Tidigare undersökningar visar att ledarskapet har en stor roll i förekomsten av samt hanteringen av konflikter på arbetsplatsen. Huruvida konflikter hanteras har i sin tur en påverkan på organisationers framgång (Katz &amp; Flynn, 2013). Syftet med föreliggande studie var därmed att öka förståelsen för ledares upplevelser av arbetsplatskonflikter, förebyggande konfliktarbete samt konflikthantering. Det teoretiska ramverk som använts i studien är det socialkonstruktivistiska perspektivet som utgår från att kunskap skapas genom mänskliga interaktioner samt rollteorin. I undersökningen deltog totalt elva stycken ledare med personalansvar. För att kunna närma sig ledarnas tankar, känslor och upplevelser användes en kvalitativ forskningsstrategi. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med en tematisk analysmetod. I resultatet framkom det att majoriteten av respondenterna upplevde konflikter gällande kommunikationsproblem, arbetssätt samt förändringar som vanligt förekommande på arbetsplatsen. Resultatet visar även att respondenterna upplevde effekter av konflikter på både individ, grupp- och organisationsnivå, som på olika sätt hämmar eller positivt utvecklar organisationen och dess medlemmar. Gemensamt för samtliga respondenter var att de upplevde att konflikterna bör hanteras direkt när de uppstår och i första hand av parterna själva. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna upplevde att olika typer av åtgärder kan fungera förebyggande på konflikter såsom ett närvarande ledarskap, utbildningar i feedbackhantering, informationshanteringsåtgärder med mera. På grund av studiens teoretiska referensram samt datainsamlingsmetod var det inte möjligt att dra några generaliserbara slutsatser av studiens resultat (Ahrne &amp; Svensson, 2015; Ahrenfeldt m.fl., 2015). / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Skolan är en relationsintensiv verksamhet där människors olikheter kan skapa motsättningar och konflikter. Dessa konflikter kan bemötas och hanteras på ett konstruktivt sätt vilket kan generera i positiva förändringar och utveckling medan en destruktiv hantering av konflikten kan ge negativa konsekvenser för dels anställda dels arbetsmiljö. Eftersom rektor är den som är ytterst ansvarig för skolans arbetsmiljö har jag velat undersöka rektorers upplevelser och erfarenheter av konflikter och konflikthantering. Syftet med studien har varit att synliggöra samt beskriva fyra rektorer på grund- respektive gymnasieskolans upplevelser och erfarenheter av arbetsplatskonflikter mellan vuxna samt konflikthantering ur ett ledarskaps perspektiv. Frågeställningar jag ville ha svar på i arbetet var: Vilket synsätt har rektorerna på konflikter? Vilka erfarenheter och upplevelser har rektorerna av arbetsplatskonflikter? Hur ser rektorerna på arbetsplatskonflikter utifrån ett ledarskapsperspektiv? Hur ser rektorernas konflikthantering ut på individ-, grupp- samt organisationsnivå? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats, vilket har gett mig möjlighet att få ta del av rektorernas subjektiva åsikter och förståelse av sin livsvärld. Mitt fokus har varit att hitta likheter och skillnader i deras uppfattningar och den valda undersökningsmetoden är intervjuer. Studiens resultat pekar på att rektorernas förhållningssätt utgår från det relationella perspektivet, där fokus är bemötande och anpassning till individ, situation samt kontext. Jag har funnit likheter i rektorernas synsätt och förhållningssätt till konflikter, medarbetare samt ledarskap. Medan erfarenheter, upplevelser, bemötande, agerande och konflikthantering visar på mer eller mindre uppenbara skillnader, beroende på att det kräver anpassning utifrån den specifika kontext, situation samt individer som rektorerna möter. Det centrala tycks vara rektorernas positiva syn och förhållningssätt till konflikter, medarbetare och konflikthantering samt intresse och mod att våga ta tag i meningsskiljaktigheter, motsättningar och konflikter. Min tolkning är att det inte fordras utbildning i konflikter/konflikthantering för att kunna hantera konflikter konstruktivt utan att det är en inlärningsprocess som sker över tid i praktiken.

In this study, the purpose is to make visible how the principal works with conflicts that arise within the work teams at the preschool, what strategies/ methods the principal uses in conflict management and what the principal´s leadership contributes to the work with conflict managment. Five principals from three diffrent municipalities in Sweden were interviewed in the work. The study is a qualitative study based on semi-structured interviews where the results are then analyzed through thematic analysis. The theoretical starting point in the study is based on Kurt Lewin´s leadership theories. Results showed how the principals use methods/ strategies such as team contracts, tripartite discussions and mapping in conflict management, although also that these methods/ strategies are both conscious and unconscious. It is also clarified in the results how central key roles in conflict management and in the principal´s leadership turn out to be communication and relationships. How these two are highly relevant for the operations, the work teams and the principal´s leadership to function well. Finally, a disussion is conducted regarding the results of the study and based on previous research. Discussions regarding the study´s starting point Lewin´s leadership theory and method analysis are also conducted. Finally, the study is summarized in a conclusion where examples of further research are also taken up. / I denna studie är syftet att synliggöra hur rektorn arbetar med konflikter som uppstår inom arbetslagen på förskolan, vilka strategier/metoder använder sig rektron av vid konflikthantering och vad bidrar rektrons ledarskap till arbetet med konflikthantering. Fem rektorer ifrån tre olika kommuner i Sverige intervjuades i arbetet. Studien är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer där sedan resultatet analyseras genom tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår ifrån Kurt Ledwins ledarskapsteorier. Resultatet visade på hur rektorerna använder sig utav metoder/strategier som arbetslagskontrakt, trepartssamtal och kartläggning vid konflikthantering, dock även att dessa metoder/ strategier är både medvetna och omedvetna. Det tydliggörs även i resultatet hur centrala nyckelroller inom konflikthnatering och i rektorns ledarskap visar sig vara kommunikation och relationer. Hur dessa två är högst relevatna för att verksamheten, arbetslagen och rektorns ledarskap ska vara välfungerande. Slutligen så förs en dikussion gällande studiens resultat och utifrån tidigare forskning. Dikussioner gällande studiens utgångspunkt Lewins ledarskapsteori och metodanalys genomförs även. Slutligen sammanfattas studien i en slutsats där även exempel på vidare forskning tas upp.

När det talas om ordet arbetsplatskonflikter, sker detta ofta i negativa termer som att konflikter är något destruktivt för organisationen. Konflikter ses ofta som negativa för organisationen och något som snabbt måste undvikas eller lösas. Konflikter kan även vara ett tecken på att något är fel i organisationen ofta kopplat till förändringar eller kommunikation och samarbetesproblem. Därför är det viktigt att ta tag i konflikterna innan dessa ökar i omfång och intensitet, eftersom att det då kan skapas en dålig psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen (Larsen, 2012). Min förförståelse är att det finns mycket forskning gällande arbetsplatskonflikter, men lite om just vårdrelaterade yrken. Jag ville därigenom fylla denna kunskapslucka inom forskningen och visa exempel på hur arbetsplatskonflikter inom vårdrelaterade yrken uppstår samt vilka konfliktlösningar som finns. Därför kom denna uppsats till, då min erfarenhet är att konflikter inom vården tystnas ofta ner och det är vanligt att man tar varandra i försvar när konflikter uppstår i stället för att lösa konflikterna konstruktivt. Min erfarenhet är att maktkamper om vems ord som ska väga tyngst i en viss fråga d.v.s. en så kallad positionskonflikt är vanligt förekommande likväl som fördelningskonflikter angående tillgängliga resurser om pengar. Standardfraser som ofta uttrycks är ”Det finns inga pengar” och ”vi har inte tid”. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv analysera arbetsplatskonflikters uppkomst och deras konfliktlösningar i en fiktiv sjukhusmiljö genom säsong 1 av tv-serien ”Syrror” där arbetsplatskonflikter medarbetare emellan samt konflikter mellan chef- medarbetare valts ut. Teorier som har använts i uppsatsen har främst varit socialpsykologi och organisationskommunikation. Resultatet visar på att det förekommer 4 typer av arbetsplatskonflikter.  Strukturkonflikter om ansvars och rollfördelning samt rutiner och dess regelverk. Beteendenormkonflikter mellan kollegor eller mellan chef och medarbetare samt deras sätt att sköta arbetsuppgifter ses också förekomma, dessa ger även en ”essens” av hur relationerna samt kommunikationen på akutmottagningen fungerar. Positionskonflikter gällande vems ord som ska väga tyngst i en viss fråga förekommer också och slutligen även övertygelsekonflikter som berör etik och moral. Resultatet visar även på hur viktigt det är att tänka på att man är varandras arbetsmiljö så därför är det viktigt att ta tag i konflikterna i tid och hålla dessa på en konstruktiv nivå, något som även (Malten, 1998) håller med om när han säger att ”en konflikt ska ses som något naturligt i en organisation, då kan man tänka att konflikten är kreativ i den bemärkelsen att den kan öppna upp för att fokusera på möjligheter i stället för hinder”.  Nyckelord: Filmanalys, socialpsykologi, organisationskommunikation, arbetsplatskonflikter, konfliktlösningar. / When it comes to the word workplace conflicts, this often happens in negative terms that conflicts are somewhat destructive to the organization. Therefore, it is important to address the conflicts before they increase in scope and intensity, because then a poor psychosocial workplace environment can be created in the workplace (Larsen, 2012). My experience is that there is a lot of research on workplace conflicts, but little about just care-related professions. I wanted to fill this knowledge gap in research, and therefore this essay was added, as my experience is that conflicts in health care are often quieted down and it is common for each other to defend themselves when conflicts arise. Power struggles about whose words are to weigh heaviest in a particular issue, so-called position conflict and allocation conflicts regarding available resources about money are also commonplace. Standard phrases often expressed are "There is no money" and "We do not have time". The purpose of the paper is to highlight the origin of workplace conflicts and their conflict resolution in a fictional hospital environment through Season 1 of the TV series "Syrror" where workplace conflicts between employees and conflicts between senior executives have been selected, these have since been analyzed using social psychology and organizational communication . The result shows that there are 4 types of workplace conflicts. Structural conflicts of responsibility and role distribution as well as routines and its regulations. Behavioral conflicts between colleagues or between boss and coworkers as well as their way of doing tasks are also seen, they also provide an "essence" of how relationships and communication on emergency services work. Conflicts of position regarding which words to weigh heaviest in a particular question also occur and, finally, conflicts of conflicts that concern ethics and morals. The result also shows how important it is to think of each other's work environment, so it is important to address conflicts on time and keep them at a constructive level, something that also (Malten, 1998) agrees when he says that "a conflict should be seen as something natural in an organization, one can imagine that the conflict is creative in the sense that it can open up to focus on opportunities instead of obstacles."  Keywords: Movie analysis, social psychology, organizational communication, workplace conflicts, conflict resolutions.

SAMMANFATTNING Under 1900-talets första hälft kom Skellefteåbyggden i Västerbotten att genomgå en dramatisk förändring när ett omfattande fynd av malmförande berg påträffades ca 3 mil utanför Skellefteå stad. Snart etablerades gruvbolaget Boliden AB för att påbörja brytning av malmen. Gruvan kom övertid att visa sig vara en av Europas rikaste guldgruvor och ett smältverk etablerades på ön Rönnskär utanför Skelleftehamn för att smälta ned och förädla malmen. Snart efter det att gruvdriften påbörjats upptäcktes det dock att malmen även innehöll en hög grad av arsenik och svavel. Detta innebar att när malmen bearbetades så uppstod arsenik, svavel och giftgaser vilket ledde till att arbetsmiljön på smältverket blev synnerligen farlig för arbetarna som, över tid, kom att drabbas av ett antal olika negativa hälsoeffekter och ett förkortat liv.    Målet för denna uppsats har varit att belysa maktrelationerna mellan arbetare, fackförbund och företag i samband med arbetsmiljöfrågor vid Rönnskärsverket mellan 1930 och 1950. För att göra detta har följande två frågor ställts: Hur arbetade Metallindustriarbetareförbundet för att dokumentera den hälsovådliga arbetsmiljön vid smältverket och på vilka sätt och i vilken utsträckning åtnjöt arbetarna på Rönnskärsverket stöd från Metallindustriarbetareförbundet? Materialet som har använts för att besvara dessa frågor har varit material producerat av förbundet under denna period. Materialet har lästs igenom och analyserats i jakt på strategier som förbundet använt sig av.   Resultatet från analysen har visat att förbundet, i huvudsak, använde två strategier för att dokumentera hur skadlig arbetsmiljön var, nämligen omfattande undersökningar av smältverkets arbetsstyrka samt mindre omfattande studier av individuella arbetares hälsa genom läkarundersökningar. Analysens resultat angående uppsatsen andra frågeställning har visat att förbundet arbetade för att säkerställa att arbetarna som led av negativa hälsoeffekter fick ekonomisk kompensation samt att förbundet försökte influera lagstiftning så att den skulle gynna dessa arbetare. / ABSTRACT During the first half of the 20th century the municipality of Skellefteå in West Bothnia was dramatically transformed as massive ore deposit was discovered ca 30 km northwest of the city. Soon mining began by the mining company Boliden AB. The ore deposit would, overtime, prove to be one of Europe’s richest gold mines and a smelter was built on the island of Rönnskär outside Skelleftehamn to process the ore. However, soon after mining had begun it was discovered that the ore contained a high amount of arsenic and sulphur as well. This meant that processing the ore would result in much arsenic, sulphur and toxic gases. This created a hazardous working environment for the smelters labourers and would, overtime, prove to cause a number of health problems and even a premature death.  The aim of this essay is to understand the power dynamics between the workers, the union and the company in relation to questions regarding the work environment between 1930 – 1950. In order to understand this two questions have been asked; how did the Swedish metal industry labourer´s union document and gathered evidence about the negative health effects that the environment on Rönnskär had on its members and how did the union work to help members whose health had been damaged by the hazardous working environment? The source material used to answer these questions has been material produced by the union during this period. The material was read and analysed in search of strategies that the union used. The result from the analysis proved that the union used two main strategies to document the hazardous working environment, namely comprehensive studies about the health of the smelters workforce as well as less extensive studies performed through medical examinations of individual labourers. The result from the analysis, with regards to the second aim of this essay, proved that the union worked to make sure that the members that suffered from negative health effects would receive financial compensation as well as trying to influence legislature in a way that would benefit these labourers.

Det gemensamma intresset för konflikter grundade idén att studera väl ansedda ledares perspektiv på arbetsplatskonflikter och hur dessa ledare löser konflikter konstruktivt. I grunden finns en undran om väl ansedda ledare har förmågor som gör att de löser konflikter mer konstruktivt. Konflikter utgör en stor del av en ledares arbetstid. Konflikter kan förmodligen inte undvikas men hur konflikter hanteras är avgörande för att en organisation och dess anställda skall mogna och utvecklas. Det har utövats forskning inom konflikthantering utifrån ett ledarskapsperspektiv men de studierna har haft en kvantitativ ansats. Studiens syfte är att undersöka hur väl ansedda chefer ser på arbetsplatskonflikter och hur dessa chefer hanterar konflikter. Ett delsyfte är att erhålla kunskap om vilka metoder ansedda ledare använder i konflikthantering. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilka typer av arbetsplatskonflikter uppstår i en organisation? Vad är avgörande om konflikter blir konstruktiva eller destruktiva? Vad har ledarskapet för inverkan på konflikthantering och hur ska ledaren ta sig an konflikter? Vilka förmågor och egenskaper har ledare som hanterar konflikter effektivt? Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det införskaffade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av teoriramen. Slutligen användes Rahims (2002) teori om conflict management i diskussion då det i resultatet framkom stöd för modellen, dock med en utveckling vilket presenteras i slutsatsen. I studiens analys framkom att ledare som hanterar konflikter konstruktivt behärskar tre huvudområden. Dessa förmågor är människoorienterad, uppgiftsorienterad och lärande- och kulturorienterad. Väl ansedda ledare manövrerar emellan dessa förmågor beroende på situation. I studiens resultat framkom också att undvikande och dominant ledarskapsbeteende skapar barriärer i konflikthantering. / The authors' joint commitment conflicts produced the idea to study highly-regarded leaders' perspective on workplace conflicts and their constructive resolution. Basically there was a curiosity about how such leaders resolve conflicts so effectively. Workplace conflicts are a major part of a leader´s time at work. While probably unavoidable, how conflicts are handled is crucial for the growth and development of an organization and its employees. There has been practical conflict management research from a leadership perspective, but the studies have had a quantitative focus. This study aims to examine the various ways respected managers address and resolve workplace conflicts. The study seeks to answer the following questions: What kinds of workplace conflict exist in an organization? What are the critical factors in conflicts? How are conflicts viewed constructive/destructive? What is a leader's role when managing/resolving workplace conflict? What abilities and qualities have leaders who manage conflict effectively? The study is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The material was thematic and coded. Results were analysed using the theoretical framework. The empirical data was analysed using Rahims (2002) theory of conflict management. Building on the results, the model which has been developed will be presented at the study’s conclusion. The study's analysis reveals that leaders who deal with conflicts constructively mastered the three main areas of concern, depending on the situation. These are people-oriented, task-oriented, and learning- and culture-oriented. The study's results also revealed that evasive and/or dominant leadership in particular creates barrier store solving conflict.