Arbetsmiljö är något som står högt på agendan i byggbranschen idag. Produktionen ökar dessutom stadigt och sysselsättningen ökar inom branschen. Trots en hög prioritering av arbetsmiljöarbetet sker det för många byggarbetsplatsolyckor idag. Huvudsyftet med rapporten är att undersöka säkerhetskulturen på NCC Sverige AB, avdelning Civil West. Med hjälp av Arbetsmiljöverkets enkätverktyg har säkerhetskulturen undersökts hos tjänstemän (TJM) och yrkesarbetare (YA) på aktuell avdelning. Resultaten har identifierat förbättringsområden i arbetsmiljön. Detta resultat har varit grunden för framtagna förbättringsförslag till arbetsmiljöarbetet. Projektet har avgränsats till att undersöka hur arbetsmiljöarbetet kan förbättras med visuell kommunikation som i studien härleds ur filosofin Lean. Resultatet av enkätundersökningen visar på en hög riskacceptans hos arbetarna när tiden påverkar. Framförallt är det YA som visar ett större risktagande men även tjänstemännen upplever ett större risktagande under tidspress. Med detta resultat som bakgrund har studien lyft vikten av att identifiera risker innan ett arbetsmoment utförs och samtidigt uppmärksamma alla i byggprojektet om dessa risker. Vidare har en visuell tavla utarbetats som ett förslag på förbättringsarbete där veckotidplaner, tillbudsrapportering och arbetsberedningar m.m. visualiseras. Syftet med tavlan är att göra alla på arbetsplatsen delaktiga i det proaktiva säkerhetsarbetet. Delaktighet är ytterst viktigt då studien har visat att tidig involvering i arbetsmiljöarbetet generellt också har bidragit till ett större engagemang och en bättre upplevd hälsa hos arbetarna.  Med visuell planering av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen är förhoppningen att det kommer förtydliga och förenkla de rutiner som krävs och är nödvändiga i arbetet för en säkrare byggarbetsplats. / Work environment is one of the top priorities during production in the construction industry today. The production increases steadily and with this also the employment in the industry. Despite the high priority of a good and safe work environment it still occurs to many accidents on the building sites today. The objective of this report is to measure the safety culture of a department-group in NCC infrastructure, and provide them with suggestions of visual tools. That could contribute to enhance the safety culture, which is the main purpose of this research.  A safety culture survey-tool was used to conduct the measurement of the safety culture to officials and skilled workers on the selected department-group. The results have identified areas for improvement in the working environment. These results have been the base for the suggested improvement proposals for the work environment. This project have been demarcated to investigate how work environment can bee improved with visual communication, that were derived from the philosophy Lean Production in this study.    The results of the study indicate a high-risk acceptance among workers during the influence of time pressure. Above all, the result showed that skilled workers were more susceptible to risk behaviour, but it also showed that officials felted that risks were taken during time pressure. With this results as a base has the study focused on the importance of identifying risks before an operation are performed. At the same time could all involved be notified regarding these risks. Further have a visual board been prepared as an suggestion of improvement, there week timetables, incident reporting, and preparing safety work are visualized. This is the purpose with the visual board, to make everyone involved and notified about the risks. Participations are utmost important after that the study have shown that early involvement are extremely important because it generates a larger engagement and contributing to a sense of better health amongst the workers.  With visual planning of work environment on building sites is the anticipation that it will clarify and simplify the demanded routines that are necessary in the work towards a safer building site.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur förskolans personal upplever sin arbetsmiljö, om personalen trivs på sin arbetsplats och om de upplever stress. Empirin till uppsatsen har samlats in med hjälp av internetbaserade enkätfrågor och resultatet har analyserats med hjälp av datorprogrammet SPSS. Resultatet visar att personalen i förskolan trivs på sin arbetsplats men att förskolan har vissa arbetsmiljömässiga problem samt att personalen ofta känner sig stressade och otillräckliga på arbetet. Analysen visar att det inte finns något samband mellan känslan av trivsel och känslan av stress på arbetsplatsen.

Syftet med studien var att undersöka hur de påtvingade omställningarna i skolorganisationer, till följd av pandemin, har påverkat rektorers yrkesroll och välmående i arbetet i en specifik kommun. Studien utfördes genom en kvalitativ forskningsansats innefattande semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog nio rektorer, varav fem kvinnor och fyra män, i studien. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman. Studiens resultat visade i sin helhet att rektorernas arbetsuppgifter hade förändrats till följd av pandemin. Det framkom även att majoriteten av rektorerna upplevde ett tillräckligt stöd samt att de överlag mått bra i sin yrkesroll under pandemin. Arbetsbelastningen uppgavs både ha ökat och minskat, där den ökade arbetsbelastningen orsakades av ett ökat arbetsmiljöarbete och den minskade belastningen delvis berodde på färre transportsträckor till följd av digitaliseringen. Studien visade att rektorer som får tillräckligt med stöttning i sin yrkesroll har förutsättningar att bibehålla sitt välmående i arbetet trots stora omställningar, där rektorernas arbetslivserfarenhet kan vara en bidragande faktor.

Bakgrund: Behovet av legitimerade sjuksköterskor förväntas öka de kommande åren. Högskolor och hälso- och sjukvården har en utmaning i att locka till sig fler att utbilda sig och stanna kvar inom sjuksköterskeyrket då många blir sjukskrivna på grund av utmattning eller slutar redan det första året som yrkesverksam. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av yrket. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från 13 stycken artiklar, som alla sökts fram i PubMed via biblioteket på Högskolan i Gävle. Huvudresultat: I studien framkom 3 huvudteman med tillhörande underteman: En överväldigande start på arbetslivet, Arbetsmiljö och Från Novis till erfaren. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde övergången från utbildningen till arbetslivet som svår, med brist på klinisk erfarenhet under studietiden. Detta bidrog till stress och en känsla av otillräcklig kompetens samt till att en holistisk omvårdnad inte hanns med. Bra arbetsmiljö och handledning med återkoppling från handledare, kollegor och chef beskrevs ha stor inverkan på den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse, självförtroende och kompetens. Slutsats: Många sjuksköterskor upplevde brister i kliniska färdigheter och kände sig osäkra i sin nya yrkesroll vilket antyder att sjuksköterskeutbildningen bör integrera mer praktik med teorin. I studiens resultat framgår det att tryggheten och självförtroendet kommer med tiden, det gäller att inte ge upp under den första tiden med osäkerhet i den nya yrkesrollen, vilket stämmer väl överens med Benners modell Från novis till expert. / Background: The need for licensed nurses is expected to increase in the coming years. Universities and health care face a challenge in attracting more people to study and stay in the nursing profession as many either take sick leave due to exhaustion or quit during their first year as a professional nurse. Aim: To describe newly graduated nurses' experiences of the profession. Method: A descriptive literature study with results from 13 articles, all of which were searched for in PubMed via the library at the University of Gävle. Main results: In the study, 3 main themes emerged with associated sub-themes: An overwhelming start to working life, Work environment, and From novice to experienced. Newly graduated nurses experienced the transition from education to working life as difficult, with a lack of clinical experience during their studies. This contributed to stress and a feeling of insufficient competence, as well as a lack of holistic nursing. Good work environment and supervision with feedback from supervisors, colleagues and the manager was described as having a great impact on the newly graduated nurse's experience, self-confidence and competence. Conclusion: Many nurses experienced shortcomings in clinical skills and felt insecure in their new professional role, which suggests that nursing education should better integrate more practice with theory. The results of the study show that security and self-confidence come with time; it is important not to give up during the first period of insecurity and uncertainty in the new professional role, which is in good agreement with Benner's model From novis to expert.

Bakgrund Sexuella trakasserier på arbetsplatsen drabbar sjuksköterskor världen över. Tidigare forskning har visat att sexuella trakasserier har en negativ inverkan på arbetsmiljön och att det inom hälso- och sjukvården finns ett samband mellan en negativ arbetsmiljö och sjuksköterskors välmående vilket kan ha negativa konsekvenser för vårdkvalitén och patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevda erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod Studien använde allmän litteraturöversikt som metod. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut till resultatet som sammanställdes i en matris. Data analyserades genom integrerad analys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor erfar olika typer av sexuella trakasserier från olika förövare och att synen på begreppet påverkade huruvida en händelse klassades som sexuella trakasserier eller inte. Upplevda konsekvenser var en negativ påverkan på sjuksköterskan samt olika strategier för att hantera händelserna. Vidare beskrevs arbetsplatsens betydelse i relation till sexuella trakasserier, i form av attityder, vårdkultur och makt samt brister i rutiner. Slutsats Då sexuella trakasserier på arbetsplatsen leder till en negativ påverkan på sjuksköterskans psykiska mående, försämrad arbetsprestation och arbetsmiljö samt försämrat teamarbete, utgör detta ett hinder för sjuksköterskans omvårdnadsarbete och möjligheter att ta sitt professionella ansvar. Resultatet indikerar även att sexuella trakasserier kan leda till att sjuksköterskor sjukskriver sig samt slutligen lämnar sitt yrke. Vidare utgör sexuella trakasserier mot sjuksköterskor ett hot mot patientsäkerheten.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.