<p>Idrottsrörelsen involverar i dag över 3 miljoner människor i Sverige. För att hålla ordning på alla idrottsutövare behöver förbund och föreningar pålitliga administrationssystem och bra IT-lösningar. Riksidrottsförbundet utvecklar ett gemensamt administrationssystem, IdrottOnline, som i dag används av ungefär 50 specialidrottsförbund och 13 000 föreningar (maj 2010). Majoriteten av användarna till systemet är ideellt arbetande föreningsmänniskor. För att underlätta deras arbete bör systemet vara enkelt och smidigt att använda och inte kräva alltför stora ansträngningar att lära sig.</p><p>Syftet med det här projektet är att utforma en åtgärdsplan för IdrottOnline med förändringsförslag. Åtgärdsplanen ska ligga till grund för framtida förbättringar avseende användbarhet, intuitivitet och enhetlighet. För att kunna utforma en åtgärdsplan anpassad för användarnas behov har en central del i projektet varit att involvera just användarna. Ett antal intervjuer och användartester har utförts och dessa har, tillsammans med bland annat intervjuer med anställda på Riksidrottsförbundet, varit utgångspunkter för att kunna identifiera vilka problemområden som finns.</p><p>Projektet visar att det i dagsläget finns stora brister i IdrottOnline vad det gäller användbarhet. Flera problemområden har identifierats, men de största bristerna finns i den modul där föreningarnas medlemsregister hanteras, samt enhetligheten i systemet som helhet. Projektet har också visat att det finns en del skillnader i hur användarna uppfattar systemet jämfört med hur de anställda på Riksidrottsförbundet ser på systemet. I den slutgiltiga åtgärdsplanen har förändringsförslagen bedömts utifrån två olika perspektiv; omfattning och prioritet.</p><p>En stor utmaning för Riksidrottsförbundet i sitt förbättringsarbete av IdrottOnline är att kunna tillgodose alla användares behov då användargruppen är mycket stor och består av personer med olika bakgrunder, erfarenheter och behov. Med hjälp av den åtgärdsplan som detta projekt har resulterat i finns nu en möjlighet att ta ett stort steg i rätt riktning.</p>

<p>Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användning</p><p>vid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningen</p><p>inleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktad</p><p>mot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ett</p><p>visuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuellt</p><p>perspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes.</p><p>Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedöma</p><p>hur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra detta</p><p>gränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testas</p><p>verktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygen</p><p>utgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på att</p><p>verktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiska</p><p>användargränssnitt i utvecklingsmiljöer.</p>

No description available.

No description available.

Majoriteten av medelstora till stora verksamheter använder sig i dag av IT-system vars syfte är att stödja verksamheten vid t.ex. lagerhantering, fakturering och informationshantering. Ett sådant IT-system som används inom en affärskontext benämns ofta som ett affärssystem. För att kunna säkerställa att affärssystemet stödjer verksamhetsmålen bör det stödja de handlingar som existerar inom verksamheten. Ett affärssystem med dålig handlingsbarhet kommer få det svårt att stödja de processer som existerar inom verksamheten då dess användare kommer få det svårt att uppnå de mål som har satts av verksamheten. Metodmässig handlingsbarhet är därför ett väldigt viktigt perspektiv vid utvärdering och utveckling av affärssystem då det är helt avgörande gällande hur handlingsbart affärssystemet kommer bli för dem som arbetar samt den nytta det kommer bidra med till verksamheten. Syftet med uppsatsen har därför varit att fördjupa mig inom ämnet handlingsbarhet. Jag har gjort detta genom att utföra en utvärdering på ett större affärssystem för att sedan reflektera över vad det var som fungerande bra och vad som skulle kunna förbättras gällande den teori som existerar inom metodmässig handlingsbarhet. I studien har jag kommit fram till att utvärderingar med hjälp av metodmässig handingsbarhet är ett krävande arbete då handlingsbarhet som metodverktyg inte är helt färdigutvecklad och kräver ytterligare forskning innan det kan ses som en komplett utvärderingsmetod.

No description available.

SVT is Sweden’s largest TV-network and broadcasts more then 22 000 hours of TV each year. SVT is a public service company where the basic idea is to reflect the world from different perspectives and news is very important for providing neutral and versatile information in a variety of areas. An important part of the flow of information is to continuously receive reports from all corners of the world around the clock. This places very high demands on the technology used and it is important that it function and develops to meet current and future growing needs. One of SVTs vision is to increase the proportion of live reports in news broadcasts and self produced news reports from remote locations and is therefore interested in new technologies that offer greater topicality and lower cost for the reports. There are two different technologies used in the present situation, Store and Forward and Live. The difference between them is that at the Store and Forward the reporter sends a complete edited feature back to the news room. When doing a Live the reporter simply performs a live reporting. During the project a technical comparison between today’s products has been performed, the comparison has highlighted advantages and disadvantages of these products video and audio coding and data transmission. Even a comparison of their ease of use and functionality has been conducted and results are to be the basis for a set of requirements for additional procurement of large scale purchases of new systems. The results have shown that the system from the English company Quicklink is the one that performs best image quality overall for both Store and Forward and Live. The system has a well working interface with many smart features and is also easy to use in a large scale environment. All these features make the application from Quicklink best suited for SVTs needs.

No description available.

Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign. I intervjuer med sex användare får jag veta att de känner osäkerhet, tveksamheter, förvirring och i några fall rädsla när de använder användargränssnittet på sin arbetsplats. Under rubriken ”Implementering av god informationsdesign” ger jag exempel på hur dessa brister kan motverkas; bland annat genom att ändra på hur de navigerar. Genomgången av dessa teorier och principer visar att god informationsdesign ger en säkrare användning.

This thesis investigates in which way principles and theories of usability is revelant when evaluating interactive systems for children aged 10-12. It also investigates whether there are specific factors that you should keep in mind while developing interactive products for the targeted group.The results of the qualitative study shows that priciples and theories of usability is relevant when evaluating interactive systems for the targeted group. However there is one concept that is more significant than the others. Our study shows that our targeted group is sensitive to time-consuming activities such as loading times etc. which has to do with the efficiency of the system. In the analysis of our empirical data we distinguished four factors of importance when developing interactive products. The system should help the user in terms of navigation and information retrieval. The system should consider the users exploratory behaviour by avoiding too many focal points in informative systems. The system should, in a distictive manner, visualize loading times etc. as the targeted group may accuse the system for being disfuntional. The system should only let the user make sensible decisions. Otherwise annoyance and confusion may occur. / Denna C-uppsats undersöker på vilket sätt användbarhetsprinciper och teorier är relevanta vid utvärdering av interaktiva system med målgruppen barn 10-12 år. Den undersöker även om det finnsf aktorer som är viktiga att tänka på när man ska utveckla en interaktiv produkt för vår målgrupp. För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med hjälp av observation och användartest. Studien visar på att användbarhetsprinciper och teorier som finns idag även kan användas för utvärdering av system för vår målgrupp men det finns begrepp och attribut som har mer relevans än andra. Effektivitet som är ett begrepp taget ur ursprungsdefinitionen av användbarhet är enligt vår studie det viktigaste begreppet, detta för att vår målgrupp är uppenbart känsliga för tidskrävande aktiviteter som t.ex. laddningstider. I analysen av vår studie uppmärksammade vi fyra faktorer som är viktiga att tänka på vid utveckling av interaktiva system för vår målgrupp. Dessa fyra är att: Systemet bör hjälpa användaren i navigation och informationssökning för att på så sätt minimera antalet fel. Systemet bör ta hänsyn till användarnas explorativa beteende genom att undvika för mångafokuspunkter i informativa system. Systemet bör vara visuellt tydligt med att visa laddningstider och dylikt då målgruppen annars kan beskylla systemet för att ej fungera. Systemet bör överlåta alla val till användaren. Så fort användaren upplever att ett val inte är medvetet så skapas irritation och förvirring.