Sammanfattning Bakgrund: Otillräcklig fysisk aktivitet innebär en förhöjd risk att drabbas av sjukdom och identifieras som en riskfaktor bakom dödlighet i världen. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig reducera stressnivå och ge högre resultat på självskattad hälsa hos individer. Sjuksköterskor som själva utövar fysisk aktivitet beskriver fördelar som minskad stress och trötthet samt ökad energi till arbetet. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av och samband mellan fysisk aktivitet på fritiden, arbetsrelaterad stress (utmattning) och upplevd hälsa hos sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård. Metod: En kvantitativ ansats med en icke-experimentell tvärsnittsstudie har genomförts. Webbaserad enkätundersökning utfördes i tre kommuner i södra Sverige med 57 svarande distriktssköterskor och sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård. Svarsfrekvensen var 41 procent. Resultat: Sjuksköterskorna i studien skattar generellt sin allmänna hälsa högt och är till stor del fysiskt aktiva inom olika ansträngningsnivåer. Vid förekomst av hård fysisk ansträngningsnivå uppgav 46,4 procent att de var fysiskt aktiva 2–3 ggr i veckan eller mer. Det framkommer att de deltagare som skattar sin hälsa högt också är fysiskt aktiva i större utsträckning. Sjuksköterskor som i studien skattade sin hälsa ”utmärkt”, ”mycket god” och ”god” utgör tillsammans 93 procent. Andel svarande i riskzon för utmattning/arbetsrelaterad stress är 17,5 procent. Inget statistiskt signifikant samband påvisas mellan grad av fysisk aktivitet och utmattning/arbetsrelaterad stress. Slutsats: Majoriteten av sjuksköterskorna i studien upplever att de klarar påfrestningar i arbetet bra och hinner med sina arbetsuppgifter. Många är också fysiskt aktiva inom olika ansträngningsnivåer samt upplever sin hälsa god. / Abstract Background: Insufficient physical activity means an increased risk of disease and is identified as a risk factor for mortality in the world. Physical activity has shown in previous research to reduce stress levels and provide higher outcomes for self-assessed health in individuals. Nurses who exercise physical activity themselves describe benefits such as reduced stress and fatigue as well as increased energy at work. Aim: The aim of this study was to investigate the occurrence and relationship between physical activity at leisure, work-related stress (fatigue) and perceived health of nurses in municipal home care. Method: A quantitative approach with a non-experimental cross-sectional study were used. Web-based surveys was conducted in three municipalities in southern Sweden with 57 respondent district nurses and nurses in municipal home care. Response rate was 41 percent. Results: Nurses in the study generally rate their overall health high and are physically active to a large extent within different levels of exercise. In the presence of hard physical exercise, 46.4 percent indicated that they were physically active 2-3 times a week or more. It appears that those who are self-assessing their health high are also physically active to a greater extent. Nurses who estimated their health "excellent", "very good" and "good" together constitute 93 percent. The respondents in the risk zone for fatigue / work-related stress is 17.5 percent. No statistical significant relationship is detected between the level of physical activity and fatigue / work-related stress. Conclusion: The majority of nurses in the study experience that they are in a position to cope with stress at work and are able to fulfill their task assignment. Many are also physically active within different levels of effort and experience their health well.

Idrotten som fenomen har globalt liksom i Sverige blivit allt mer kommersialiserat och professionaliserat. Detta för med sig att idrottssektorn idag i större utsträckning har börjat ha heltidsanställda inom föreningarna. Detta gäller för både de stora föreningarna som bedriver elitverksamhet och de mindre föreningarna som bedriver breddverksamhet. Ökad professionalisering av idrott innebär även större krav på både föreningarna och dess anställda att leverera goda resultat. Syftet med denna studie var att belysa hur anställda inom bredd- fotbollsföreningar, upplever den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress på sina arbetsplatser. Studiens övergripande frågeställning var: Hur upplever de anställda fotbollstränarna sin psykosociala arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress? Utifrån studiens syfte valdes den kvalitativa forskningsmetoden med semi-strukturerade intervjuer. För insamling av empiri, intervjuades fyra anställda från fyra olika bredd-fotbollsföreningar. Analysen av empiri har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att hälften av respondenterna upplevde stressnivån som lagom och andra hälften upplevde att den arbetsrelaterade stressen var på för hög nivå. För att summera respondenternas generella uppfattning av den psykosociala arbetsmiljön var den överlag positiv, samtliga respondenter berättade att de mådde- och trivdes bra på jobbet. Utifrån studiens resultat är det framförallt det sociala stödet som lyfts fram som en nyckelfaktor till den positiva upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. / Sports as a phenomenon have become increasingly commercialized and professionalized globally as in Sweden. This means that the sports sector today has more full-time employees within the associations. This applies to both the major associations engaged in elite activities and smaller associations with broad-based activities. Increased Professionalization of sport also implies greater demands on both the associations and its employees to deliver good results. The purpose of this study was to create an understanding of how employees in football associations, experience the psychosocial work environment and work-related stress at their workplaces. In order to achieve the purpose of the study following question was asked: How do the football coaches experience their psychosocial work environment and work-related stress? Based on the purpose of the study, the qualitative research method was chosen with semi-structured interviews. For this study, four employees were interviewed from four different football associations. The analysis of data has been done with a qualitative content analysis. The study results showed that half of the respondents experienced that stress level at work was relatively normal and the other half felt that the work-related stress was too high. To sum up the respondents' general perception of the psychosocial work environment, all respondents reported that they felt good and enjoyed working. Based on the results of the study, it is primarily social support that is a key factor in the overall positive experience of the psychosocial work environment.

På dagens arbetsmarknad bedöms arbetssökanden i stor utsträckning utifrån sitt CV, trots att arbetsgivare i allt större utsträckning efterfrågar personliga egenskaper likt stresstålighet och förmåga att hantera komplexa situationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om personlighetsfaktorer eller rekryteringsfaktorer har högst prediktiv validitet för självskattad grad av resiliens i arbetslivet. I syfte att besvara studiens frågeställning tillämpades en kvantitativ ansats. Ett digitalt frågeformulär sammanställdes för att snabbt och smidigt nå ut till deltagare online. Mätinstrumenten IPIP30, COPSOQ II och The Resilience Scale användes för att mäta personlighet, upplevd stress, kvantitativa krav i arbetet, risk för utbrändhet och resiliens. Även data gällande ålder, kön, utbildningsnivå, betyg, tid i nuvarande tjänst och yrkesområde samt total arbetslivserfarenhet efterfrågades med avseende att motsvara vanligt förekommande rekryteringsfaktorer. Data har analyserats från 252 yrkesverksamma deltagare i åldrarna mellan 17-62 (M = 34, SD = 10) år, 62% kvinnor och 38% män. Deltagarnas utbildningsnivå utgjordes främst av gymnasieutbildning eller kandidatexamen, där majoriteten vid undersökningstillfället arbetade heltid och närmare hälften hade en total arbetslivserfarenhet på över tio år. Till att beräkna predicerbarhet för respektive faktorer tillämpades en hierarkisk regressionsanalys i två steg. Studiens resultat visade att personlighetsfaktorer kan predicera en individs förmåga att hantera arbetsrelaterad stress mer tillförlitligt än de vanligt förekommande rekryteringsfaktorerna. Vår analys indikerade även att vanligt förekommande rekryteringsmetoder som CV-granskning inte kan bidra med någon tillförlitlig personlighetsbedömning. Förhoppningsvis kommer vårt resultat bidra till att framtida rekrytering lägger större vikt vid personlighetsfaktorer. / In the Swedish labor market jobseekers are largely judged based on their CV, despite the fact that employers increasingly require personal qualities like resistance to stress and ability to handle complex situations. The aim of the present study was to investigate whether personality factors or common recruitment factors have the highest predictive validity for resilience in work life. A digital questionnaire was compiled to quickly and easily reach respondents online. Measuring instruments IPIP30, COPSOQ II and The Resilience Scale were used to measure personality, perceived stress, quantitative requirements at work, risk of burnout and resilience. Data regarding age, sex, education level, grades, time in current employment and occupational area as well as total work experience were collected in order to collect classical recruitment factors. Data was analyzed from 252 professionals in the ages 17-62 (M = 34, SD = 10), 62% women and 38% men. At the time of the study the majority of the respondents worked full-time and their education level was primarily a secondary education or a bachelor's degree. To calculate the predictability for the current factors, a two-step hierarchical linear regression analysis was implemented. Results showed that personality factors can predict an individual's ability to handle work-related stress more reliably than common recruitment factors. Our analysis also indicated that classical recruitment methods such as CV review could not contribute with a reliable resilience assessment. Hopefully, our results could help enhancing

The purpose of this study was to investigate the relationship between physical activity, social support and hardiness as predictors of occupational stress in Swedish upper secondary school teachers. Effects with respect to gender were also examined. A convenience sample of teachers (n=145) from three different municipalities participated in a cross-sectional survey. The results indicated that physical activity, social support and hardiness significantly predicted the level of occupational stress in upper secondary school teachers. Despite female teachers reporting significantly higher levels of stress compared to males, no interaction effects between gender and physical activity, social support or hardiness were found. In summary, physical activity, social support and hardiness appear to provide stress buffering effects for male and female teachers alike. Implications of the findings and suggestions for further research are discussed. / Målet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan fysisk aktivitet, socialt stöd och stresstålighet som prediktorer av arbetsrelaterad stress hos svenska gymnasielärare. Könsskillnader för respektive effekt på nivå av stress undersöktes. Ett bekvämlighetsurval av lärare (n=145) från tre olika kommuner deltog i vår tvärsnittsstudie. Resultaten pekade på att fysisk aktivitet, socialt stöd och stresstålighet signifikant predicerar nivån av arbetsrelaterad stress hos gymnasielärare. Trots att kvinnliga lärare rapporterade signifikant högre nivåer av arbetsrelaterad stress i jämförelse med manliga lärare fann vi ingen signifikant interaktionseffekt mellan kön och fysisk aktivitet, socialt stöd eller stresstålighet. Sammanfattningsvis framstår det som att fysisk aktivitet, socialt stöd och stresstålighet förser stresskyddande effekter för både manliga och kvinnliga lärare. Implikationer av fynden och förslag på framtida forskning diskuteras.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera mellanchefers roll inom politiskt styrda organisationer. Med utgångspunkt i krav, resurs, stöd och arbetsrelaterad stress gav vi oss ut för att svara på följande frågeställningar: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin roll i den politiskt styrda organisationen utifrån de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande? Hur upplever deltagarna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, resurs och finner de stöd i verksamheten? Hur anser intervjupersonerna att den politiska styrningen påverkar deras roll? För att besvara dessa frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer verksamma inom politiskt styrda organisationer. Tidigare forskning om mellanchefer framställer en ansträngd situation som präglas av hög arbetsbelastning och begränsat handlingsutrymme. Intresset för att studera mellanchefer väcktes genom denna framställningen av rollen. Det teoretiska ramverket för forskningsstudien innefattar JD-R modellen och två teoretiska begrepp vilka är Politisk styrning och Systemteoretisk hantering av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att mellanchefsrollen är en komplex roll som inte alltid är lätt att verka i. Den organisatoriska strukturen, med bland annat långa beslutsvägar, leder till att tidsbrist kan uppstå. Resultatet visar även att deltagande mellanchefer upplever bristande stöd från ledning. Därtill kan vi även se att mellancheferna upplever kraven som rimliga, med förutsättning att de är välformulerade och tydligt beskrivna. / The purpose of the study is to describe and problematize middle managers roles within politically controlled organizations. Based on the concepts of politically controlled organizations, according to demands, resources, support and job related stress, we arranged interviews to receive answers on the following questions: How does the interviewed middle manager experience their role within the politically controlled organizations, according to the demands they have on them and the resources they have at theirs disposal? How does the participator view their psychosocial work environment, according to the demands and resources? Can they find support within the organization? How does the person being interviewed consider the impact of their profession? We interviewed eight middle managers to answer our questions above. Previous research about middle managers describe the role as based on high workload with limited latitude. The interest of researching the subject concerning middle managers came through this description of the role. The theoretical models that are in use to settle the study is the JD-R model and two theoretical concepts; political control and system theoretical handling of work- related stress. The result of this study present that the role of middle managers is complex, and is certainly not always easy to act upon. The structure within the organization leads to time restrictions, and the path to decision making is far. It even shows that the contested middle managers experience insufficient support from the management. Therefore, what we can see as well, is that the middle managers believe that the demands are fair, through the presumption that they are described clearly.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av arbetsrelaterad stress och hur socialsekreterarna i så fall upplever, hanterar och påverkas av arbetsrelaterad stress. För att försöka finna svar på syftet så formulerades tre frågeställningar: Vilka faktorer påverkar socialsekreterares upplevelse av stress? Hur hanterar socialsekreterarna stress relaterat till arbetet? Hur upplever socialsekreterare att eventuell arbetsplatsrelaterad stress påverkar kvaliteten på deras arbete? Fyra intervjuer genomfördes med yrkesverksamma socialsekreterare inom olika områden i olika kommuner i södra Sverige. För att tolka och förstå resultatet har jag tagit del av tidigare forskning och kunskap inom ämnet samt teorierna Karasek och Theorells krav-kontroll modell och coping. Resultatet visar på att alla socialsekreterare mer eller mindre upplever arbetsrelaterad stress i arbetet men att det beror på olika faktorer. Resultatet visar vidare att de medverkande socialsekreterarna använder sig av olika strategier för att hantera och motverka arbetsrelaterad stress. / The purpose of this study was to investigate the social workers´ experience of work-related stress and how, in that case, the social workers´ experience, manage and are affected by work-related stress. In order to try to find answers to the purpose, three questions were formulated: What factors influence the social workers´ experience of stress? How do social workers´ deal with work-related stress? How do social workers´ think that work-related stress affects the quality of their work? Four interviews were conducted with professional social workers with different tasks, in different areas in southern Sweden. In order of interpret and understand the results, I have taken advantage of previous research and knowledge of the subject as well the theories “Karasek and Theorell´s requirements-control model” and “coping”. The result shows that all social workers more or less experience work-related stress at work, but how they experience the stress depends on various factors. The result further shows that the participating social workers use different strategies to deal with, and counteract work-related stress.

Individer skattar sin hälsa sämre i yrkesområdet vård och omsorg där även arbetsrelaterad stress kan förekomma i hög grad. Organisationsförändringar kan vara en bidragande faktor till oro och stress. Hälften av rapporterad sjukfrånvaro består av orsaken stress bland vårdpersonal i äldreomsorgen. Syftet med den aktuella studien är att undersöka vårdpersonalens självskattade hälsa och arbetsrelaterad stress i relation till förestående organisationsförändringar inom äldreomsorgen i Sörmland. En kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes av enkäter och 47 respondenter deltog från fyra olika arbetsplatser i Sörmland. Resultatet visar att förestående organisationsförändringen heltid som norm är sämre för vårdpersonalen men givande för brukarna och verksamheten. Vårdpersonalen skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra (64 procent) men de har lättare besvär av psykiska och fysiska symtom. Majoriteten (57 procent) anger även att arbetsrelaterad stress förekommer ibland. Det framkommer en negativ men svag korrelation mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Resultatet visar även en positiv men svag korrelation mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar. Slutsatserna är att heltid som norm är delvis bra och vårdpersonalen har en god hälsa samt att arbetsrelaterad stress förekommer. Det finns ett negativt samband mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Det framkommer även ett positivt samband mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar.

Stress hos sjuksköterskor är vanligt förekommande vilket kan påverka arbetsförmågan och leda till en försämring i omvårdandskvalitén. Arbetsklimatet gör att sjuksköterskor oavsett arbetslängd funderar över att lämna yrket alternativt valt att lämna. Samtidigt är det brist på sjuksköterskor i Sverige och majoriteten av arbetsgivare är i behov av att anställa sjuksköterskor på grund- och specialistnivå. Syftet med studien var att beskriva stresshanteringsmetoder för att minska arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Studien var en systematisk litteraturöversikt som inkluderat 24 studier som publicerats på engelska mellan 2010–2018 med hög och medel vetenskaplig kvalité. Resultatet identifierade tio stresshanteringsmetoder som kunde minska arbetsrelaterad stress och tre tillvägagångssätt påvisades. Reducera stressorer på arbetsplatsen; Organisationförändringar och utbildning i vård av äldre. Hitta metoder för att anpassa sig till stressfulla miljöer; Coping strategier. Interventioner med stresshanteringsmetoder; Avslappningsövningar, BREATHE, Mindfulness, PAR, Resilience training program, Self-help through mobile phone och Stressmanagement program. Sjuksköterskor kan möjligtvis stärka sitt empowerment med välvalda coping strategier där sjuksköterskan tar kontroll över sina handlingar och känslor. Förstärkning av begriplighet och hanterbarhet enligt Antonovskys teori om KASAM kan eventuellt stärkas med sex av stresshanteringsmetoder från resultatet. I syfte att stärka sjuksköterskors meningsfullhet bör gemensamma värderingar stärkas bland sjuksköterskor i olika arbetsgrupper. Meningsfullhet bidrar till motivation och engagemang samt gör att stress tolkas som utmaningar värda att investera energi i.

Det sociala arbetet ställer höga krav och medför ofta en hög arbetsbelastning,vilket kan leda till att socialarbetare säger upp sig. Studiens syfte är att få enförståelse för hur chefer och arbetsledare för socialsekreterare som arbetar medbarn eller missbruk erfar att socialsekreterare hanterar stress, faktorer som bidrartill stress och förutsättningar som kan reducera stress. Åtta semistruktureradeintervjuer genomfördes och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visaratt stress främst uppstår i situationer eller orsakas av faktorer där brist på kontrolleller resurser finns. Socialsekreterare tenderar att hantera stress genom konkretaförändringar eller känslofokuserade strategier. En god relation till kollegor samtbra stöd från chef och arbetsledare kan minska stress. Slutsatsen är attsocialsekreterare kan utsätts för hög stress och hanterar denna med hjälp av olikametoder som är mer eller mindre effektiva. / Social work sets high demands and often entails a high workload, which can leadto them resigning. The purpose of the study is to get an understanding of howmanagers and supervisors for social workers who work with children or addiction,experience that social workers manage stress, factors that contribute to stress andconditions that can reduce stress. Eight semi-structured interviews were conductedand analyzed with a thematic analysis. The results show that stress mainly occursin situations or is caused by factors where there is a lack of control or resources.Social workers tend to deal with stress through concrete changes or emotionfocusedstrategies. A good relationship with colleagues and good support from themanager and supervisor can reduce stress. The conclusion is that social workerscan be exposed to high stress and handle this with the help of various methods thatare more or less effective.

The aim of this study has been to explore how social workers in a Swedish context, who have been on sick leave due to burnout or other stress-related disorders, perceive their occupational role compared to the time before the disorder. The primary focus has been how the social workers view their occupational role after the experience of being on sick leave due to the disorder and if the experience have taught the social workers things they find valuable in their occupational role. This study is based on six interviews with social workers who have the requested experience and have been back to work for at least six months. The theoretical framework used to analyse the results consists of Sense of Coherence (Antonovsky, 2005) and concepts of coping (Lazarus and Folkman, 1984). This study concludes that the social workers differentiates the view and approach towards the occupational role. The social workers do not perceive that they have a changed view of the occupational role, but their approach to the occupational role seems to be different. The experience have also taught them useful things that they practice in their occupational role and advise other social workers to also practice these wisdoms.