellen Technology Acceptance Model (TAM) utvärderas hur personalen upplever användandet av en sådan applikation för att stödja deras resursplaneringsprocess. Studien visar att det är en tidskrävande process att införa även en liten applikation och det kan vara svårt att motivera för ledningen att allokera resurser för något som enbart stödjer en avdelning. Studien visar även att med en vilja att förändra en arbetsprocess och med en positiv inställning till digitalisering kan en småskalig applikation upplevas som ett stöd för en arbetsprocess. / The adoption of information technology in health care has become a major part of the Swedish health care sector. It has been shown that processes can be streamlined, the quality of care can increase and it helps to provide a clearer overview for the staff. On the other hand, the adoption of a software or system is a time-consuming and complex process that must go through several different instances before it can be implemented. It applies to both large-scale systems and small-scale department-specific software. The study examines what characterizes the introduction of a small-scale software for the neonatal department at Norra Älvsborg Länssjukhus (NÄL). The evaluation model Technology Acceptance Model (TAM) evaluates how the staff experience the use of such software to support their resource planning process. The study shows that it is a timeconsuming process to introduce even a small software and it can be hard to motivate management to allocate resources for something that only supports a single department. The study also shows that with a willingness to change a work process and with a positive attitude towards digitization, a small-scale software can be perceived as a support for a work process.

In January 2021, one of the first large-scale implementations of an artificial intelligent computer-aided detection system (AI CAD) for detecting breast cancer was implemented at Capio S:t Göran hospital in Stockholm. AI CAD for detecting breast cancer is promising, however, it can only be a successful implementation if it is accepted by the end-users. This study examines and evaluates factors critical to the acceptance of the AI CAD, prior to the radiology professionals using it by applying the third version of the Technology Acceptance Model, that is TAM3. A questionnaire was designed and distributed accordingly to 28 professionals at the hospital’s breast screening unit. The quantitative data collected were further analyzed using the statistical tool SPSS. The empirical findings concluded that the intention to use the AI CAD was influenced directly by the perceived usefulness and indirectly by image, job relevance, and perceived ease of use. In addition, the association between subjective norm and image was shown to be significant. This study further revealed two new associations, contrary to what TAM3 postulates, the first one being between image and behavioral intention and the second one being between job relevance and behavioral intention. Organizational support, system-related activities, and information and communication are interventions suggested based on the findings in this study, in which the breast screening unit at S:t Göran should tap into to enhance the acceptance of the AI CAD system. / I januari 2021, implementerades ett artificiellt intelligent datorstött detektionssystem som ska upptäcka bröstcancer på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Användning av AI CAD för att upptäcka bröstcancer är lovande, men det kan endast bli en framgångsrik implementering om det accepteras av de som använder systemet. Denna studie undersöker och utvärderar de initiala faktorer som är avgörande för användaracceptansen av AI CAD hos radiologipersonal genom att utgå från den senaste versionen av teknologiacceptansmodellen – Technology Acceptance Model 3 (TAM3). Ett frågeformulär utformades i enlighet med modellen och distribuerades till 28 yrkesverksamma på S:t Görans mammografiavdelning. Den kvantitativa data som samlades in från enkäten analyserades med hjälp av det statistiska verktyget SPSS. De empiriska resultaten visade att radiologipersonalens avsikt att använda AI CAD påverkades direkt av den upplevda användbarheten av systemet och indirekt av personalens upplevda syn på hur enkelt systemet är att använda, att systemet är relevant för personalens jobb samt att systemet kan höja personalens image. Dessutom bekräftade studien att den subjektiva normen påverkar systemets image. Slutligen upptäcktes två nya associationer, i vilken TAM3 inte antar. Dessa påträffades mellan image och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet samt mellan jobbrelevansen och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet. Organisationsstöd, systemrelaterade aktiviteter samt information och kommunikation med personal är interventioner som föreslås baserat på resultaten i denna studie som mammografiavdelningen på S:t Görans sjukhus bör utnyttja för att öka acceptansen av AI CAD systemet.

The Unified theory of Technology Acceptance and Use of Technology (UTAUT) model suggest that the user acceptance before adopting a technology will greatly affect how the technology is accepted, and in effect its impact and performance in the organisation. A technology that is having an increasing presence in organisations is Procure-to-Pay (P2P) systems. P2P systems have been shown to achieve performance gains after a successful implementation in the form of increased efficiency, higher quality and better control in the procurement process. Being able to assess beforehand the performance gains of a technology before adoption is a crucial step for organisations seeking to lower uncertainties. This research assesses the importance of user acceptance as a precondition for a successful implementation of a P2P system. The research was conducted as a multiple case study at three organisations; Jernhusen, Akademiska Hus and Specialfastigheter. Jernhusen is considering adopting a P2P system. Akademiska Hus and Specialfastigheter have undergone the adoption of a P2P system. By measuring the user acceptance at Jernhusen the performance of a P2P system was assessed from a theoretical standpoint. The performance of a P2P system, and how well the implementation had succeeded was measured at Akademiska Hus and Specialfastigheter and put in relation to the measured user acceptance before adoption. This provided data to assess to what extent user acceptance is a precondition for a successful implementation of a P2P system. The study found that the user acceptance at Jernhusen, Akademiska Hus and Specialfastigheter was low before adoption. The theory indicate that this would lead to low adoption of a P2P system at Jernhusen and few performance gains. However, performance measurements made at Akademiska Hus and Specialfastigheter indicated that the P2P systems have led to medium to high performance gains respectively despite of low user acceptance before adoption. The research therefore concluded that user acceptance is not an important precondition for a successful implementation of a P2P system. / Unified Theory of Technology Acceptance and Use of Technology (UTAUT) modellen menar att användaracceptans innan en teknologi implementeras i en organisation är en avgörande faktor på hur organisationen kommer ta till sig teknologin och i sin tur teknologins effekt på organisationen. En teknologi som är allt mer framstående inom större organisationer är Procure-To-Pay (P2P) system. Effekterna av ett P2P system efter en framgångsrik implementation har påvisats vara förbättrad kvalité samt ökad effektivitet och kontroll av ingående steg av inköpsprocessen. Att kunna utvärdera systemets inverkan på en organisation i förhand är avgörande för organisationer som ämnar att minimera osäkerheter och risk vid systemimplementation. Denna studie utvärderar vikten av användaracceptans som en förutsättning för en lyckat implementation av ett P2P system. Studien var genomför som en flertalig fallstudie hos 3 organisationer; Jernhusen, Akademiska Hus och Specialfastigheter. Jernhusen överväger införandet av ett P2P system. Akademiska Hus och Specialfastigheter har infört ett P2P system. Genom att mäta användarnas acceptans hos Jernhusen utvärderades effekterna av införandet av ett P2P system ur ett teoretiskt perspektiv. Effekterna av ett P2P system och hur framgångsrik implementationen varit utvärderades vid Akademiska Hus och Specialfastigheter, och dessa effekter sattes i förhållande till användarnas acceptans innan införandet av systemet. Detta tillgängliggjorde data för att utvärdera till vilken grad användaracceptans är en förutsättning för en lyckad implementation av ett P2P system. Studien fann att användaracceptans hos Jernhusen, Akademiska Hus och Specialfastigheter var låg innan införandet av ett P2P system. Teorin föreslår att detta är dåliga förutsättningar för en framgångsrik implementation samt svårt att uppnå de önskade effekterna av systemet. Dock visade data från Akademiska Hus och Specialfastigheter att P2P systemen hade lett till de önskade effekterna trots den låga användaracceptans. Därmed drar studien slutsatsen att användaracceptans inte är ett avgörande förutsättning för en lyckad implementation av ett P2P system.

The increasing life expectancy of an aging population has caused a higher demand for healthcare services, highlighting a shortage within the healthcare system due to insufficient projected growth of healthcare personnel. One solution to this issue is the utilization of the Internet of Medical Things (IoMT). This study aims to describe the general acceptance level amongst healthcare recipients of adopting IoMT in Swedish remote healthcare and how the acceptance level differs amongst different age groups depending on the application of IoMT. Acceptance and implementation of IoMT in remote healthcare are discussed, with an emphasis on factors such as user-friendliness and practical hardware design. In this study, a digital survey was conducted with 103 respondents, which demonstrated that the majority were positive about using IoMT for monitoring and treating health conditions remotely. Although awareness of security risks exists, respondents generally expressed a low number of concerns regarding unauthorized access to information and modification of IoMT devices in general. The study's conclusion highlights the notable acceptance of IoMT in remote healthcare in Sweden. The results indicate network-connected devices are integrated into people's daily lives, and user-friendliness and cybersecurity influence the adoption of IoMT. Older age groups demonstrated less concern about cybersecurity than younger age groups. When analysing specific applications, the results show some age-related differences in acceptance, which also varied depending on the application, particularly when comparing more life-critical devices such as IoMT pacemakers with IoMT fall detectors. / Den ökande livslängden hos en ökande befolkning har skapat ett ökat vårdbehov och detta har påvisat en brist inom sjukvården då den förväntade utvecklingen av sjukvårdspersonal är otillräcklig. En lösning på detta är användandet av Internet of Medical Things (IoMT) och denna studie har som syfte att beskriva den allmänna acceptansnivån hos vårdtagare för användandet av IoMT inom den svenska distansvården samt hur acceptansnivån skiljer sig för olika åldrar beroende på tillämpning av IoMT. Acceptans och implementering av IoMT i distanssjukvården diskuteras, och faktorer som användarvänlighet och praktisk hårdvarudesign betonas. I denna studie utfördes en digital enkätundersökning innehållande 103 respondenter som visade att majoriteten var positiva till att använda IoMT för att övervaka och behandla hälsotillstånd på distans. Även om medvetenheten om säkerhetsrisker finns, var respondenternas oro för obehörig åtkomst till information samt modifiering av IoMT-utrustning generellt låg. Studiens slutsats framhäver att distansvård med IoMT har en hög acceptans i Sverige. Resultaten indikerar att nätverksanslutna enheter är integrerade i människors vardag och att användarvänlighet samt cybersäkerhet påverkar användningen av IoMT. Äldre åldersgrupper visade mindre oro för cybersäkerheten än yngre åldersgrupper. Vid analys av specifika tillämpningar visar resultaten att det finns vissa åldersrelaterade skillnader i acceptans, vilka också varierade beroende på tillämpning, särskilt i jämförelse med mer livskritiska enheter såsom IoMT-pacemakers i jämförelse med IoMT-falldetektorer.

Denna studie undersöker anställdas inställning till BA som MFA-metod på svenska SMF, även vilken BA-metod som anses lämpligast för användning. Tidigare studier har främst fokuserat på större organisationer och företag med kvantitativa forskningsmetoder. Därav har denna studie valt att undersöka SMF med en kvalitativ inriktning i formen av en semistrukturerad intervjustudie. Studien genomförde totalt nio intervjuer från varierande företag med respondenter aven mängd olika arbetsroller. Utifrån dessa intervjuer kunde flera teman identifieras, dessa användes för att dra slutsatser kring användarens inställning och vilken BA-metod som föredras i företagskontext. Teman som identifierades utgjorde grunden förde anställdas inställning, exempelvis vilka positiva och negativa aspekter de anställda kunde se med BA som MFA. Resultaten visade att de anställda generellt sett var positivt inställda till BA som MFA-metod och att de flesta kunde tänka sig implementera detta på sin arbetsplats. Av fingeravtryck, röstigenkänning,ansiktsigenkänning och irisskanning föredrog respondenterna fingeravtryck som BA-metod i företagskontext. Studien valde att inte fokusera på företag som redan implementerat BA som MFA. Applikationer och program som anställda använder där BA erbjuds anses inte som att företaget implementerat BA som MFA. / This study examines employees' attitudes towards BA (Biometric Authentication) as an MFA (Multi-Factor Authentication) method at Swedish SMEs, as well as which BA method is considered most suitable for use. Previous studies have focused on larger organizations and companies with quantitative research methods. Therefore, this study has chosen to examine SMEs with a qualitative focus by conducting semistructured interviews. The study conducted a total of nine interviews from various companies with respondents from a variety of work roles. Based on these interviews, several themes could be identified, these were used to draw conclusions about the employees’ attitude and which BA method is preferred in a business context. Themes that were identified formed the basis for the employees' attitude, for example what positive and negative aspects the employees could see with BA as MFA. The results showed that the employees were generally positive about BA as an MFA method and that most could imagine implementing this in their workplace. Focusing on fingerprints, voice recognition, face recognition and iris scanning, the respondents preferred fingerprints as a BA method. The study chose not to focus on companies that have already implemented BA as MFA. Applications and programs that employees use where BA is offered are not considered that the company has implemented BA as MFA.