No description available.

Föreliggande studie har till syfte att undersöka effekterna av ledarskapsutbildningen ’’Utveckling av grupp och ledare” förkortad UGL, som från början är framtagen av Försvarsmakten. Det har genomförts nio stycken kvalitativa intervjuer via telefon eller Skype. Samtliga respondenter har gått utbildningen och är chefer på olika nivåer, inom både privat och offentlig sektor. Vår studie har fokuserat på huruvida cheferna upplever att deras självinsikt har förändrats efter UGL, samt vad det var i kursen som bidrog till förändringen. Vi har även valt att fokusera på om cheferna upplever att de har förändrat sitt beteende efter kursen och på vilket sätt det har yttrat sig.   I det teoretiska kapitlet beskriver vi ledarskap utifrån ett synsätt som påverkas av både person, omgivning och situation. Vår teoretiska utgångspunkt har varit socialpsykologiska teorier som behandlar identitet och roller. Vi har också använt oss av teorier och tidigare forskning inom ett flertal för ämnet relevanta områden, därav behandlas begrepp som självkännedom, rolltagande, reflektion, feedback och grupputveckling. Det insamlade intervjumaterialet har förenats med den teoretiska referensramen och ligger till grund för de slutsatser vi har kommit fram till.     Av resultatet kan vi konstatera att nästan alla respondenter upplever att deras självkännedom har förändrats efter kursen. Det har visat sig på flera olika sätt, vissa beskriver att de blivit mer medvetna om sina styrkor och svagheter, andra fick en ökad medvetenhet om hur de uppfattas av andra. Feedback och reflektion visade sig vara de viktigaste momenten i kursen som bidragit till att respondenterna ökat sin självkännedom. Resultatet har också visat att nästan alla respondenter upplever att de på något sätt har förändrat sitt beteende efter UGL. Den mest framträdande beteendeförändringen har varit att implementera mer feedback i sin verksamhet. Andra tydliga beteendeförändringar har varit att flera respondenter har börjat använda sig av aktivt lyssnande. Vissa har på olika sätt gett uttryck för att de har blivit mer transparenta, aktiva och autentiska i sitt ledarskap.

Handeln kommer under de närmaste tio åren med största sannolikhet att förändras snabbare än vad den gjort under de senaste femtio åren. Den största anledningen till detta stavas digitalisering. Då få undersökningar gjorts angående de handelsanställdas roll i utvecklingen har vi valt att fokusera på just dem. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring anställdas upplevelser och uppfattning till hur deras arbetsuppgifter i fysiska butiker inom detaljhandeln påverkas av digitaliseringen. Studiens teoretiska referensram redogör för den fysiska butikens roll i utvecklingen av digitaliseringen och hur de anställda påverkas av den. Teorin behandlar även hur olika roller mellan anställda och kunder skapas och förändras i takt med digitaliseringens framfart. Genom kvalitativa intervjuer med anställda inom detaljhandeln, har vi skapat en djupare förståelse till hur de anställda påverkas av digitaliseringen. Resultatet visar att de anställdas arbeten hela tiden effektiviseras då nya digitala hjälpmedel utvecklas för att alla arbetsmoment ska gå snabbare. Kraven på de anställda från kunder blir allt högre, framförallt då kunder använder mobiler i större utsträckning än tidigare för att söka information. Detta har lett till att relationen mellan anställd och kund blivit mer opersonlig, då kunderna i första hand använder mobilen för att söka efter rätt produkt. Utmaningen för de anställda och den fysiska butiken ligger i att kunna erbjuda en service som digital handel inte kan konkurrera med, samtidigt som det ska vara en upplevelse för kunderna av att gå i en fysisk butik.

Forskning kring ledarskapsutbildningen Utveckling av Grupp och Ledare (UGL) är ett område där fåtaliga studier gjorts. Vår studie syftar till att bygga vidare på forskning kring denna ledarskapsutbildning. Studier kring ett destruktivt ledarskap som påverkar vardagen i en arbetsgrupp är gles och vi saknar en vidareutveckling av begreppet destruktivt ledarskap, något vi vill förändra genom denna studie. Studiens syfte är därför att studera hur ledarskapsutbildningen UGL påverkar ledarskapet. Ytterligare ett syfte är att studera ledarbeteende som sker i det vardagliga arbetet i arbetsgrupper. För att uppnå studiens syfte anser vi att det behövs insikt kring flera delar ur en ledares beteende. Genom kvalitativa intervjuer har vi sökt teman, mönster och återkommande termer, genom att tolka ord och meningar. Studien har utgått från tre frågeställningar. Dessa handlar om de positiva effekterna av just denna utbildning, tre till fem år efter avslutad utbildning. Hur förekomsten av destruktivt ledarskap upplevs i stort. Studiens avslutande frågeställning handlar om medarbetarna upplever att UGL reducerar destruktivt ledarskap. Studien innehåller definition av begreppet ledare, ett avsnitt som förklarar företeelsen kompetensutveckling, för att läsaren ska få en grund att stå på vid fortsatt läsning av studien. Det presenteras en beskrivning av utbildningen Utveckling av Grupp och Ledare samt dess effekter. Studien innehåller ett avsnitt som presenterar personlighetsteorier samt i vår tolkning, motsatsen till destruktivt ledarskap, det utvecklande ledarskapet. Efter genomförandet av denna studie har vi kommit fram till att medarbetarna till ledare som genomgått UGL för tre till fem år sedan, inte upplever de positiva effekterna lika starkt, som efter sex månader efter avslutad utbildning, vi kommer fram till att medarbetare till ledare som har gått UGL upplever att utbildningen har en positiv inverkan på ledarbeteenden. Destruktiva ledarbeteenden upplevs förekomma utifrån medarbetarnas synvinkel, där vissa beteenden är mer vanligt förekommande än andra. Vidare har vi kommit fram till att utbildningen reducerar det destruktiva ledarskapet

Det svenska välfärdssamhället skall garantera alla i Sverige en grundläggande välfärd. Vårt välfärdssystem som skall fånga upp de svenska medborgarna, kräver att myndigheterna kommunicerar med varandra. Brister i kommunikation mellan myndigheter har framkommit i bland annat media. Det är orsaken till att syftet med studien är att öka förståelsen för skillnaden mellan myndigheternas kommunikation i ordinarie sammanhang och i individsamverkansteamen i Hallands sammanhang. Hur påverkar olika faktorer i kontexter myndigheters kommunikation? Vad skiljer kommunikationen i individsamverkansteamens kontexter mot ordinarie kontexter? Vi har valt att använda oss av ett deduktivt förhållningssätt under studien. De metoder vi använt oss av för att få fram vår empiri består utav kvalitativa intervjuer med två individsamverkansteam i Halland. Det empiriska material vi fått fram har vi sedan analyserat med en innehållsanalys med hjälp av teorin. Resultatet visar att skillnaden mellan olika myndigheters kontexter kan påverka kommunikationen. Det som skiljer kommunikationen åt i olika kontexter har enligt vår studie visat sig vara att budskapet i ordinarie fall tar längre tid att nå fram till mottagaren och riskerar att i högre grad misstolkas. / The Swedish welfare society should ensure everyone in Sweden a fundamental welfare. Our welfare system to capture the Swedish citizens requires the authorities to communicate with each other. Lacks in communication between authorities have emerged in, among other things, the media. Therefore, the purpose of the study is to increase understanding of the difference in communication between the authorities in the regular context and the context of the individual collaborative team in Halland. How do different factors in contexts affect the communication between authorities? What distinguishes the communication in the context of the individual collaborative context with regular contexts? We have chosen to use a deductive approach during the study. The methods we used to get our empirical work consists of qualitative interviews with two individual collaborators in Halland. We then analyzed the empirical material we got with a content analysis using a theory. The result shows that the difference between different government configurations can affect the communication. What our communication distinguishes in different contexts, according to our study, has been found to be that the message in ordinary cases takes longer to reach the recipient and risks becoming more misinterpreted.

Studien syftar till att utforska hur HR-medarbetare upplever sin yrkesrolls status och det strategiska värde som de bidrar med. Genom att se över den utveckling HR som yrkesgrupp har genomgått under 1900-talet, samt den transformation som ägt rum, utforskar studien de förändringar som lett fram till det HR vi ser idag. Vidare lägger detta grunden till den statusproblematik som studien behandlar. Den diskussion som förs i studien tar avstamp i en sociologisk infallsvinkel tillsammans med begreppsverktyg som härstammar från sociologen Pierre Bourdieu. Genom dessa verktyg ämnar vi att analysera den verklighet som HR-medarbetarna befinner sig i. Studien är av kvalitativ karaktär där vi genom att intervjua HR-medarbetare utforskar den status de upplever sig inneha, alternativt saknar. Med HR-medarbetare innefattas enbart HR-generalister och HR-specialister då tidigare studier tenderat att främst studera HR-chefer och deras upplevda status. Resultatet visar på att de HR-medarbetare som deltagit i studien upplever sig inneha en viss grad av status och att denna status främst tillskrivs dem genom den stödfunktion de besitter. Genom att studera den transformation som HR genomgått, tillsammans med den empiri som samlats in genom denna studie, visar det sig däremot att HR som yrkesgrupp och dess tillvägagångsätt för att erhålla status skiljer sig från HR-medarbetarnas sätt att erhålla status. / The aim of this study is to explore how HR employees experience their own profession, their status, and the strategic value that they contribute to the organization. Through a historical view of the HR profession, and the transformation that took place during the late 1900s, we examine the changes that helped to create the HR profession we see today. This process gives us the foundation of what this study seeks to explore. The discussion that takes place later on is inspired by a sociological perspective, as well as the tools originated by sociologist Pierre Bourdieu, which are used to analyze the reality of our interviewees. We conduct the study using a qualitative approach where HR generalists and HR specialists are interviewed about their perceived status (or lack thereof). HR employees with a title such as HR manager or HR supervisor have been excluded, since most of the previous studies already covered their experience regarding status and strategic value. The result shows that the HR employees participating in the study experience status and strategic value mainly through the assistant role that they have been appointed, acting as the right hand of the managers they are helping. However, by studying the transformation of HR, along with the data collected through the interviews, we find that there is a difference between how HR as a professional group acquire status, and how HR employees - the generalists and specialists - acquire status.

This study aims to put light into a problem that often is seen as a complexed, vaguely legislated “grey area” in the fundamental laws regarding access to official documents, mainly focusing on the technical and workforce related boundaries. Sweden is worldwide known for the democracy and openness. We have the freedom of information in terms of access, followed by the rights to write, publish and share our perspectives with the rest of the world. These rights have been protected in the deepest core of jurisdiction for decades. Although the law remains, society has evolved as technology has to some extent replaced traditional paperwork over the years and changed the way we exchanged, store and handle information. The Swedish government claim to be much aware of the changes that is needed to be done to keep our rights in the modern society, although the jurisdiction remains more than a few steps behind. There are exceptions where official information is to be unofficial. Some of these exceptions are not surprising, others are more. If we speak of sensitive information that could cause harm for the individual, it should be treated with care to protect us. What about information a government has access to, but it is stored it in a digital form, one we cannot read or see in its present state and therefore require a process involving a program they do not have at hand or takes time to access or “reform” the information to make it accessible. This have impact on whether the information is or is not official information for the public. Swedish institutions handle each request individually, routines of the process vary, along with the access, or lack of access to the needed technology and, or knowledge at hand, which less surprisingly leads us to a various result. This essay aims to clarify, nevertheless put light into the spots where it is needed for a deeper understanding of what is and is not official information. Sweden claimed and still claims, to be very fund of our fundamental regulations regarding openness and transparency. At the time we consider joining the European Union (EU) it was essential for the government to be certain of sustaining these right, this was done by a written request before signing a membership that these rights where to remain. As the result was positive from EU, we accepted the invitation to become a member state. Lately, we have shown to put “neutralisation”, as in adapting to the rest of the Union over openness, giving us more exceptions and therefore more secrecy. Openness is not as welcomed in the other member states and the regulations are here to support us to melt into the picture. The essay will therefore look into the international spectrum, mainly focusing on the effects of our membership and compare the general EU member states to Sweden.

In today’s society change management is something most organizations and companies will have to face. In this study our aim is to investigate the importance of internal communication from a co-worker perspective and how internal communication from top management can contribute to corporation as well as deviance from employees/workers. We have studied an organization which has experienced significant change where two organizations have marched together and created a new organization. We have chosen to do an empirical study based on previous theories/studies. We have used semi structured interviews to try and prove our purpose. Our research questions are: How was the change process initially communicated to the employees? How does the employees feel about the implementation of the new working ways? What new knowledge has the change brought with it? The results show that the internal communication varied during the process of change from being clear about goals and aims to become blurred in the implementation phase. Participation was perceived as important but not decisive in the change process. Greater transparency and honesty from management were called for.

Syftet med den föreliggande studien är att öka förståelsen för hur kränkande särbehandling på arbetsplatsen påverkar individens livssituation. Arbetstagare som har blivit utsatta för kränkande särbehandling eller blir utsatta för kränkande särbehandling har intervjuats om hur det har påverkat deras livssituation. Intervjupersonerna har även blivit tillfrågade om hur de upplever hanteringen av kränkande särbehandling på sin arbetsplats. Arbetsplatsmobbning och kränkande särbehandling har behandlats synonymt med varandra och används i olika delar av arbetet. Resultatet av föreliggande studie visar att kränkande särbehandling påverkar individer negativt likt tidigare forskning på ämnet. De negativa konsekvenserna innebär bland annat sämre psykiskt välmående, depression, sömnproblem och självmordstankar. Även familjelivet och arbetslivet påverkas av detta. Ett annat mönster som visas i studien är att närmaste chefer stoppar utredning om kränkande särbehandling på arbetsplatsen genom att inte ta det vidare uppåt i organisationen eller att inte arbeta aktivt med att förhindra sådana beteenden.  Det är många saker som deltagarna saknar i hanteringen och processen kring kränkande särbehandling. Det centrala är kollegor som inte säger ifrån och chefer som inte frågar hur de mår samt att förtroendet för organisationen blir mindre.

In complex emergency situations, there are many times when the rescue service, the police and the medical service must cooperate. To improve the cooperation Samverkan Östergötland has developed ten measurable indicators regarding cooperation to investigate and increase the cooperation between the different organizations. They are then used when the participants of the network Samverkan Östergötland meet two to seven times a year to discuss different local accidents and investigate how and if the indicators were applied during the work at the incident site. The purpose of the study was to investigate how the indicators are used and how there could be improvements regarding the indicators. The study was conducted by applying descriptive statistics and thematic analysis regarding all the protocols from the 14 meetings. The study was based on protocols where a total of 24 incidents were discussed. The result was corroborated by the coordinator of the Samverkan Östergötland by conducting a semi structured interview. The result indicated that the indicators were fulfilled to varying extent. The findings suggest that more structure regarding documenting and communication is needed, and common training needs to be increased in order to improve the cooperation in accordance of the use of the indicators.