Bakgrund: Operationssjukvård är en av de äldsta specialistutbildningarna i Sverige. I operationsteamet besitter operationssjuksköterskan unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från grundutbildad sjuksköterska till specialistsjuksköterska i operationssjukvård är ett stort steg och kan bidra till stress.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssjuksköterskans upplevelser av att vara novis.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssjuksköterskor från tre olika sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades genom konventionell innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, Samverkan och Utveckling. Egna prestationskrav och Rädsla för misstag presenteras som underkategorier till Emotionell stress. Teamarbete, Ledarskap och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samverkan. Slutligen presenteras Introduktion & handledning och Självständighet som underkategorier till Utveckling. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna beskriver att rollen som novis är utmanande och svår, men även spännande och rolig. Introduktionens upplägg, teamarbete och kollegor är betydande för hur operationssjuksköterskor upplever sin nya roll.  Slutsats: Studien kan bidra till större förståelse för nya kollegor och även ligga till grund för förbättringsarbete avseende struktur och upplägg av introduktionsperioden på operationsenheter. Trygga operationssjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet. / Bakgrund: Kirurgisk vård är en av sveriges äldsta specialistutbildningar. I operationsteamet besitter operationssalens sjuksköterska unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från sjuksköterska till specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård är ett stort steg och kan bidra till stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssalens sjuksköterskas erfarenheter av att vara nybörjare. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt tillvägagångssätt användes. Tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssalar från tre olika sjukhus i mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, samarbete och utveckling. Egna prestationskrav och rädsla för misstag presenteras som underkategorier till emotionell stress. Teamwork, Leadership och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samarbete. Slutligen presenteras Introduktion & Handledning och oberoende som underkategorier till Utveckling. Resultaten visar att operationssalarna beskriver att rollen som nybörjare är utmanande och svår, men också spännande och rolig. Introduktionen, lagarbetet och kollegorna är viktiga för hur operationssalar upplever sin nya roll. Slutsats: Studien kan bidra till en större förståelse för nya kollegor och ligga till grund för förbättringsarbetet kring strukturen i introduktionsperioden vid operativa enheter. Trygga operationssalar sjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär höga kravoch många nyutexaminerade sjuksköterskorupplever stressinför att behöva besitta den kunskap som krävs. Stressen kan påverka patientsäkerheten.Syfte: Syftet var att undersöka arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor och hur det påverkar patientsäkerheten. Metod: Metoden var en litteraturöversiktmed systematisk datainsamling och urval, där totalt 13 artiklar inkluderades i resultatet.Resultat: Resultatet visade att arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor berodde på flera orsaker, som organisatoriska faktorerbristande ledarskap, att inte besitta den kunskap som krävs och att vara ny i teamet. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskorna tvingas prioritera arbetetunder press vilket påverkar kvalitén på omvårdnaden, äventyrar patientsäkerheten och en vilja hos flera nyutexaminerade sjuksköterskor att lämna yrket. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver stöd under deras första tid som legitimerad sjuksköterska för att minska den arbetsrelaterade stressen och att fler stannar kvar inom professionen vilket leder till ökad patientsäkerhet. / Background: The nursing profession involves high demands and many newly graduated nurses experience stress before having to possess the required knowledge. Stress can affect patient safety.Aim: The aim was to investigate work-related stress in newly graduated nurses and how it affects patient safety. Method: The method was a literaturereview with systematic data collection and selection, where a total 13 articles were included in the results.Results:The result is based on two main categories: Causes of work-related stress and consequences of work-related stress. The result showed that work-related stress in newly graduated nurses was due to several factors, such as organizational factors, lack of leadership, not possessing the knowledge required and to be new to the team. These factors lead to nurses being forced to prioritize work under pressure, which affects the quality of nursing, jeopardize patient safety and a willingness of several newly graduated nurses to leave the profession. Conclusion: Newly graduated nurses need support during their first time as a registered nurse to reduce work-related stress and for more people to remain in the profession which leads to increased patient safety.

Bakgrund: Stress klassificeras idag som en folksjukdom och har blivit ett omtalat ämne inom sjukvården då stressen inom sjuksköterskeyrket blir ett allt vanligare problem­­ dagligen. Stress kan visa sig som positiv eller negativ där den positiva kan vara till nytta medan den negativa i längden kan bli skadlig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, hantering och konsekvenser av arbetsrelaterad stress inom slutenvården.   Metod: Elva granskade vetenskapliga artiklar skapade grund för denna litteraturstudie som genomfördes med en deskriptiv design.  Huvudresultat: Tre huvudteman samt nio subteman identifierades relaterat till sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. De tre huvudtemana var upplevda faktorer som orsakar arbetsrelaterad stress, strategier för hantering av arbetsrelaterad stress och konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Det framkom i resultatet att hög arbetsbelastning, otillgängliga läkare, patienter och dess anhöriga, arbetstiden, dåligt stöd från ledningen var faktorer som upplevdes orsaka arbetsrelaterad stress. Resultatet visar även på att sjuksköterskorna upplevde att stödjande ledarskap och arbetsmiljö, korta pauser, samarbete och kommunikation samt privatlivet underlättade hanteringen av den arbetsrelaterade stressen. Resultatet visar även att arbetsrelaterad stress i längden kan leda till konsekvenser som bland annat negativ påverkan i familjelivet samt vårdkvalitén, fysisk och mental utmattning så som kronisk trötthet, irritabilitet, isolering, otålighet med mera.   Slutsats: Det finns ett stort underlag av forskning gällande stress sjuksköterskor utsätts för inom arbetet i hela världen. Trots den kunskap som redan finns kring detta och att flertal studier visar återkommande faktorer kring upplevda orsaker till arbetsrelaterad stress, förbättras ej sjuksköterskornas situation. Den forskning som redan finns visar även gemensamma faktorer till upplevda hanteringsstrategier samt vilka konsekvenser stressen kan leda till om dessa strategier inte nyttjas. / Background: Stress today is classified as a public disease and has become a popular topic in healthcare. In the nursing profession stress has become a common problem on a daily basis. Stress can turn out to be positive or negative where the positive can be helpful while the negative in the long run can be harmful. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences, management and consequences of work-related stress in inpatient care.  Method: Eleven reviewed scientific articles formed the basis purpose of this literature study, which was implemented with a descriptive design.  Main result: Three main themes and nine sub-themes were identified related to nurses' experiences of work-related stress. The three main themes were perceived factors that cause work-related stress, strategies for managing work-related stress and consequences of work-related stress. They result showed that high workload, inaccessible doctors, patients and their relatives, working hours, poor support from management were factors that were perceived to cause work-related stress. The results also show that the nurses experienced that supportive leadership and work environment, short breaks, cooperation and communication as well as private life facilitated the management of work-related stress. The results also show that work-related stress in the long run can lead to consequences such as negative impact on family life and quality of care, physical and mental exhaustion such as chronic fatigue, irritability, isolation, impatience and more.  Conclusion: There is a large basis of research regarding stress that nurses are exposed to within work worldwide. Despite the knowledge that already exist about this and that several studies show recurring factors around perceived causes of work-related stress, the nurses' situation does not improve. The research that already exist also show common factors to perceived management strategies and what consequences stress can lead to if these strategies are not used.

Bakgrund: I Europa rapporterar ungefär hälften av arbetstagarna att arbetsstress är ett vanligt problem på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress har ökat de senaste åren där hälso- och sjukvården är ett av de mest drabbade yrkena. Stressen påverkar vårdpersonal både fysiskt och psykiskt, vilket i sig äventyrar patientsäkerheten. När våra hanteringsstrategier blir otillräckliga gentemot höga arbetskrav skapas upplevelser av stress. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av arbetsrelaterad stress och stresshantering. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i CINAHL och APA PsycInfo. Analysprocessen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i 5 kategorier och 16 underkategorier. Kategorierna var: ‘organisationsrelaterade stressfaktorer’, ‘individrelaterade stressfaktorer’, ‘patientrelaterade stressfaktorer’, ‘erfarenheter av stressens konsekvenser’ och ‘erfarenheter av stresshantering’. Konklusion: Arbetsrelaterad stress beror till stor del på hälso- och sjukvårdsorganisationens många brister, vilket påverkar vårdpersonal men även vårdkvalitén. Vårdpersonal behöver utveckla sin kunskap kring stresshantering och träna på att använda optimala hanteringsstrategier. Även förbättringsarbete från organisationens sida krävs för att främja vårdpersonals hälsa och därmed förbättra vårdkvalitén. / Background: In Europe, about half of the labour report work-stress to be a common problem. Occupational stress has increased in recent years, with healthcare being one of the most affected professions. Stress affects healthcare professionals both physically and mentally and jeopardizes patient safety. When our management strategies become insufficient with high work demands, experiences of stress are created. Aim: The aim of this literature study was to investigate healthcare professionals' experiences of occupational stress and stress management. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in CINAHL and APA PsycInfo. The analysis process was performed according to Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in 5 categories and 16 subcategories. The categories were: ‘organizational-related stressors’, ‘individual-related stressors’, ‘patient-related stressors’, ‘experiences of the consequences of stress’ and ‘experiences of stress management’. Conclusion: Occupational stress is largely due to the health care organization's many shortcomings, which affect health professionals but also the quality of care. Healthcare professionals need to develop their knowledge about stress management and practice, using optimal management strategies. Improvement work on the part of the organization is also required to promote the health of healthcare professionals and thereby improve the quality of care.

Work-related stress is one of the main causes that contribute to a number of different mental and physical ailments. It has been proven that office work involves a high workload and increased stress levels due to high expectations, productivity and on performance. To reduce the incidence of stress-related illnesses and symptoms among office workers, it is important to limit sedentary time at work and encourage physical activity. Physical activity contributes to a number of different psychological and physical health benefits, such as memory capacity and strengthens the body to fight public diseases. The theoretical perspective in the study is based on the Demand-control-support model (KKSM). The purpose of this study is to investigate office workers' perceptions of how physical activity affects work-related stress. A qualitative method was used where data was collected through semi-structured interviews, then analysed based on a manifest qualitative content analysis. The sample in the study is office workers and was based on a purposive sampling, where six informatics were chosen. The results of the study have shown that office workers experience a high level of work-related stress, and insufficient opportunity for physical activity outside of working hours. It also emerged that physical activity affects office workers' well-being positively; thus, work-related stress is perceived as an obstacle. The obstacles that office workers stated for physical activity are a lack of time and energy as well as motivation, which is caused by deficiencies in the psychosocial work environment and increased sedentary time. Keywords: Health-promoting work environment, physical activity, sedentary lifestyle, work-related stress

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress definieras som en obalans mellan kunskap, förmågor, krav och påfrestning. Långvarig stress utan chans till återhämtning kanleda till utmattningssyndrom och depression. Inom primärvården internationellt orsakas stress ofta av tidsbrist, stor arbetsbelastning och mycket administrativa arbetsuppgifter. Stress kan leda till ökad risk för misstag inom vården och felaktiga bedömningar. I Sverige förväntas distriktssköterskor arbeta självständigt och ha enbred kunskap och kunna vårda personer över hela livsspannet. Motiv: Arbetsrelaterad stress inom sjuksköterskeyrket är välstuderat internationellt, men det finns begränsat med studier utförda på distriktssköterskor i Sverige. Föreliggande studie var viktig för att öka förståelsen för distriktssköterskors arbetssituation inom primärvården i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelse av stress i arbetet inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska inom primärvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades två kategorier som bidrog till upplevelsen av stress; “att känna sig styrd av klockan” och “att bära ett stort ansvar” och två kategorier som bidrog till upplevelsen av minskad stress; “att ha rätt förutsättningar”och “att kunna prioritera”. Konklusion: Det självständiga arbetet kunde upplevas både bidra till ökad stress och minskad stress i arbetet. Resultatet belyser en del av distriktssköterskans vardag och kan bidra till kunskap om deras arbetssituation hos såväl kollegor som ledning. Rätt förutsättningar att utföra arbetet i enlighet med sin yrkesroll och kompetens kan förhoppningsvis bidra till ökad arbetsglädje, minskade sjukskrivningar samt ökad trygghet och säkerhet för patienterna. / Background: Work-related stress is defined as imbalance between knowledge, abilities, requirements and stress. Prolonged stress without a chance of recovery can lead to fatigue syndrome and depression. In primary care internationally, stress is often caused by lack of time, heavy workload and abundance of administrative tasks. Stress can lead to an increased risk of mistakes in healthcare and incorrect assessments. In Sweden, district nurses are expected to work independently, to have broad knowledge and to be able to care for people throughout their life span. Motive: Work-related stress in the nursing profession is well studied internationally, there are, however, limited studies done on district nurses in Sweden. The present study was important to increase the understanding of the district nurses' work situation in Swedish primary care. Aim: The aim of the study was to illustrate district nurses' experience of workrelated stress in primary care. Methods: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses and one registered nurse in primary care. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The results identified two categories that contributed to the experience of stress; "feeling controlled by time" and "carrying a great deal of responsibility" and two categories that contributed to the experience of reduced stress; "having the right conditions" and "being able to prioritize". Conclusion: The independent work could be seen as both contributing to increased stress and reduced stress at work. The results illuminate a part of district nurse's everyday life and can contribute to knowledge about their work situation with both colleagues and management. The right conditions to perform the work in accordance with their professional role and competence can hopefully contribute to increased job satisfaction, reduced sick leave, and increased safety and security for patients.

Work-related stress has become common in recent years. Many academic studies point out that social workers in the social services experience a lack of time and limited resources in the workplaces in which these social workers are employed. This leads to work-related stress among a large section of the social workers. The purpose of this study is to shed light on social workers´ experiences of work-related stress and how this stress can affect the social workers´ work, private life and health. To answer the study's questions, we have adopted a qualitative methodology and interviewing as a data collection method. In this regard, we have interviewed six social workers who work in the social services within two different municipalities in Sweden. In addition, we have used an analysis method called content analysis. The conclusion is that work- related stress can affect social workers' work in social services, private life and physical and mental health in a negative way. In addition, the empirical study partly confirms the theory and the previous research used in this paper, but we have also found deviating answers that differ from the previous research. Our study has shown that two interviewed social workers did not have experience that work-related stress had a negative effect on their practical work. A few have also said that their health and private life were not negatively affected by the work-related stress, which indicates a need for further research regarding the subject of work-related stress in the Swedish social services, to inquire into why some social workers experience work- related stress and why some do not.

Bakgrund Akutmottagningen är en arbetsplats med stora kontraster och ett oförutsägbart arbete som ofta kan förknippas med stress eftersom personalen ofta utsätts för hög arbetsbelastning, tidspress och höga krav. Sjuksköterskor upplever flertalet faktorer som orsakar stress på deras arbete på akutmottagningar, exempelvis personalbrist, avsaknad av stöd från organisation och den obalans som råder mellan de krav som ställs och de resurser som finns att tillgå. Långvarig exponering av stress kan leda till ohälsa eller annan påverkan på sjuksköterskor. Det är därmed av intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur deras arbete påverkas av den stress som de utsätts för som anställda på en akutmottagning. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur stress påverkar deras arbete på akutmottagningar. Metod Examensarbetet är utfört som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Datasökningen utfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Fjorton vetenskapliga artiklar ligger till underlag för att besvara litteraturöversiktens syfte, av dessa hade sex stycken kvalitativ design, sju stycken kvantitativ och en artikel hade blandad metodansats. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts utefter likheter och skillnader, vilket skapade huvudkategorier och underkategorier som presenteras i resultatet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudkategorier: Utmattning och stresshantering, Kommunikation och Patientsäkerhet med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att stress kunde ha både positiv och negativ påverkan på sjuksköterskors arbete på akutmottagningar. Slutsats Stress på akutmottagningar påverkade sjuksköterskans arbete på olika sätt beroende på hur sjuksköterskan och arbetsmiljön hanterade stressen. Det kunde bidra till utmattning,en sämre eller mer effektiv kommunikation och en bristande patientsäkerhet. / Background The emergency department is a workplace with great contrasts and unpredictable work that often can be associated with stress since the staff often are exposed to high workloads, time pressure and high demands. Nurses experience several factors that contributes to stress in their work in emergency departments, for example staff shortages, lack of support from the organization and the imbalance that exists between the demands made and the resources that are available. Prolonged exposure to stress can lead to physical and mental illness or other effects on nurses. It is therefore of interest to investigate nurses’ experiences and perceptions of how their work is affected by the stress they are exposed to as employes in an emergency department. Aim The aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of the impact stress has on their work in emergency departments. Method The thesis was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The data search was performed in the databases CINAHL and PsycINFO. Fourteen articles were selected to answer the purpose of the literature review. Six of these articles had a qualitative design, seven articles had a quantitative design and one article had a mixed method design. The articles have been quality reviewed, analyzed and compiled according to similarities and differences, which created the main categories and subcategories presented in the result. Results The literature review resulted in three main categories: Exhaustion and stress management, Communication and Patient safety with associated subcategories. The result showed that stress could have both positive and negative effects on nurses’ work in emergency departments. Conclusions Stress in the emergency department affected nurse ́s work in different ways depending on how nurses and the work environment managed the stress. It could contribute to exhaustion, poorer or more effective communication and lack of patient safety.

Bakgrund: Hög arbetsbelastning i kombination med brist på kompetent personal kan leda till hög grad av stress och är ett problem som idag hotar den svenska sjukvården. Arbetsrelaterad stress kan leda till en etisk stress hos sjuksköterskan, som riskerar att inte få tillräckligt med tid för sina patienter. Detta kan i sig riskera patientsäkerheten. Tidigare forskning visar på att fysisk aktivitet har en god påverkan på den mentala hälsan och kan fungera preventivt mot stress.  Syfte: Syftet var att undersöka om det finns skillnader i arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor som utövar fysisk aktivitet i högre respektive lägre grad. Metod: En icke-experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Enkäten som utgjordes av Perceived Stress Scale-10 och Saltin-Grimby Physical Activity Scale distribuerades som en webbenkät på två sjukhus i södra Sverige. Totalt svarade 19 sjuksköterskor på enkäten vilket resulterade i en svarsfrekvens på 10,8 procent.  Resultat: Majoriteten av deltagarna utövade någon form av fysisk aktivitet på fritiden och baserat på svaren gick det att se en generellt låg grad av arbetsrelaterad stress. Gruppen som angav lägre fysisk aktivitet upplever högre grad av arbetsrelaterad stress än den gruppen som angav högre fysisk aktivitet. Slutsats: Det finns skillnader i arbetsrelaterad stress mellan grupperna som utövar fysisk aktivitet i lägre respektive högre grad. På grund av låg svarsfrekvens och därmed litet datamaterial är det svårt att dra generella slutsatser kring resultatet. Trots detta antyder ändå resultatet att det finns en skillnad i arbetsrelaterad stress mellan sjuksköterskor som utövar fysisk aktivitet i lägre respektive högre grad.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetsrelaterad stress påverkar diakoner i Svenska Kyrkan, samt vilken inverkan diakoners arbetsmiljö har på arbetsrelaterad stress. Studien har utgått från en kvantitativ ansats och datainsamling gjordes i form av en webbenkät som skickades ut till vigda diakoner som arbetar i två stift inom Svenska Kyrkan, varav 65 diakoner deltog i studien. Enkäten bestod av ett antal bakgrundsfrågor och sedan frågor tagna från det validerade frågeformuläret Work stress questionnaire. Empirin analyserades sedan utifrån de fyra kategorier som återfinns i Work stress questionnaire. Specifika frågor analyserades även utifrån arbetskrav och resurser som återfinns i teorin Job Demands- Resources Model och de sju antaganden från Human Relations Theory of Management, samt utifrån den tidigare forskning som finns om ämnet. Studiens resultat visade att det finns flera faktorer i diakoners arbete och arbetsmiljö som kan vara bakomliggande faktorer till arbetsrelaterad stress. Stor arbetsbelastning, otydliga mål, höga krav och förväntningar samt tidspress är några av de största bakomliggande faktorerna till arbetsrelaterad stress som diakoner ställs inför i sitt arbete. Studien visar även på att det behövs framtida forskning kring ämnet för att förstå och minska de faktorer i diakoners arbete och arbetsmiljö som leder till arbetsrelaterad stress.