Denna studie behandlar RIB som är en tjänst framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som används av bland annat Räddningstjänsten Karlstadregionen. RIB är en informationskälla för bland annat olyckshantering. Syftet med denna studie är att utforma ett användargränssnitt till en surfplatta där jag utgår från liknande produkter och riktlinjer. Två gränssnittsprototyper skapas och därefter testas där målet är god användbarhet. Resultatet visar att båda versionerna upplevs som användbara, men slutanvändare av RIB föredrar den ena av versionerna och når därmed högst användbarhet i studien.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksammas preferenser och användning av utvärderingsmetoder för användbarhet inom människa-datorinteraktion. En webbenkät distribuerades via epost till företag med minst en anställd som arbetar med användbarhet samt via sociala medier genom intresseorganisationen STIMDI och företaget Inuse. Totalt erhölls 104 svarande varav en räknades som bortfall då den ansågs vara en dubblett. Resultaten visar att ingen enskild eller kombination av metoder används oftast och rankas ge högst effekt på användbarhet. Angående vilka utvärderingsmetoder som används är intervju och tänka högt med användare de två metoder som nämns av flest deltagare. Resultaten visar även att nästan 80 % skattar användning av utvärderingsmetoder och involvering av användare i deras arbete som mycket viktigt. En tydlig preferens för att involvera användare och arbeta med kombinationer av metoder framgår i denna kartläggning. Forskning bör möjligtvis fokusera mer på hur användandet av utvärderingsmetoder sker i kombination.

För de som pendlar till skola eller jobb är det viktigt att kollektivtrafiken fungerar som denskall. Sedan Värmlandstrafik AB, ansvarig för större delen av länstrafiken i Värmland, byttebiljettsystem har diverse problem i samband med biljettköp observerats av oss som frekventaresenärer. Detta skapade ett intresse för det nya biljettsystemet hos oss, vilket ledde fram tilldenna uppsats vars syfte är att undersöka Värmlandstrafiks biljettsystem utifrån ettanvändarperspektiv. Positiva och negativa aspekter presenteras utifrån de erfarenheter av ochåsikter om biljettsystemet som dess användare har, vilka erhålls genom delvis struktureradeintervjuer. Dessa aspekter av systemet jämförs med teori inom bland annat användbarhet ianalysen. Genom intervjuerna framgår det att det nya biljettsystemet dras med många problemsom försvårar för och förvirrar resenärer och chaufförer. Mycket tyder på att den sistnämndaanvändargruppen drabbas i högre grad av systemets nuvarande skick än vad resenärerna gör.Även framkomna positiva aspekter med systemet som uppfattas gynna användare belyses.Exempel på slutsatser som dragits är att många av problemen som användarna upplevt haruppstått på grund av otillräcklig utbildning av busschaufförerna och att gränssnittet somchaufförerna arbetar med bryter mot riktlinjer för användbarhet på flera punkter, men att endel av de funktioner och förändringar som det nya biljettsystemet innebar uppskattas.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka användbarheten i FriendlyReader Web. Programmet är en e-tjänst som underlättar förståelse och överblick av digital materialet som textdokument, PDF m.m. Användbarheten har att testas genom att mäta ögonrörelser på 10 dyslektiker och 20 icke-dyslektiker. Vid ögonrörelsemätningar fick användarna utföra tre olika uppgifter i FriendlyReader Web. Användarna fick också ta fram en egen gränssnittprofil. Användarna har även att intervjuas med hjälp av ”Tänka-högt-protokoll” och detta skede efter ögonrörelsemätningarna. Här fick användare se sina egna ögonrörelser på en dator och kommentera detta. Till sist fick användarna svara på ett Webbformulär om hur de upplevde användbarheten i FriendlyReader Web. Sedan jämfördes båda gruppernas ögonrörelser för att se om det fanns några olik- och/eller likheter. Det viktigaste resultatet som kom fram i studien var att användarna tycker att FriendlyReader Web har ett enkelt gränssnitt och att gränssnittet fungera bra.

Detta arbete tar sin grund i forskning om speldesign med avseende på hur en tutorial utformas och tar även hänsyn hur spel som utvecklas i lärande syfte används samt hur program utformas med hjälp av människo-data interaktion. Baserat på detta identifieras en problemformulering rörande hur element som tillhör respektive inte tillhör spelet kan användas för att förmedla information. Utifrån detta skapas två tutorialversioner, en explicit och en integrerad. Dessa utvärderas sedan i en studie och resultatet från studien antyder att element som är utanför spelet framgångsrikt kan användas för att öka underhållningsvärdet samt immersionsnivån hos en spelare, medan den integrerade versionen främjade inlärning mer. Fortsatt forskning skulle kunna inbegripa att reda ut huruvida det går att få en integrerad version med högre underhållningsvärde som främjar immersion, eller för att utvinna mer kunskap om hur inlärning sker via spel.

Projektet startade på uppdrag av eHälsoinstitutet i Kalmar. Syftet var att ta fram ett webbaserat utbildningsgränssnitt för äldre läkemedelsanvändare. Arbetets omfattning har inneburit att ta designa ett gränssnitt som skall uppfylla vissa krav för användbarhet inom olika kriterier. Problemets utgångspunkt har varit att försöka undersöka vilka faktorer som kan stimulera och vara viktiga för användbarhet i gränssnitt emot en äldre målgrupp med åldersrelaterade svårigheter. För att belysa problemet har olika metoder åtagits såsom Normans designprinciper, gestaltlagar, observationer och intervjuer. Med hjälp av dessa har intressant data kunnat tas fram som senare analyserat, utvärderats och visualiserats. Resultaten har genererat intressanta företeelser om användbarhet utifrån flera perspektiv. En del har varit konkreta, medan andra mer abstrakta. Vad som framkommit av betydelse är att designprinciper får anses vara en viktig källa för god användbarhetsdesign och positiva upplevelser för de äldre.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the user experience of Narhalsan.se, the website of the regional public primary healthcare organisation, as well as forward suggestions on how different aspects on the website can be developed to improve the user experience. To evaluate the user experience on Närhälsans website we’re using both quantitative and qualitative methods, such as a survey as well as Contextual Inquiry in combination with think-aloud. The methods used are followed out from a usability perspective, and are focused on the needs, preferences and user experience of the target group. The suggestions for development of the website include simplifying the structure, reducing information on the contact page and further development of the searchresults.

Mikrobryggerier som brygger folköl kämpar idag med att nå ut med sina produkter till marknaden. Då e-handeln i Sverige växer kraftigt och befinner sig i en positiv trend skulle ett sätt att förbättra tillgängligheten till marknaden för mikrobryggerier vara att distribuera och marknadsföra hantverksfolköl via en webbapplikation. För att framgångsrikt lansera en sådan lösning och attrahera en stabil kundbas krävs att tilltänkta kunder finner den användbar. Denna rapport redogör för utvecklingsprocessen av en användbar webbapplikation ur ett navigerbarhets-, läsbarhets- och responsivitetsperspektiv. Rapporten tar stöd i teori baserad på vetenskaplig forskning om användbarhet i form av: navigerbarhet, läsbarhet och responsivitet. Programmeringsspråken Python och Flask har använts för serversidan. För klientsidan har HTML, CSS och Bootstrap använts. Vidare har JavaScript-biblioteket jQuery använts för kommunikation mellan klient- och serversidan. Efter utvecklingsfasen utvärderades webbapplikationen med hjälp av användartester. Utifrån presenterad teori och genomförda tester dras slutsatsen att webbapplikationen är användbar. Detta uppnås genom att användaren oavsett var på hemsidan den befinner sig kan navigera sig vidare till önskad del av webbapplikationen med maximalt tre klick. Färger, ikoner, textstorlek och typsnitt har valts så att innehållet är läsbart och slutligen har implementationen av CSS och Bootstrap gjort webbapplikationen responsiv. / Microbreweries producing medium-strong beer are struggling to reach out to their customers. With the help of e-commerce, microbreweries can increase their interaction with their target market. E-commerce in Sweden is a growing trend, but in order to succeed with increased customer relations using a digital platform the end users need to feel a certain degree of satisfaction. A contributing factor to the satisfaction rate is that the end user experiences usability. This thesis discusses the results and development process of a useful e-commerce platform from a navigational, readability and responsiveness perspective. The thesis foundation is based on scientific research on usability in terms of navigability, readability and responsiveness. During development the Python and Flask frameworks were used for server operations and the clientside uses HTML, CSS and the Bootstrap framework. Furthermore, the JavaScript library jQuery was used for communication between front- and back-end. After the development phase an evaluation of the web application was conducted using usability testing. Based on presented theory and conducted tests the thesis conclusion states that the web application is useful. This is achieved by the user, regardless of where on the web application it is located, to navigate to the desired part of the web application with a maximum of three clicks. Furthermore, the choice of colour, text size and font is contributing to readability and finally, the use of CSS and Bootstraphas made the web application responsive.

I den här studien har vi undersökt vilka faktorer för interaktion som påverkar användarupplevelser vid digitalisering med AI (Artificiell Intelligens). Det vår analys och slutsats pekar på är faktorer som: otydlighet, inkonsekvens i interaktioner, brist på feedback och information men även personliga samtal och väntetider. Våra empiriska undersökningar visar på att dessa faktorer påverkar upplevelserna på olika sätt, både negativt och positivt. Genom att beakta dessa faktorer samt även möjligheterna som digitalisering med AI ger, kan detta bidra till att skapa önskvärda användarupplevelser. Våra studier har resulterat i ett designförslag där vi föreslår att AI används för rutinuppgifter, bedömningar och för att stödja dokumentation. Studien är relevant i och med att vi har identifierat att det finns luckor i tidigare forskning om just kopplingen mellan användarupplevelse, digitalisering och AI. Vi har använt kvalitativa metoder för de empiriska undersökningarna: observation och intervjuer. Vi har även genomfört en workshop för att undersöka det designförslag vi kommit fram till. Vi vill peka på att resultatet av våra undersökningar är relevant för de digitaliseringsprojekt som pågår idag, men vi ser även att det krävs vidare studier i form av att en utveckling av den föreslagna lösningen genomförs och testas, samt att man undersöker användarupplevelse vid digitalisering med AI vidare med flera fall.

Denna B-uppsats utreder begreppet användbarhet och jämför olika yrkeskategoriers uppfattning om användbarhet. Arbetet fokuserar på användandet på hemsidor. Arbetet är avgränsat och behandlar användbarhet på hemsidor och hur intervjuade yrkeskategorier resonerar kring användbarhet. Arbetet innehåller kvalitativa intervjuer, en litteraturstudie, olika metoder för genomförande av intervjuer och resultatet från intervjuerna. Resultatet visade att användbarhet är viktigt för att hemsidor skall användas. Vidare är användbarhet viktigt för att användaren skall tycka om hemsidan. En tydlig design, bra färgsättning, enkla texter, rätt bilder och god struktur är a och o för att en användare skall återkomma till hemsidan. Med Internet är det lätt för användaren att klicka sig vidare till konkurrenternas hemsidor. På Internet har användaren makten över vilka sidor han eller hon vill besöka. Ett citat av Jakob Nielsen beskriver en av våra slutsatser på ett konkret sätt: "Usability rules the Web. Simply stated, if the customer can't find a product, then he or she will not buy it." Översättning av citatet ovan: Användbarhet styr Nätet. Enkelt uttryckt, om kunden inte kan finna en produkt, då kommer han eller hon inte att köpa den.