Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. Ett bra klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad. Gott ledarskap utmärks av att läraren har tydliga mål för arbetet i klassrummet (en genomtänkt människo- och kunskapssyn), är en auktoritet, varierar sin undervisning, förklarar så eleverna förstår, motiverar varför eleverna ska läsa ett visst avsnitt, kan hålla ordning, har humor och är uppmärksam på klassrumsklimatet. Eleverna har medinflytande och medansvar. Läraren kan påverka klassrumsklimatet genom stimulerande och meningsfull undervisning, genom tydliga regler och rutiner, ha positiva förväntningar på eleverna och bemöta dem på ett bra sätt. Konstruktiv konflikthantering, samtal, olika övningar och föräldrasamverkan påverkar klassrumsklimatet positivt. Majoriteten av eleverna i år7 upplever att trivseln är bra i klassen och att de vågar säga vad de tycker. Gruppklimatet skiljer sig på vissa punkter mellan klasserna. Arbetsron och hur man lyssnar på varandra fungerar sämre i en klass. I den klassen förekommer också mobbning. Ungefär hälften av eleverna svarar att de tycker ganska mycket av det de lär sig i skolan är intressant.

Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lärande och trivsel. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare tänker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit påverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa är gruppen och lärarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan känneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lärare tänker och arbetar för att skapa detta. För att få ytterligare kunskaper och svar på mina frågeställningar har jag gjort en studie genom att intervjua sex stycken klasslärare som arbetar med barn i år 1-6. Det som utmärker ett bra klassrumsklimat är: trygghet, respekt, glädje, samhörighet och tillåtelse. Det tar ofta tid att skapa ett bra klimat. Hur lärare arbetar varierar beronde på klass. Det är till exempel viktigt att ta tag i problemen direkt, ge barnen förtroende, låta dem vara delaktiga, visa uppskattning och ha trevligt ihop. En bra lärare ska vara: tydlig, lyhörd, konsekvent, glad, förtroendeingivande och anpassningsbar.

<p>I detta arbete har jag undersökt hur anställda på IT-företag uppfattar arbetsklimatet i dagens IT-företag och hur de önskar att arbetsklimatet egentligen skulle vara. Anledningen till att IT-företag skall satsa på ett bra arbetsklimat är flera. Ett bra arbetsklimat ger dels en konkurrensfördel vid rekrytering av kompetent personal och dels finns det en koppling mellan lönsamhet och ett bra arbetsklimat.</p><p>Jag har gjort denna undersökning genom att intervjua personal vid olika IT-företag och fått fram information om deras uppfattningar om arbetsklimatet. Arbetsklimatet har jag delat upp i flera delar vilka alla har gåtts igenom och undersökts. Svaret på dessa delar har varit positivt men med vissa negativa aspekter som bör ses över. De anställda har dock som helhet ansett att arbetsklimatet på IT-företag är tillfredsställande men att det kan bli bättre.</p>

Den föreliggande studien undersökte ifall det finns ett samband mellan industriarbetares upplevda arbetsklimat och sömnkvalitet. Psykologiska teorier såsom arbetsrelaterade faktorer och sömnproblem användes som grund i arbetet. Data samlades in via en enkätundersökning på en bruksort i mellanvästra Sverige. Stickprovet omfattade 52 industriarbetare. Via det statistiska testet Pearsons korrelationskoefficient hittades ett positivt signifikant samband mellan industriarbetares upplevda arbetsklimat och sömnkvalitet. Respondenterna upplevde deras arbetsklimat och sömnkvalitet som bra.

I detta arbete har jag undersökt hur anställda på IT-företag uppfattar arbetsklimatet i dagens IT-företag och hur de önskar att arbetsklimatet egentligen skulle vara. Anledningen till att IT-företag skall satsa på ett bra arbetsklimat är flera. Ett bra arbetsklimat ger dels en konkurrensfördel vid rekrytering av kompetent personal och dels finns det en koppling mellan lönsamhet och ett bra arbetsklimat. Jag har gjort denna undersökning genom att intervjua personal vid olika IT-företag och fått fram information om deras uppfattningar om arbetsklimatet. Arbetsklimatet har jag delat upp i flera delar vilka alla har gåtts igenom och undersökts. Svaret på dessa delar har varit positivt men med vissa negativa aspekter som bör ses över. De anställda har dock som helhet ansett att arbetsklimatet på IT-företag är tillfredsställande men att det kan bli bättre.

Detta är en kvalitativt utformad studie med sociokulturell och mikrosociologisk teoriansats med samspel, kommunikation och relationskompetens som huvudfokus. Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares och barnskötares uppfattning om konflikt som begrepp, hur konflikter hanteras inom arbetslaget samt huruvida konflikter kan komma att påverka arbetsklimatet mellan kollegorna. Förutom teoretisk ansats har tidigare forskning inom begreppet konflikt samt olika modeller och strategier för konflikthantering studerats och skrivits fram. Vi har använt oss av hermeneutisk metodansats där vi med hjälp av tolkning, förståelse och förmedling, har undersökt informanternas egna upplevelser av vårt valda ämne. Vi valde att göra semistrukturerade och ljudupptagna intervjuer för att få en fördjupning i vår empiri. Intervjuutskrifterna användes sedan i tolkning och analys. Åtta förskollärare och barnskötare intervjuades vilket vi ansåg var passande för studiens omfattning och för den mängd empiri vi önskade sammanställa. Resultatet visar på att konflikter hanteras genom öppen kommunikation och med hjälp av andra parter, exempelvis chefen. Det visar även att begreppet konflikthantering tolkas och förstås som ett inkluderande av att förebygga samt lösa konflikter. Informanterna diskuterar att konflikter påverkar deras arbetsklimat i stor omfattning och vidare även verksamheten med barnen.

Dagens digitaliserade arbetsliv ger företag möjlighet att arbeta på distans. Detta ställer i sin tur nya krav på ledare att kunna handskas med utmaningar kopplade till arbetsklimatet i distansarbetande företag. Studiens syfte var att undersöka hur distansarbete och distansledarskap med kommunikation via IKT påverkar arbetsklimatet i ett företag ur både ledningens och medarbetarnas perspektiv. Frågeställningarna som användes för att besvara studiens syfte gällde ledningens och personalens upplevelser av hur distansarbetet och distansledarskapet påverkar arbetsklimatet och en jämförelse av upplevelserna mellan ledning och personal. Studien genomfördes på ett litet IT-företag i Sverige där kvalitativ och kvantitativ metod användes. En enkät skickades ut till personalen på företaget, vilket utgjorde den kvantitativa delen av studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med en del av ledningen, vilket utgjorde den kvalitativa delen av studien. Centrala resultat i studien är att personal och ledning i stor mån har liknande uppfattningar kring distansarbetets och distansledarskapets påverkan på arbetsklimatet, även om åsikterna skiljer sig något. Arbetsklimatet påverkas bevisligen både positivt och negativt av distansen. Det har visat sig vara viktigt för ledningen att arbeta aktivt med kommunikation, inkludering, sammanhållning och transparens för att distansledarskapet ska påverka arbetsklimatet positivt. Vidare framhålls vikten av att hela företaget träffas ansikte mot ansikte för att skapa en god grund för kommunikation. En god gemenskap och organisationskultur underlättar för överbryggandet av kommunikationsstörningar.

Byggbranschen är och har historiskt sett varit mansdominerad, samt en av Sveriges mest könssegregerade branscher. Mot bakgrund av detta arbetar idag aktörer inom branschen aktivt tillsammans med Sveriges regering för att utjämna den rådande könsfördelningen och attrahera fler kvinnor till branschen. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga lärlingars upplevelser av att gå ett traditionellt lärlingsprogram och deras förväntningar som finns på framtiden inom den mansdominerade byggbranschen. Genom en kvalitativ studie har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med kvinnliga lärlingar på ett medelstort svenskt byggföretag. Materialet har analyserats utifrån en induktiv tematisk analysmetod, vilket resulterade i fyra temaområden: Arbetsklimat, Arbetsgivarens betydelse, Fysisk arbetsmiljö och Fler kvinnor i branschen. Studiens resultatdel belyste både för- och nackdelar med att arbeta inom en mansdominerad bransch som kvinna, samt vilka faktorer som kan påverka valet av att söka sig till branschen som kvinna i minoritetsposition.

Bakgrund: Vi har undersökt två pedagogers arbete med ”trafikljuset” som en del av klassrumsmanagement. ”Trafikljuset” används bl.a. för att förbättra klassrumssituationen och träna barnen i ”fördröjd uppmärksamhet”, d.v.s. lära barnen vänta på sin tur. Vi vill se vilka tankar pedagogerna har om ”trafikljuset” och hur eleverna ser på de nya arbetsformerna och klassrumsmiljön. Vi vill även se hur pedagogerna strukturerat om sin klassrumsmiljö.Syfte:Vårt syfte med vår fallstudie är att bidra till användningen av klassrumsmanagement för att befrämja lärandet. Syftet med klassrumsmanagement är att få ett lugnare klassrumsklimat.Vårt syfte är att beskriva hur pedagoger kan använda klassrumsmanagement som en del av undervisningen. Med utgångspunkt från vårt syfte ställde vi oss följande frågor: •Hur kan klassrumsmanagement användas i undervisningen?•Vilka tankar har pedagogerna och eleverna om ”trafikljuset” och klassrumsmiljön?•Hur har pedagogerna strukturerat om klassrumsmiljön? Metod:För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat och observerat pedagogerna och även gjort några barnintervjuer. Resultat: Resultatet av våra studier visar att genom att använda ”trafikljuset” som en del av klassrumsmanagement skapar man ett bättre klassrumsklimat. Pedagogerna använder bl.a. ”trafikljuset” för att träna barnen i ”fördröjd uppmärksamhet”.

Då arbetsmarknaden numera kännetecknas av en hög rörlighet, där individer som ofta byterarbete, behöver organisationer förstå varför anställda väljer att stanna kvar. Syftet med studienär att öka förståelsen för varför anställda väljer att stanna i en organisation samt att dra lärdomarfrån hur en organisation aktivt arbetar med bibehållandet. Som underlag till analysen av studiens resultat identifierades, med hjälp av tidigare forskning, tre faktorer som anses påverka bibehållandet av anställda. Faktorerna har i tidigare forskning gett förklaring till personalomsättning och i enstaka fall varför anställda stannar kvar. Det empiriska materialet i studien bygger på nio intervjuer med anställda på ICA Sverige AB, varav fyra är HR-chefer. Utifrån resultatet identifierades en tillkommande faktor, intern rekrytering. Utifrån studiens slutsatser anses faktorerna arbetsklimat, passform, organisatoriskt stöd och internrekrytering ha betydande roll i varför anställda väljer att stanna kvar i en organisation.