Syftet med studien är att ta reda på hur tillfälligt inhyrda medarbetare via bemanningsföretag upplever sina villkor för lärande på arbetsplatsen. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt ur Illeris (2015) teori om lärande. Intervjuguiden är skapad och strukturerad utifrån Illeris teori om lärande och fyra informanter är intervjuade genom semistrukturerade intervjuer. Transkriberingen är bearbetad systematiskt genom en innehållsanalys, vilket ledde till resultatdelens tematiseringar. I diskussionsavsnittet analyseras empirin och sätts i relation till tidigare forskning. Trots studiens begränsning gällande antalet informanter finns en allmängiltighet i svaren, vilket stärker studiens validitet. Slutsatsen är att tillfälligt inhyrda medarbetares villkor för lärande beror  på det personliga engagemanget, social och organisatorisk inkludering samt utmaning i arbetsuppgifterna.

Syftet med studien är att ta reda på hur landsbygdskommuner arbetar med kompetensförsörjning utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Tidigare forskning inom området samt utvalda teorier presenteras för att skapa en förståelse för ämnet. En kvalitativ metod ligger till grund för studien som leder till ett resultat som grundar sig på fem genomförda intervjuer. Resultatet visar att ett metodiskt arbete med kompetensförsörjning sker i de kommunerna som intervjuades, men att majoriteten saknar det strategiska arbetet. Då landsbygdskommunerna står inför utmaningar såsom geografisk placering och brist på färdigutbildade personer krävs ett strukturerat arbete med att hitta rätt, utveckla och behålla den befintliga personalen.

No description available.

Bakgrund och syfte:Arbetet i ett aktivitetsbaserat kontor innebär både utmaningar och möjligheter. Syftet med studien är därför att undersöka vilka dessa är genom att studera hur ett företag som implementerat konceptet genomförde införandet, vilka effekter konceptet medfört samt huruvida arbetssättet tillgodoser den enskilde medarbetarens behov. Metod:Studien grundas i en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomförda på ett fastighetsbolag som implementerat konceptet. Empirin har sedan analyserats och diskuterats i relation till forskning och teori inom aktuellt området. Resultat:Resultatet visar att implementeringsprocessen har stor inverkan på hur konceptet upplevs och används efter införandet samt att både kunskaps- och informationsflödet påverkats positivt. Resultatet visar på utmaningar gällande koncentration och avskildhet, vilket lett till vissa justeringar. Slutsatser:Viktiga slutsatser är betydelsen av att i ett tidigt skede av processen involvera medarbetarna i den förändring som arbetssättet innebär samt att konceptet kan ha en positiv inverkan på kunskaps- och informationsspridningen samt sammanhållningen.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur användningen av digital teknik i arbetet upplevs samt hur arbetet tar sig in i sfären det övriga livet. Vi vill ta reda på upplevelserna av att arbeta med digital teknik och hur möjligheten till att vara ständigt tillgänglig för arbetet upplevs. Dessutom vill vi ta reda på hur den digitala tekniken och tillgängligheten påverkar balansen mellan arbetet och det övriga livet.  Den teoretiska referensramen är uppdelad i olika huvuddelar; Digital teknik och digitalisering, flexibilitet, tillgänglighet, kommunikation samt balans mellan arbete och övrigt liv. Denna del fokuserar på att redogöra för relevanta begrepp och teorier som vi anser kan kopplas till användningen av digital teknik i arbetet. Teorin har använts vid utformandet av intervjuguiden och utgör även grunden för studiens analys och resultat.  Studien har en kvalitativ inriktning och det empiriska datamaterialet har samlats in genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts med åtta arbetstagare från ett stort industriföretag i Värmland. Respondenterna har olika befattningar inom företaget, men alla använder digital teknik i det dagliga arbetet och har viss möjlighet till flexibilitet i arbetet.  Resultatet visar att alla har en positiv inställning till digital teknik, men att det både finns flera för- och nackdelar med att använda digital teknik i arbetet. Fördelarna handlar om att digital teknik gör arbetet snabbare och mer flexibelt i var och när det kan utföras. Tillgängligheten upplevs olika för individerna då en del inte ser några bekymmer, medan andra upplever det som kravfyllt från sig själv eller omgivningen att ständigt vara nåbar. Gällande balansen har de flesta någon form av strategi för att inte låta arbetet ta över för mycket av det övriga livet. Vissa är mer medvetna än andra om hur den digitala tekniken påverkar dem. De flesta upplever inte balans i tillvaron då den digitala tekniken gör att mer arbete kan utföras hemma och tar tid från det övriga livet.  Slutligen kommer en sammanfattning av studiens slutsatser där syfte och frågeställningar kortfattat besvaras. Här förs även en diskussion kring resultatet, studiens styrkor och svagheter, eventuella förbättringar och förslag på framtida forskning inom området.

No description available.

No description available.

Forskare menar att mänskliga resursers kompetens och duglighet är en viktig egenskap för militär förmåga. Ett sätt att försörja en organisation med kompetens är genom intern personalrörlighet. Intern rörlighet begränsas eller möjliggörs av organisationsrelaterade och/eller individrelaterade faktorer. Hittills finns endast ett fåtal studier om personalstrategier och kompetensförsörjning inom militära organisationer och ingen inom intern personalrörlighet. I denna studie undersöks faktorerna som påverkar intern rörlighet bland officerare i den svenska Försvarsmakten i syfte att se vad som möjliggör eller begränsar kompetensförsörjning av militärmakt. Genom att använda teorier inom både personalrörlighet och mänskligt beteende samt intervjuer som metod har ett antal faktorer kunnat påvisas. Resultatet pekar på att organisationsrelaterade faktorer måste korrelera med individrelaterade faktorer om kompetensförsörjningen ska fungera i en militär organisation. Förutsatt att individens begränsningar omhändertas i personalplanering möjliggörs organisationens behov och byggandet av militär förmåga. Då måste också strategin ha fokus på kompetensförsörjning och inte bara personalförsörjning.

Two different subjects that have been well researched over the last couple of decades are branding and startups. The intersection of these two subjects has however not been covered nearly as much. Some researchers go as far as claiming it to be an oxymoron. Built on this has this thesis been conducted in order to narrow this gap in research and shed light on the importance of branding efforts among startups. The objective of this study has been: To provide a deeper understanding of brand identity and brand image among startups  To fulfill this objective, two sub-objectives were established: To examine if there exists a gap between brand identity and brand image among startups To identify which key factors that influence brand identity and brand image among startups The study has been of an explorative and descriptive character with a deductive approach. For research strategy was embedded multi-cases chosen. Data collection has been collected by conducting semi-structured, qualitative interviews. This data has later been analyzed with the analyzation methods within-analysis and cross-case analysis. The finding of the study is that there exists a mismatch between the view of the management and the view of the customers. It can therefore be concluded that there is a gap between the brand identity and the brand image among the three startups investigated in this study. Communication and relationship have furthermore been found to be key aspects that affect the magnitude of the gap.  The practical implication to be taken from this study is the importance of branding in the early stages of a company. It can furthermore be important for practitioners, mainly managements of startups to be aware of the key aspects communication and relationship, and to work with branding even in the early years of a company. The theoretical contribution has been to investigate in an area where limited research has been made but more is needed. The need of research for entrepreneurs to rely on are desired.

Butiksanställda idag behöver ständigt vara tillgängliga för såväl arbetsgivare och kunder som för familj från tidig morgon till sen kväll vilket kan påverka deras balans mellan arbetsliv och privatliv. Syftet med undersökningen är att bättre förstå hur butiksanställda upplever och hanterar work-life balance och se om den ständiga tillgängligheten kan påverka deras work- life balance. Tanken är även att se hur butiksanställda hanterar emotioner som uppstår i arbetslivet och privatlivet. Undersökningen tar upp olika teorier och modeller om work-life balance, tillgänglighet, emotionellt arbete och socialt stöd för att förklara den situation som butiksanställda kan hamna i kring hanteringen av balansen mellan arbetsliv och privatliv. För att undersöka det här har sex personer intervjuats och datamaterialet som har samlats in har gett en bättre förståelse kring hur work-life balance kan se ut hos butiksanställda. Resultat som har framkommit av undersökningen visar att upplevelsen och hanteringen av work-life balance varierar från individ till individ men att flextid och möjligheten att kunna välja när arbetet ska skötas är en stor inverkan för en bra balans. Dock gäller det butiksanställda med mer ansvar eller butikschefer. Det som framkommer som den största och viktigaste faktorn för att hantera work-life balance och emotioner som uppstår är det sociala stödet hos kollegor, vänner och familj, oavsett om det handlar om tillgängligheten eller om det är problem i privatlivet eller i arbetslivet.