Tvetydigheter i tidigare studier om vad arbetstagarna uppfattar som viktigast vid ett prestationsbaserat lönesystem ligger till grund för denna undersökning. Syftet var att ta reda på hur personlighetsegenskaper och arbetsklimat, som båda är påtagliga faktorer i en organisation, påverkar attityden till individuell lön respektive löntillfredställelse. Data består av enkätsvar från 523 landstingsanställda sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige. Hierarkiskt multipla regressionsanalyser visade att personlighet och arbetsklimat har en viss innebörd för attityden till individuell lön och lönetillfredställelse, men att även andra variabler har betydelse. Då dessa faktorer bidrar med en viss förklaring till attityden till individuell lön och lönetillfredställelse kan det vara värt att de uppmärksammas i organisationer. Studien kan vara till hjälp för att få en större förståelse och komma tillrätta med eventuella problem som individuell lönesättning kan innebära.

Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats. För att nå målet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet. En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur lektionernas vardag och aktiviteter. Eleven vill gärna se människan bakom lärarens ledarroll, där naturliga inslag av humor kan underlätta. Att lyssna, iaktta och försöka se ungdomens situation i vårt snabbt föränderliga samhälle är nyckelegenskaper för läraren som alltmer får uppgiften hos en kunnig handledare och uppriktig medmänniska som stimulerar till gymnasiestudier och fortbildning.

<p>Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.</p><p>För att nå målet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet.</p><p>En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur lektionernas vardag och aktiviteter. Eleven vill gärna se människan bakom lärarens ledarroll, där naturliga inslag av humor kan underlätta. Att lyssna, iaktta och försöka se ungdomens situation i vårt snabbt föränderliga samhälle är nyckelegenskaper för läraren som alltmer får uppgiften hos en kunnig handledare och uppriktig medmänniska som stimulerar till gymnasiestudier och fortbildning.</p>

ABSTRAKT Besättningarna ombord på ett fartyg kan bestå av människor som kommer från olika delar av världen. Tillsammans ska de arbeta och leva ihop i väg från sina familjer samt vänner, för att föra fartyget från en plats till en annan. Utifrån denna bakgrund, var syftet med vår undersökning att belysa hur svenska sjökaptensstudenter upplever att multikulturella besättningar påverkar miljön ombord med avseende på social gemenskap och arbetsklimat jämfört med nationellt sammansatta besättningar. Undersökningen består av sju intervjuer vars struktur avsåg en låg grad av standardisering med sjökaptensstuderande från avgångsklassen. För att kunna förstå och skildra respondenternas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Resultatet visar att den största faktorn som påverkade miljön ombord var kommunikationssvårigheterna. Att inte kunna kommunicera via sitt modersmål försämrade möjligheterna att skapa en god social gemenskap och ett bra arbetsklimat i multikulturella besättningar jämfört med nationellt sammansatta besättningar.

Lönetillfredställelse och arbetstillfredsställelse bland anställda är viktiga arbetsrelaterade attityder som är relevanta för organisationers lönsamhet och för anställdas välmående. Hittills har forskningen lagt fokus på arbetsklimatets betydelse för löne- och arbetstillfredsställelse men personlighetens tänkbara betydelse har med tiden blivit allt mer uppmärksammad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den relativa effekten av lönens storlek, personlighet och arbetsklimat för lönetillfredsställelse och arbetstillfredsställelse bland anställda. Enkätdata bland medarbetare i ett svenskt industriföretag (N=249)  analyserades med hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultatet visade att faktisk lön och personlighet hade en relativt liten betydelse för löne- och arbetstillfredsställelse medan arbetsklimatet förklarade högre andelar av variationen i båda aspekterna av tillfredsställelse. Studien kan bidra till forskningen kring hur löne- och arbetstillfredsställelse uppstår och resultaten kan ge en riktlinje till arbetsgivare hur de på bästa sätt kan arbeta för att få sin personal att känna tillfredsställelse med lön och arbete.

Titel: Den operativa självständigheten: En studie som berör revisorns förutsättningar att arbeta effektivt Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Eriksson och Rania Fannoun Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016-01   Syfte: Klientens möjlighet att påverka revisorns effektivitet är sparsamt utforskad. Studiens syfte är att belysa vilka hinder som ligger i vägen för den operativa självständigheten samt vilka strategier revisorer använder sig av för att minimera påverkan.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med fokus på subjektiva berättelser. Urvalet består av tiorespondenter, fem revisorer och fem redovisningsansvariga. Empirisk data spelas in, transkriberas, kodas utifrån teman och bearbetas.    Resultat och slutsats: Den operativa självständigheten äventyras när klienten motsätter sig revisorns krav på information och material. Resultatet tyder på att vissa klienter lämnar material sent, eller i dåligt skick, samt placerar revisorn långt ifrån redovisningsmaterialet. Den operativa självständigheten påverkas även av kulturella skillnader samt när revisorn blir otrevligt bemött. För att minimera faktorernas påverkan används olika strategier. Studien visar vikten av att revisorn skapar en god relation, har hög social kompetens, kan förhandla samt är påläst inför revisionen.   Förslag till fortsatt studie: Vi har sett ett behov av vidare studier kring risker som uppstår till följd av strategierna. Djupare studier skulle även kunna göras om konsekvenserna av att revisorn måste ta hänsyn till klientens vilja.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till revisionsbranschens tillsynsmyndighet och branschorganisation genom att belysa problematiken med klienters möjligheter att påverka revisorns effektivitet. Vilket kan öka deras intresse för omprövning av rekommendationer och institutionella åtgärder. / Title: The operational independence: A study dealing with auditors’ ability to work effectively Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sara Eriksson and Rania Fannoun Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016-01   Aim: Client's ability to influence auditors efficiency is not enough explored. The study seeks to highlight impacts on operational independence and different strategies to minimize those impacts.   Method: Qualitative research. Data is collected through semi-structured interviews with focus on subjective stories. The sample consists of ten respondents, five auditors and five clients. Empirical data are recorded, transcribed, coded based on themes and processed.   Result &amp; Conclusions: The operational independence is compromised when clients oppose auditors’ demands on required information. The result shows that some clients are late in delivering, or deliver data in bad condition. The operational independence is also influenced by cultural differences, and when the auditor is responded unpleasantly. To minimize the impact of these factors, auditors use different strategies. The study shows that it is important that auditors create a good relationship with clients, have a high social competence, negotiation skills and are prepared before the audit process.   Suggestions for future research:  We’ve seen a need for further studies on the risks that arise as a result of the strategies. Deeper studies could also be made about the consequences due to the consideration that the auditor must take into the client’s will.   Contribution of the essay: The study contributes to audit regulation and audit association by highlighting problems with clients’ ability to influence auditors’ efficiency. This may increase their interest in revised recommendations and institutional action.   Keywords: Auditor, operational independence, competence, independence, working atmosphere, auditor-client.

Bakgrund: Effektiv kommunikation inom teamet är avgörande för effektiv och säker vård. Sjuksköterskan ska skapa dialog inom teamet genom respekt, vara lyhörd och empatisk. Akutenheter är en kontext med hög stress vilket inverkar på kommunikationen. Kommunikation är en av de svåraste utmaningarna för nyutexaminerade allmänsjuksköterskor vilket inverkar på patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenhet av kommunikation inom teamet i akutsjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta semi-strukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; Kommunikationens utveckling, Betydelsen av ett öppet arbetsklimat, Kommunikationens viktiga komponenter och När kommunikationen brister. Genom att växa in i rollen som sjuksköterska beskrev de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna att kommunikationen inom teamet i akutsjukvård utvecklades. Ett öppet arbetsklimat bidrog ytterligare till denna utveckling. Kommunikationen inom teamet i akutsjukvård bestod av flera viktiga komponenter enligt de nyutexaminerade allmänsjuksköterskornas erfarenheter. Bristande kommunikation inom teamet i akutsjukvård var något de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna erfarit. Stress var bland annat en faktor som ledde till bristfällig kommunikation. Slutsatser: De nyutexaminerade allmänsjuksköterskornas erfarenheter av kommunikation inom teamet i akutsjukvård är många. Erfarenheterna kan vara anledningen till varför det är en svår utmaning. För att möjliggöra för och förbättra patientsäkerheten och arbetsklimatet är alla dessa erfarenheter viktiga att beakta.

Titel: Sitter det i väggarna? En kvalitativ studie om offentlig sektors arbete för främjandet av innovativt beteende Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Felicia Tenglund och Stina Åberg Handledare: Agneta Sundström och Kristina Mickelsson Datum: 2019 - Januari Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ledare inom offentlig sektor arbetar för att utveckla bra arbetsklimat och hur det främjar ett innovativt beteende.  Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod, där utgångspunkten är den hermeneutiska vetenskapstraditionen. Totalt har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer på olika nivåer inom en offentlig verksamhet. Det empiriska materialet har med hjälp av en tematisk analysmetod tolkats och analyserats. Slutsats: Studien visar att det finns både skillnader och likheter med tidigare forskning och hur våra respondenter inom offentlig sektor ser på arbetet med ett innovativt beteende. Enligt våra respondenter behövs inte ett ökat arbete gällande innovativt beteende vilket tidigare forskning antydde. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att öka förståelsen för hur ledare inom denna offentliga verksamhet ser på innovativt beteende, samt hur de som ledare arbetar för att främja ett innovativ beteende och ett bra arbetsklimat. Genom att ta del av denna studie kan ledare och medarbetare inom offentlig sektor få en ökad förståelse för hur de bör arbeta med att skapa ett bra arbetsklimat på sin arbetsplats, vilket i sin tur kommer bidra till ett ökat innovativt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att vidare forskning genom en liknande studie kan fokusera på ledare och studera om inställningen till och främjandet av det innovativa beteendet ser olika ut beroende på vilken position ledaren har inom organisationen. Det skulle även vara intressant att göra en liknande studie på en annan organisation inom offentlig sektor då denna studie inte kan spegla hela den offentliga sektorns syn på innovativt beteende.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. </p><p>Ett bra klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad. </p><p>Gott ledarskap utmärks av att läraren har tydliga mål för arbetet i klassrummet (en genomtänkt människo- och kunskapssyn), är en auktoritet, varierar sin undervisning, förklarar så eleverna förstår, motiverar varför eleverna ska läsa ett visst avsnitt, kan hålla ordning, har humor och är uppmärksam på klassrumsklimatet. Eleverna har medinflytande och medansvar. </p><p>Läraren kan påverka klassrumsklimatet genom stimulerande och meningsfull undervisning, genom tydliga regler och rutiner, ha positiva förväntningar på eleverna och bemöta dem på ett bra sätt. Konstruktiv konflikthantering, samtal, olika övningar och föräldrasamverkan påverkar klassrumsklimatet positivt. </p><p>Majoriteten av eleverna i år7 upplever att trivseln är bra i klassen och att de vågar säga vad de tycker. Gruppklimatet skiljer sig på vissa punkter mellan klasserna. Arbetsron och hur man lyssnar på varandra fungerar sämre i en klass. I den klassen förekommer också mobbning. Ungefär hälften av eleverna svarar att de tycker ganska mycket av det de lär sig i skolan är intressant.</p>

<p>Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lärande och trivsel. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare tänker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit påverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa är gruppen och lärarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan känneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lärare tänker och arbetar för att skapa detta. För att få ytterligare kunskaper och svar på mina frågeställningar har jag gjort en studie genom att intervjua sex stycken klasslärare som arbetar med barn i år 1-6. </p><p>Det som utmärker ett bra klassrumsklimat är: trygghet, respekt, glädje, samhörighet och tillåtelse. Det tar ofta tid att skapa ett bra klimat. Hur lärare arbetar varierar beronde på klass. Det är till exempel viktigt att ta tag i problemen direkt, ge barnen förtroende, låta dem vara delaktiga, visa uppskattning och ha trevligt ihop. En bra lärare ska vara: tydlig, lyhörd, konsekvent, glad, förtroendeingivande och anpassningsbar.</p>