Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim. Seven CRNAs participated in the study and the result was processed with a qualitative method for content analysis. The result showed that the majority of the participants experienced bothersome events at work but most of them managed not to develop future harmful experiences from these events. The participants could clearly describe their experiences around difficult events and also provide what type of processing that fits best for them. This study gives an increased understanding how CRNAs experience difficult work related events. / Sjukvårdspersonal som arbetar inom akutsjukvård måste ofta handskas med extrema och känsloladdade situationer. Större delen av alla anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt yrkesverksamma liv att konfronteras med händelser som är svåra att hantera och för några kommer dessa händelser att leda till en mer eller mindre allvarlig traumatisk stress som i vissa fall kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom. Ett flertal studier påvisar att personal som arbetar i ovan liknande stressrelaterad miljö löper större risk för att få stressrelaterade symtom. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser kring svåra arbetsrelaterade händelser. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats via en frågeguide med öppna frågor relevanta för studiens syfte. Sju anestesisjuksköterskor deltog i studien och resultatet bearbetades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys. Resultatet visade att många upplever jobbiga händelser på arbetet men att få tar det med sig hem och utvecklar det till en skadlig erfarenhet. Anestesisjuksköterskan kunde klart beskriva sina upplevelser kring svåra händelser och även förmedla den typ av bearbetning som passar bäst för just honom/henne. Denna studie ger en ökad förståelse över hur anestesisjuksköterskor upplever svåra arbetsrelaterade händelser.

Användandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsställelse och känslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara särskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet. En kvalitativ ansats har antagits i studien då verkligheten tolkas på olika sätt och en kvalitativ studies syfte är att förstå ämnet från intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestå av fem personer; tre män och två kvinnor. Storleksmässigt var antalet intervjuade för få för att göra några könsjämförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte. Intervjupersonerna har valts ut i samspråk med en kontaktperson på den berörda arbetsplatsen. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts, med hjälp av en intervjuguide och röstinspelningsutrustning vid samtliga intervjutillfällen. Flera intervjupersoner uppgav att en viss stress gällande e-posten existerade men att de ansåg sig ha både stöd och kunskap att kunna hantera situationen. Som främsta orsak till stress angavs mängden oläst e-post i inkorgen tillsammans med mottagandet av epost innehållandes oväsentlig information för läsaren. Överlag ansåg intervjupersonerna att kunna logga in från andra ställen än arbetsplatsen innebar en möjlighet och att e-posten fyllde en viktig funktion i arbetet. / The usage of e-mail handling has increased during the last decades. Previous studies have shown that too much information may cause loss of job satisfaction and feelings of stress. Managers in particular have reported the most difficulties with this phenomenon called information overload. The aim of this study was to examine departmental managers’ experiences from e-mail handling in their work.  The study has had a qualitative approach due to the individual differences in perceiving. The interviewees were strategically selected in conversation with a contact person at the work place. The selection included three men and two women. No gender comparisons can be made out of such a small selection of interviewees. Data was collected by using interviews, an interview guide and a voice recorder. Several interviewees reported a certain sense of stress in their handling of e-mail but also having the skills and support to manage the situation. The amount of unread messages along with the reception of nonessential mail was reported as the primary causes of stress. The interviewees were mainly satisfied with the possibility of logging in from other places than the work place and believed that e-mail handling was an important function in their daily work.

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio åren. Vårdyrken anses vara bland de arbeten som är mest tyngda av stress. Långvarig stress kan ge individen fysiska såväl som psykiska problem och kan leda till utbrändhet. För att kunna fastställa en god och säker vård krävs stressförebyggande åtgärder, eftersom kraven på sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudie inkluderande nio kvalitativa studier varav en studie som även bestod av kvantitativa resultat, men endast de kvalitativa resultaten behandlades i denna litteraturstudie. Artiklarna analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; ”Stressreducering på arbetsplatsen” och ”Stressreducering utanför arbetet”. Den första huvudkategorin utgjordes av underkategorierna ”Kollegialt stöd”, ”Prioriteringar”, ”Att påverka sin egen arbetstid”, ”Att distansera sig”, ”Att stärka sig själv” samt ”Tro och andlighet”. Den andra huvudkategorin bestod av underkategorierna ”Att lämna arbetat bakom sig”, ”Fritidsaktiviteter”, ”Sömn” samt ”Tobak och alkohol”. Slutsats: Sjuksköterskor kan ta till flertalet strategier för att reducera stress kortsiktigt. Däremot krävs organisatoriska förändringar på högre nivå för att på lång sikt reducera arbetsstressen hos sjuksköterskor. / Background: Work related stress has increased greatly during the past decade. Healthcare workers are considered having among the most stressful working conditions. Long term stress may cause physical as well as psychological harm on the individual, which may lead to burnout. In order to be able to secure a good and safe healthcare for the patients, it is essential to find long term stress reducing solutions. This is especially important in today’s healthcare, since the demands on the registered nurse are getting even higher. Aim: The aim of this literature study is to describe the strategies used by registered nurses for manage work related stress. Methods: This literature study included nine qualitative articles, of which one also consisted of quantitative results. However, only qualitative results were included in this literature study. All nine articles were analysed with inspiration from qualitative content analysis. Results: Two main categories were identified; ”Stress Reduction at the Workplace” and ”Stress Reduction Outside of the Workplace”. The main category first mentioned consisted of the subcategories “Collegial Support”, “Priorities”, “Influencing One’s Own Working Hours”, “To Distance Oneself”, “To Strengthen Oneself” as well as “Belief and Spirituality”. The second main category consisted of the subcategories “To Leave Work Behind”, “Spare Time Activities”, “Sleep” and also “Tobacco and Alcohol”. Conclusion: Registered nurses may use several strategies in order to reduce stress momentarily. However, organisational changes on a higher level are needed to reduce work related stress in the long term among registered nurses.

Genom en randomiserad kontrollerad design undersöktes om ett fem veckors deltagande i ett KBT-baserat, väglett och internetadministrerat återhämtningsträningsprogram kan förändra återhämtningserfarenheter, upplevd stress och/eller livskvalitet hos arbetande individer med begynnande till lindrig stress. Totalt inkluderades 69 deltagare, vilka randomiserades till antingen interventionsgrupp (n=35) eller väntelista (n=34). Genom en ANCOVA analyserades skillnader gällande värden på REQ (samt index för psykologisk distans, avslappning, bemästring och kontroll) efter fem veckors deltagande i träningsprogrammet respektive väntelistan med kontroll för värden vid förmätning. Samma analys utfördes för skattade värden på DASS-7 samt BBQ. Resultaten visade signifikant högre värden för den aktiva interventionsgruppen gällande både återhämtningserfarenheter samt upplevd livskvalitet. Därtill påvisades signifikant lägre grad av upplevd stress hos interventionsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med stora effektstorlekar för REQ (d=1.05) index för psykologisk distans (d=0.85), avslappning (d=0.89), bemästring (d=1.01) samt DASS- 7 (d=0.80). Måttliga effektstorlekar påvisades för indexet kontroll (d=0.54) samt för BBQ (d=0.57). Studien ger ett unikt bidrag till att bredda kunskapen om vilka interventioner som kan vara verksamma för ökad återhämtning. Resultaten indikerar att deltagande i programmet kan premieras för individer med begynnande till lindrig stressproblematik och att detta potentiellt kan inverka på de negativa effekter som uppstår av långvarig stress utan adekvat återhämtning. Studien motiverar vidare forskning kring fördjupad utvärdering av återhämtningsträningsprogrammet, samt undersökning av relationen mellan en individs återhämtning och välmående.

Work-related stress can be either positive or negative, but the difficulty is to create a balance between demands at work, control at work and social support. High demands at work can both motivate, but at the same time result in excessive workload if the individual does not have enough control and support. In the real estate sector, it is insufficient with studies among work-related stress and by that it is interesting to investigate that sector. The purpose of this study is to examine and get an insight of the work related stress at the real estate company Kungsleden. The study is based on the “Job demand-control-support” model, which explains the relationship between psychological demands at work, control at work and social support and how it affects the stress level. In addition to this, the study also aims to investigate how the management is working with preventing work related stress. To be able to explain the purpose of the study, a method triangulation was conducted, in form of a questionnaire and interviews. The questionnaire received 34 answers and nine interviews were conducted. The result from the questionnaire show that the majority are positively stressed and are experiencing high work demands, high levels of work control and high levels of social support. Furthermore, the interviews presented that the management are actively working to prevent work-related stress at Kungsleden to create a health-promoting workplace. / Arbetsrelaterad stress kan både vara positiv eller negativ, det svåra är att skapa en balans mellan arbetskrav, arbetskontroll och arbetsstöd. Höga arbetskrav inom verksamheten kan både motivera, men samtidigt leda till en för hög arbetsbelastning om individen inte har tillräckligt med kontroll och stöd. Inom fastighetsbranschen är det bristfälligt med studier kring ämnet och därmed är det intressant att undersöka branschen. Syftet med studien blir således att få en insikt i hur den arbetsrelaterade stressen upplevs inom fastighetsbolaget Kungsleden. Studien grundar sig på “Job demand-control-support” modellen som förklarar sambandet mellan arbetskrav, arbetskontroll samt arbetsstöd och hur de påverkar stressnivån. Studien undersöker även hur ledningen på Kungsleden arbetar med det förebyggande arbetet kring arbetsrelaterad stress. För att besvara studiens syfte genomfördes en metodtriangulering, i form av en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gav 34 stycken enkätsvar och det genomfördes nio stycken intervjuer. Resultatet från enkätundersökningen påvisade att majoriteten är positivt stressade och därmed upplever höga arbetskrav, hög arbetskontroll och högt socialt stöd. Från intervjuerna framgick det att ledningen arbetar aktivt med att förebygga arbetsrelaterad stress på Kungsleden för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett världsomfattande problem inom hälso- och sjukvården och kan missgynna sjuksköterskornas prestationsförmåga och omvårdnadsarbete. Det finns en obalans mellan sjuksköterskornas resurser och förväntningar från verksamheten vilket är oroväckande för vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet är att beskriva hur patientsäkerheten påverkas i samband med arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inom slutenvården. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt med 16 inkluderade artiklar från olika delar av världen från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Bristande kommunikation, försenad eller utebliven omvårdnad och vårdskador, läkemedelskomplikationer samt sjuksköterskans kognitiva försämring framkom som påverkande faktorer för patientsäkerheten relaterat till sjuksköterskans stressiga arbetssituation. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen har en allmänt negativ påverkan på hälso- och sjukvårdens kvalitet och produktivitet. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas stressiga arbetssituation påverkar patientsäkerheten och bidrar till en oförmåga att vårda patienterna på ett respektfullt vis utifrån ett helhetsperspektiv. / Background: Work-related stress is a worldwide healthcare problem and may adversely affect the nurses’ performance and nursing work. There is an imbalance between the nurses' resources and the expectations from the healthcare organization, which causes concern among the nurses about the negative effects for quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study is to describe how patient safety is affected by the nurses’ work-related stress in inpatient care. Method: The design of this study was a literature review with 16 included articles from different parts of the world from the databases PubMed and CINAHL. Result: Lack of communication, delayed or non-occurred nursing and care-related injuries, drug complications and nurses’ cognitive failure emerged as influencing factors for patient safety related to the nurses’ stressful work situation. Conclusion: The work-related stress has a generally negative impact on the quality and productivity of healthcare. The study's findings show that the stressful work situation of nurses affects patient safety and contributes to the inability to adequately care for patients from a holistic perspective.

Föreliggande studies syfte var att undersöka huruvida diverse individuella faktorer har inverkan på den arbetsrelaterade stressen hos undersköterskor, som arbetar på äldreboenden inom offentlig verksamhet. Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell användes för att undersöka den arbetsrelaterade stressen i förhållande till undersköterskornas ålder, längden på anställningen i tid och tjänstgöringsgrad i procent. Denna kvantitativa studie med deduktiv ansats genomfördes via en tvärsnittsdesign: sammantaget 154 undersköterskors svar, i en webbaserad enkät, utgjorde grunden för den data som analyserades i oberoende One-way ANOVA. Resultaten påvisade signifikanta skillnader i form av att undersköterskor som är under 35 år upplevde en lägre kontroll än de som är 51 år eller äldre; undersköterskor som tjänstgör på 100 procent upplevde högre ställda krav än de som tjänstgör på en sysselsättningsgrad mellan 76 och 99 procent. Undersökningens resultat överensstämmer till följd därav i hög grad med tidigare forskning inom ämnesområdet.

Bakgrund: Sjukvården är en miljö med förekomst av arbetsrelaterad stress. På en operationsavdelning är arbetet mycket intensivt och det bedrivs högspecialiserad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Metod: En empirisk kvalitativ studie genomfördes. Fyra strategiskt utvalda operationssjuksköterskor från två olika operationsavdelningar vid ett stort universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien. Ljudinspelade intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. En manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Tre huvudkategorier påträffades; färdigheter, arbetsmiljö och operationsplanering. Operationssjuksköterskorna beskrev att avsaknad av erfarenhet och kontroll var bidragande faktorer för upplevd arbetsrelaterad stress. Dålig kommunikation mellan kollegor och en operationsplanering som inte överensstämde med de resurser som fanns tillgängliga var också bidragande faktorer till uppkomst av arbetsrelaterad stress. Slutsatser: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett existerande problem inom operationssjukvården och bör utforskas vidare för att förbättra operationssjuksköterskornas arbetsvillkor och miljö. / Background: Health care is an environment with the presence of work-related stress. An operation department is very intense and it is carried on highly specialized care. Purpose: The purpose of this study was to describe operating room nurses' experience of work-related stress. Method: An empirical qualitative study was conducted. Four strategically selected operation room nurses from two different operation department at a large teaching hospital in central Sweden participated in the study. Recorded interviews were conducted with the help of a semi-structured interview guide. A manifest content analysis was performed. Results: Three main categories were found; skills, work environment and operation planning. Operating room nurses described the lack of experience and control as contributing factors to perceived work-related stress. Poor communication between colleagues and an operations scheduling, which was inconsistent with the resources that were available were also contributing factors to the incidence of work-related stress. Conclusions: The results tend to show that occupational stress is an existing problem in surgical care and should be further explored to improve the surgical nurses' working conditions and environment.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa artiklar samt sju kvantitativa artiklar. Sökningen inkluderade artiklar mellan åren 2005–2017. Resultat: Analysen visade tre huvudteman: Hög arbetsbelastning och underbemanning, Bristande möjligheter att påverka arbetssituationen samt Emotionellt arbete - en stressfaktor. Resultatet indikerade att faktorer som hög arbetsbelastning, underbemanning, konflikter mellan personal, otillgänglighet av läkare, otillräcklig återkoppling från chefer samt arbete med döende patienter, var de orsaker som leder till högst stressnivå. Slutsatser: Arbetsrelaterad stress drabbar inte enbart personal inom sjukvården. Stress förekommer även inom yrken där arbetet präglas av känslomässigt krävande situationer och händelser. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett globalt fenomen, som kan bero på flera orsaker. De mest framträdande orsakerna till stress har visat sig vara hög arbetsbelastning, underbemanning, emotionellt arbete samt personalkonflikter. Om inte stressen åtgärdas kan sjuksköterskors möjlighet till att ge god och patientsäker vård äventyras. Det är därför betydelsefullt att det interprofessionella samarbetet och rutiner fungerar på arbetsplatsen, samt att arbetsgivaren upptäcker och förebygger stress. Förslag på fortsatt forskning: Vid insamling av data reagerade författarna på att det fanns få kvalitativa studier kring ämnet, något som därför efterfrågas. Studier hur patienten upplever den arbetsrelaterade stressen skulle vara av intresse. Fler studier efterfrågas gällande skillnader och likheter mellan män och kvinnors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Förhoppningen med denna studie är att den ska kunna bidra till ökad kunskap och förståelse för de utlösande orsakerna till arbetsrelaterad stress. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, sjuksköterskor, arbetsmiljö, upplevelse, globalt perspektiv / Aim: To describe nurses' experience of work-related stress in the healthcare sector. Method: This study is a descriptive general literature study based on five qualitative articles as well as seven quantitative articles. The search included articles between the years 20052017. Result: The analysis showed three main categories: High workload and shortage of staff, Inadequate opportunities to influence the work situation and Emotional work - a stress factor. The results showed that factors such as high workload, shortage of staff, interpersonal issues, unavailability of physicians, insufficient feedback from managers, and work with dying patients, were the reasons leading to the highest level of stress. Conclusions: Work-related stress does not only affect staff in the healthcare sector. Stress also occurs in occupations where the work is characterized by emotionally demanding situations and events. Work-related stress in nurses is a global phenomenon, which may be due to several reasons. The most prominent causes of stress have been shown to be high workload, shortage of staff, emotional work and personal conflicts. Unless stress is addressed, nurse's ability to provide good and patient-safe care can be compromised. It is therefore important that interprofessional cooperation and procedures work in the workplace, and that the employer detects and prevents stress. Proposals for continued research: During the article search, the authors responded to the fact that there were too few qualitative studies on the subject, as requested. Studies how the patient experiences the work-related stress would be of interest. More studies are being asked about differences and similarities between men and women's experience of work-related stress. Hopefully this study will contribute to increased knowledge and understanding of the triggering causes of work-related stress. Keywords: Work-related stress, nurses, work environment, experience, global perspective

Bakgrund: Sjuksköterskor kan drabbas av arbetsrelaterad stress, vilket innebär attindividen inte har tillräckliga resurser att hantera påfrestning som härstammar frånarbetet. Den arbetsrelaterade stressen skulle kunna resultera i bristandepatientsäkerhet. Sjuksköterskan förhåller sig till arbetsrelaterade stressorer genomatt anpassa sig kognitivt och beteendemässigt med emotionsfokuserade ochproblemfokuserade copingstrategier. Syfte: Att genom sammanställning avkvalitativ vetenskaplig litteratur undersöka hur sjuksköterskor uppleveranvändningen av copingstrategier i samband med arbetsrelaterad stress inomsluten vård. Metod: En litteraturstudie med tolv artiklar av kvalitativ ansatsgenomfördes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL ochPsycINFO. Artiklarna analyserades och tematiserades därefter till ett egetkodningssystem. Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes: tekniker för atthantera stress, förhållningssätt för att hantera stress, stöd för att hantera stress, ochavslappningsmetoder. Dessa hade tillsammans tolv underteman, vilka innefattadekortsiktiga och långsiktiga copingstrategier som både kunde vara positiva ochnegativa för den psykiska hälsan. Konklusion: Det framkommer attcopingstrategier är viktiga för hanteringen av arbetsrelaterad stress, men att det ärviktigt att veta vilka copingstrategier som skulle kunna leda till negativa utfall förden psykiska hälsan, samt ta reda på vilka som passar för den enskildasjuksköterskan. / Background: Nurses can suffer from occupational stress, which means that theindividual lacks sufficient resources to manage strain arising from work. Theoccupational stress could result in poor patient safety. The nurse responds to thestressors by adapting cognitively and behaviorally with emotion-focused orproblem-focused coping strategies. Aim: To examine how nurses perceive the useof coping strategies in relation to occupational stress in inpatient settings bycompiling qualitative scientific literature. Method: A literature study with twelvearticles of qualitative approach was conducted. The searches were carried out inthe PubMed, CINAHL and PsycINFO databases. The articles were then analyzedand thematized into a coding system designed by the authors. Findings: Fourmain themes were compiled: techniques to handle stress, approaches to handlestress, support to handle stress, and relaxation methods. These together had twelvesub-themes. All themes included short-term and long-term coping strategies thatcould be both positive and negative for mental health. Conclusion: Copingstrategies are important for coping with occupational stress, but it is alsoimportant to know which coping strategies can lead to negative outcomes formental health, and to find out which ones suit the individual nurse.