Sammanfattning Kommunikation spelar en stor roll i dagens organisationer och det finns en mängd olika kanaler att välja mellan för att förmedla olika budskap. Syftet med denna studie har varit att få kunskaper om den formella interna kommunikationen och hur den upplevs fungerar ur ett chefsperspektiv. Inledningsvis undersöktes vilka kommunikationskanaler bolaget använder sig av i sin interna kommunikation. Vidare har fokus legat på hur chefer upplever att den formella interna kommunikationen fungerar ur två olika perspektiv, dels utifrån deras egen arbetssituation och dels ur ett organisatoriskt perspektiv. Avslutningsvis har chefernas upplevelse av utmaningar i den interna kommunikationen hos bolaget undersökts. Undersökningen är baserad på sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med chefer i ett livsmedelsproducerande bolag. Resultatet av intervjuerna samt forskning och teorier på området har legat till grund för analys och slutsatser för studien. Resultatet visar att bolaget främst använder sig av elektroniska kommunikationskanaler samt möten i sin formella interna kommunikation. Chefernas upplevelse är att de får tillräckligt med information för att kunna utföra sitt dagliga arbete, men de önskar mer information om långsiktiga mål och strategier. Chefernas upplevelse är att kommunikationen inom organisationen brister och de anställda känner sig under-informerade, detta har skapat en viss osäkerhet inför framtiden. De största utmaningarna bolaget står inför är att skapa en kommunikationsstruktur och enhetlighet i kommunikationsarbetet.

Syftet med studien var att kvantitativt undersöka om och i vilken grad den interna kommunikationen (utifrån dimensionerna: personlig feedback, relationen med överordnade, delaktighet i organisationen och kommunikationsklimat) kan predicera det psykologiska kontraktet (som utgörs av förväntningar, åtaganden eller löften som uppstår mellan en anställd och arbetsgivaren). En enkät skickades till två varuhus i Mellansverige inom en internationell organisation. Enkäten baserades på delar av Communication Satisfaction Questionnaire (CSQ) (Downs & Adrian, 2004) och Isaksson och Bellaaghs (2005) svenska översättning av PSYCONES-projektets mätinstrument för det psykologiska kontraktet. Enkäten riktade sig till medarbetare utan ledande befattning och besvarades av 70 anställda vid organisationen. Resultatet visade att kommunikationsdimensionerna tillsammans som modell signifikant predicerade uppfyllelsen av det psykologiska kontraktet. Delaktighet i organisationen predicerar medarbetarnas psykologiska kontrakt i högst grad. Även dimensionen relationen med överordnade bidrog med unik andel av förklaringsgraden. / The purpose of the study was to quantitatively examine whether the internal communication (based on the dimensions: personal feedback, relationship with superiors, organizational integration and communication climate) can predict the psychological contract (which consists of expectations, commitments and promises that arises between one employee and employer). A survey was sent to two department stores in central Sweden within an international organization. The survey was based on parts of the Communication Satisfaction Questionnaire (CSQ) (Downs & Adrian, 2004) and Isaksson and Bellaaghs (2005) Swedish translation of the PSYCONES project's measuring instrument for the psychological contract. The survey aimed at employees without a leading position and was answered by 70 employees at the organization. The result showed that the communication dimensions together as a model significant predicted the fulfilment of the psychological contract. Organizational integration predicts the employees' psychological contract the strongest. Even the dimension relationship with superiors contributed with a unique proportion of the coefficient of determination.

Ledarskapet på arbetsplatsen har i flertalet studier visat ha en betydelse för medarbetarnas psykiska hälsa. En till synes, relativt outforskad yrkesgrupp inom området är kriminalvårdare. Kriminalvårdare beskrivs vara en komplex arbetsgrupp med en tudelad yrkesroll vilket kan innebära upplevda höga krav i arbetet. Till följd av detta har föreliggande induktiva studie intresserat sig för hur kriminalvårdare förstår sina upplevelser av ledarskapets i förhållande till deras psykiska hälsa. Genom en fenomenologisk metod genomfördes en intervjustudie med åtta stycken kriminalvårdare. För att skapa förståelse för kriminalvårdarnas upplevelser har krav – resursmodellen, tillsammans med tidigare forskning utgjort ett teoretiskt ramverk för studien. Resultatet talar för att vårdarna förstår ledarskapet inom kriminalvården som en extern resurs i arbetet som kan förklaras som ett direkt - och ett indirekt stöd med påverkan på vårdarnas psykiska hälsa.

Bakgrunden till denna studie var att det fanns ett behov av att se över hur den svenska arbetsmarknaden behandlar kvinnor med slöja (hijab). Detta då det svenska arbetslivet i vissa fall kan ses som etniskt ojämlik. Syftet med studien var att ge kvinnorna en röst i ämnet samt att lyfta deras upplevelser med hjälp utav ett sociologiskt perspektiv. För att ta del av deras upplevelser gjordes en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats och tematisk innehållanalys. Det utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor som bar slöja i arbetet. Från intervjuerna framkom fyra teman: upplevelser, bemötande, samhällets påverkan samt reaktion. Resultatet visade att slöjan är en viktig del i kvinnornas identitet samtidigt som samhället och arbetsmarknaden har svårt att acceptera deras slöjbärande. Kvinnornas arbetstillfredsställelse samt deras psykosociala arbetsmiljö påverkades då de utsattes för fördomar och diskriminering i sina arbetsliv.

Hälso- och sjukvården är en arbetsplats där anställda dagligen ställs inför fysiska och psykiska påfrestningar. Då det inte är möjligt att eliminera alla riskfaktorer krävs istället en motståndskraft. Arbetsresurser i form av socialt stöd, inflytande, utvecklingsmöjligheter samt rolltydlighet kan bidra till engagemang och motivation. Även personliga resurser är viktiga för att hantera stressorer i såväl vardagen som arbetslivet, varav Känsla av sammanhang (KASAM) ses som en av de viktigaste personliga resurserna utifrån hälsa och hälsofrämjande. Studien syftade till att undersöka relationen mellan hälsa, KASAM och arbetsresurser bland anställda inom sjukvården med hjälp av en enkätundersökning utifrån skalorna SHIS, COPSOQ-II samt SOC-13. Analyser utfördes i form av korrelationer samt regressioner. Resultatet påvisade positiva samband mellan respondenternas hälsa och KASAM, hälsa och arbetsresurser samt KASAM och arbetsresurser. De arbetsresurser med starkast samband med respondenternas hälsa var inflytande samt rolltydlighet. Slutsatsen var att KASAM var den individuella faktorn med störst inverkan på hälsan. / In the health-care sector, workers are, on a daily level, exposed to physical and mental strain. Since it’s not possible to eliminate all risk-factors in the work environment, there’s a need for a resilience. Job resources, such as social support, influence, career-opportunity and role-clarity may contribute to engagement and motivation. Personal resources are also important to handle stressors, both at work and in personal life. Sense of Coherence (SOC) is often seen as one of the most influential personal resource in terms of health and health-promotion. The aim was to investigate the relations between health, SOC, and job resources in the health-care sector, using a questionnaire based on the SHIS, COPSOQ-II and SOC-13 scales. Analyses were made using correlations and regressions. Results showed positive relations between the respondent’s health, SOC and job resources. The individual job resources with the strongest relation, both to health and SOC was influence and role-clarity. Conclusion was that SOC was the individual factor with greatest influence on health.

Bakgrund och syfte: Syftet med studien var att undersöka hur CV-lös rekrytering kan fungera som arbetssätt inom bemanningsbranschen. I enlighet med det har CVts och personliga brevets betydelse, rekryteringsprocessers tidsåtgång samt rekryterares primära attityd gentemot CV-lös rekrytering tagits i beaktning. Metod: En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts för insamling av data. Resultat: CVt till skillnad från det personliga brevet fyller en viktig funktion i rekryteringsprocessen för att utläsa den sökandes kompetens. En CV-lös rekryteringsprocess skulle dock kunna effektivisera urvalsprocessen vid ett stort urval, om det framkommer tydligt huruvida den sökande uppfyller tjänstens skallkrav. Slutsatser: CV-lös rekrytering är inte alltid det mest lämpliga tillvägagångssättet för att effektivisera rekryteringsprocesser. Det som framförallt behövs ta i beaktning vid implementeringen av CV-lös rekrytering som arbetssätt är aktuella tjänsters komplexitet samt i vilken kontext omvärlden befinner sig i.

Den växande trenden att företag använder sig av personalinhyrning för att vara konkurrenskraftiga innebär ofta osäkra och ostabila anställningar för konsulterna som hyrs in. Dessa anställningar påverkar också konsulternas lojalitet och tillhörighetskänsla gentemot företagen, vilka är andra viktiga faktorer i företagens framgång. Därför är syftet med denna studie att skapa en djupare förståelse för hur konsulterna upplever sin lojalitet till företagen, vilka faktorer som kan påverka den samt företagens inverkan i lojalitetsskapandet. För att undersöka syftet har två frågeställningar formulerats. En kvalitativ metod med intervjuer genomfördes där åtta konsulter som är uthyrda till olika kundföretag deltog. Intervjuguiden skapades utifrån den teoretiska referensramen, innehållande teorier kring bland annat lojalitet och tillhörighet, för att fånga konsulternas upplevelser kring deras arbetssituation. Resultatet från intervjuerna delades in i olika teman som sedan analyserades utifrån teorier och litteratur. Utifrån analysen besvarade vi våra frågeställningar och drog slutsatser om vilka faktorer som konsulterna upplever påverkar lojaliteten samt vilken inverkan de upplever att företagen har. De faktorer som konsulterna upplevde påverkar var främst otryggheten i anställningen, kommunikationen samt storleken på företagen. Företagens inverkan var främst inkludering i företagen, hur väl konsulterna togs omhand och sågs som en del av företaget. Bemanningsföretaget verkade även som en extra trygghet för konsulterna och kunde ha en kompenserade inverkan om kundföretaget inte mötte konsulternas förväntningar.

Vi har valt att göra en studie om hur egenföretagare och entreprenörer kombinerar sitt arbetsliv med privatliv. De teorier som vi har valt att använda är främst kopplade till work-life balance begreppet och den realistiska livsformsanalysen.   Vårt syfte är att utreda entreprenörer och egenföretagares synsätt på deras work-life balance med hjälp av livsformsanalysen. Syftet är även att ta reda på huruvida balansen alternativt obalansen mellan arbetslivet och privatlivet påverkar dem. I vår studie har vi tre frågeställningar: “Hur upplever egenföretagare och entreprenörer balansen mellan arbetsliv och privatliv med ett livsformsperspektiv i beaktning?”, “Hur påverkas egenföretagare och entreprenörer av de krav som ställs respektive den kontroll de har?” samt “Huruvida en hög arbetsbelastning är eller inte är en stressfaktor som leder till en obalans mellan arbetsliv och privatliv”

No description available.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur chefer upplever att de kombinerar arbetslivet och privatlivet. Jag vill lyfta fram de faktorer som påverkar cheferna i deras förhållningssätt men även vilken funktion som arbetsplatserna har. Därefter redovisas skillnaderna som visas bland män och kvinnor när de kombinerar arbetslivet och privatlivet. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar läste jag först på om ämnet Work-Life Balance och valde därefter relevanta teorier. Bland dessa teorier redogörs för Work-Life Balance och dess konflikter som kan uppstå. Andra teorier är bland annat organisationens påverkan, flexibilitet och tillgänglighet. Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt där datainsamlingen utfördes med hjälp av 7 intervjupersoner. Därefter transkriberades samtliga intervjuer för att sedan kunna kodas. Kodningen utformades i concepts och kategorier som kopplades till den teoretiska referensramen. Därefter började analysarbetet där det uppkom flera faktorer som påverkar chefernas balans mellan arbetslivet och det övriga livet. Det fanns även skillnader mellan könen, som visades vid tillgängligheten och den psykiska ohälsan. Slutligen visade resultaten att arbetsplatsen i stor utsträckning påverkar chefernas Work-Life Balance, både positivt och negativt. Resultaten visar även att arbetslivet är den sfären som för cheferna tar över och som påverkar det övriga livet. Det övriga livet är den sfär som upplevs som minst kravfyllt och är den plats där cheferna kan återhämta sig.