Bakgrund: Covid-19 viruset som upptäcktes först i Kina år 2019 orsakade stor smittspridning och många sjukdomsfall i världens befolkning. Inom akutsjukvården skedde en stor ökning i antalet patienter samtidigt som sjukvårdsbemanningen var låg. Arbetsrelaterad stress kan uppstå när personer upplever ökade krav, ovanpå kravet att sjuksköterskor ska besitta aktuell kunskap och främja hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården under covid-19-pandemin. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats vilka analyserades med en tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress under covid-19-pandemin kan beskrivas utifrån fyra teman: Bristande kunskap om covid-19 och intensivvård, Ökat ansvar, ökade krav och stor arbetsbelastning, Svårigheter att arbeta iklädd skyddsutrustning, och Stöd och strategier för att hantera arbetssituationen. Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress till följd av den ökade vårdtyngden och stressiga arbetsmiljön, vilket resulterade i psykiska påfrestningar.   Slutsats: Arbetsrelaterad stress uppstår till följd av hög arbetsbelastning, underbemanning, okunskap kring covid-19 och intensivvård. Detta påverkar sjuksköterskors psykiska mående och hållbarheten i vårdandet. Vidare forskning bör lägga fokus på arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården i Sverige samt andra vårdområden utöver akutsjukvården. / Background: Covid-19 was detected in China 2019 and spread rapidly with many confirmed cases. In emergency care there was a large increase in the number of patients and staff shortage. Work-related stress occurs when people experience increased demands, on top of pre-existing demands to possess the latest knowledge and promote health as nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of work-related stress in emergency care during the covid-19 pandemic.  Method: A literature review based on 12 scientific studies with qualitative methods, analyzed with thematic analysis. Results: Nurses' experiences of work-related stress during the covid-19 pandemic can be described with four themes: Insufficient knowledge of covid-19 and intensive care, Increased responsibility, increased demands and high workload, Difficulties working while wearing personal protective equipment and Support and strategies to cope with the work situation. Nurses experienced work-related stress due to increased workload and stressful work environment, resulting in psychological distress. Conclusions: Work-related stress is caused by high workload, staff shortage, ignorance of covid-19 and intensive care. This affects the well-being of nurses and sustainability in nursing. Further research should focus on work-related stress in Swedish healthcare and other areas than emergency care.

Studiens syfte var att undersöka om faktorerna krav, kontroll och socialt stöd kunde predicera upplevd stress i arbetet hos lärare, samt om det fanns någon skillnad i upplevelsen av stress i arbetet mellan förskollärare och grundskollärare. Studiengenomfördes vid en organisation inom Gävleborgs län och datan samlades in via en digital enkät. Vid analys av datan genomfördes sedan en multipel regressionsanalys.Resultatet visade att prediktorerna krav och socialt stöd i arbetet samt yrke signifikant kunde predicera upplevd stress hos lärare. Resultatet visade även att det fanns en skillnad mellan yrkesgrupperna i upplevd stress, denna var dock av mindre storlek. Krav, kontroll och socialt stöd har påvisats ha effekt på upplevd stress i arbetet genom tidigare forskning vilket denna studies resultat delvis bekräftar. För organisationen där studien genomfördes bör det anses positivt att ingen större skillnad förelåg mellan yrkena, dock har denna studie inte undersökt om yrkesgrupperna kunde anses vara stressade. / The study’s purpose was to investigate whether the factors demand, control and social support could predict perceived stress at work by teachers, and whether there was any difference in the experience of stress between preschool and primary school teachers. The study was conducted at an organization within Gävleborg. The data was collected via a digital survey and analyzed by a multiple regression. The results showed that demands, social support and profession significantly could predict perceived stress in teachers. The results also showed that there was a difference between the professions, which was smaller in size. Previous research has shown that demands, control and social supports have an effect on perceived stress at work, which this study partly confirm. For the current organization it should be considered positive that there was no major difference between the professions. Although this study has not investigated whether the professions can be considered stressed.

Titel: Mellanchefers upplevda personalarbete - En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress Syfte: Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur personalarbetet upplevs för mellanchefer i relation till stress. Metod: En induktiv studie med en kvalitativ forskningsansats användes för att skapa en ökad förståelse för fenomenet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer. Slutsats: Studien har kunnat visa en större förståelse för hur mellanchefer upplever sitt personalarbete. Det vi har kommit fram till och kunnat dra slutsatser kring är vikten av balans mellan faktorerna krav, kontroll och stöd i mellanchefernas arbete. Vi har även kunnat konstatera att mellancheferna har en hög arbetsbelastning gällande sina arbetsuppgifter och att stress upplevs i perioder. Vidare har vi kunnat fastställa att tack vare den goda balansen mellan de tre faktorerna, där möjligheten till att ha kontroll och stöd är de utmärkande faktorerna, upplevs personalarbetet i relation till stress som till stor del god. Nyckelord: Mellanchef, personalarbete, arbetsrelaterad stress, krav, kontroll, stöd

Studiens syfte är att belysa projektledares upplevelser och agerande för arbetsrelaterad hälsa i projekt inom offentlig sektor. Via explorativa intervjuer med nio projektledare från sju olika myndigheter beskrivs allt från det organisatoriska klimatet och förutsättningarna för hälsa i projekt samt deras eget bidrag i sin roll. Resultatet visade på upplevelser av bristande förutsättningar inom organisationerna i stort beskrivna i temat ”Som ett löv för vinden”. Otydlighet i vem som bär ansvaret för hälsa på arbetet illustreras via temat ”Var det inte din tur att vattna?”. Deras reflektioner kring det egna bidraget och goda förutsättningar som finns inom projektets ramar beskrivs som ”Den goda jordmånen”. Slutsatser som dras är att det finns behov av att hitta ett systematiskt sätt att främja och belysa hälsa, tydliggöra ansvar och öka kunskapen om hur hälsa uppnås och vinsterna med dessa. / The aim of the study was to investigate the experiences and actions for work related health in projects within government agencies. By exploratively ask nine project managers from seven different governments of work-related health they describe everything from the climate of the government and conditions for health and their own contribution in their own role as a leader. The results showed that there is an experience of deficient conditions within the government described as “Like a leaf to the wind”. Unclarity when it comes to responsibility for health at work illustrated in the theme: “wasn’t it your turn to nourish the soil?”. Their own thoughts of their contribution and the good conditions within the project described as “The good soil”. The conclusions of the study showed that there is a need of finding a systematic way of working with and spread light to health, make responsibilities even more clear and raise the knowledge how to contribute to health at work and the profits of it.

Background: Work-related stress can negatively affect the health of newly graduated nurses, whichcan have consequences such as a shortage of nurses. If factors are identified that can lead to work-related stress, it also opens up the possibility of preparing newly graduated nurses for the work-related stress that may occur in their new profession. Aim: The aim was to investigate factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses. Method: A literature review with a qualitative approach that included 10 articles. Results: Factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses were presented with two themes: work environment and transition. Four subthemes were formed to describe the experiences of newly graduated nurses: responsibility, feeling inadequate, self-confidence and competence. Conclusion: Work-related stress can be linked to the work environment and affect patient safety, it canalso lead to mental illness or that nurses leave the profession during the transition period. Work-relatedstress in the first years of the new profession may be linked to a lack of support from colleagues andmanagers. With the help of a satisfactory introduction and mentoring program, where experiencednurses act as support for the newly graduated nurses, work-related stress can be reduced. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan påverka nyexaminerade sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan få konsekvenser så som sjuksköterskebrist. Identifieras faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress öppnar det också upp möjligheten att förbereda nyexaminerade sjuksköterskors för den arbetsrelaterade stressen som kan förekomma i deras nya profession. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade 10 artiklar. Resultat: Faktorerna som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor presenterades med två teman vilka är arbetsmiljö och transition. Fyra subteman bildades för att beskriva nyexaminerades sjuksköterskors upplevelser dessa var: ansvar, att känna sig otillräcklig, självförtroende och kompetens. Slutsats: Arbetsrelaterad stress kan kopplas till arbetsmiljön och kan påverka patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet, den kan också leda till att nyexaminerade sjuksköterskor upplever psykisk ohälsa eller lämnar sjuksköterskeyrket under transitionsperioden. Arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor under de första åren i det nya yrket kan vara kopplat till bristande stöd från kollegor och chefer. Med hjälp av en tillfredställande introduktion och mentorprogram, där erfarna sjuksköterskor/handledare agerar stöd till de nyexaminerade sjuksköterskorna, kan känslan av arbetsrelaterad stress hos de nyexaminerade sjuksköterskorna minska.

Background: Nurses’ responsibility is complex and primarily aimed at promoting health, prevent disease and patient’s suffering as well as restore health. In addition, nurses are in contact with the patient’s relatives as well as they are team leaders. Stress is a clear element in today's society and common in the caring professions and it can have a negative effect on the care. Psychological illness is common among nursing students and it might be due to concerns about their future profession. Aim: The aim was to describe the newly graduated nurses' experience of work-related stress. Method: A literature review has been conducted in which 14 scientific articles have been analyzed by similarities and differences. The key findings were identified, put under main headings and subheadings and is presented in the result. Results: Newly graduated nurses experienced a lack of clinical and academic knowledge during the first three years of their professional career. These were the most common work related stress factors. Nurses were also stressed about the responsibilities and requirements that follows the professional role. Time management and work overload were two other factors that contributed to work related stress.  Discussion: Nurses felt they have difficulties coping with the demands that followed their professional role. Heavy workload, time constraints and lack of knowledge were factors that contributed to nurse´s experience of not being able to exert control of their work. When the demands are high and there is little ability to exert control, the risk of unhealthy stress will increase. Support from employees and managers can reduce stress in working life.

Bakgrund: Operationssjukvård är en av de äldsta specialistutbildningarna i Sverige. I operationsteamet besitter operationssjuksköterskan unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från grundutbildad sjuksköterska till specialistsjuksköterska i operationssjukvård är ett stort steg och kan bidra till stress.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssjuksköterskans upplevelser av att vara novis.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssjuksköterskor från tre olika sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades genom konventionell innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, Samverkan och Utveckling. Egna prestationskrav och Rädsla för misstag presenteras som underkategorier till Emotionell stress. Teamarbete, Ledarskap och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samverkan. Slutligen presenteras Introduktion & handledning och Självständighet som underkategorier till Utveckling. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna beskriver att rollen som novis är utmanande och svår, men även spännande och rolig. Introduktionens upplägg, teamarbete och kollegor är betydande för hur operationssjuksköterskor upplever sin nya roll.  Slutsats: Studien kan bidra till större förståelse för nya kollegor och även ligga till grund för förbättringsarbete avseende struktur och upplägg av introduktionsperioden på operationsenheter. Trygga operationssjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet. / Bakgrund: Kirurgisk vård är en av sveriges äldsta specialistutbildningar. I operationsteamet besitter operationssalens sjuksköterska unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från sjuksköterska till specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård är ett stort steg och kan bidra till stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssalens sjuksköterskas erfarenheter av att vara nybörjare. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt tillvägagångssätt användes. Tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssalar från tre olika sjukhus i mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, samarbete och utveckling. Egna prestationskrav och rädsla för misstag presenteras som underkategorier till emotionell stress. Teamwork, Leadership och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samarbete. Slutligen presenteras Introduktion & Handledning och oberoende som underkategorier till Utveckling. Resultaten visar att operationssalarna beskriver att rollen som nybörjare är utmanande och svår, men också spännande och rolig. Introduktionen, lagarbetet och kollegorna är viktiga för hur operationssalar upplever sin nya roll. Slutsats: Studien kan bidra till en större förståelse för nya kollegor och ligga till grund för förbättringsarbetet kring strukturen i introduktionsperioden vid operativa enheter. Trygga operationssalar sjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär höga kravoch många nyutexaminerade sjuksköterskorupplever stressinför att behöva besitta den kunskap som krävs. Stressen kan påverka patientsäkerheten.Syfte: Syftet var att undersöka arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor och hur det påverkar patientsäkerheten. Metod: Metoden var en litteraturöversiktmed systematisk datainsamling och urval, där totalt 13 artiklar inkluderades i resultatet.Resultat: Resultatet visade att arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor berodde på flera orsaker, som organisatoriska faktorerbristande ledarskap, att inte besitta den kunskap som krävs och att vara ny i teamet. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskorna tvingas prioritera arbetetunder press vilket påverkar kvalitén på omvårdnaden, äventyrar patientsäkerheten och en vilja hos flera nyutexaminerade sjuksköterskor att lämna yrket. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver stöd under deras första tid som legitimerad sjuksköterska för att minska den arbetsrelaterade stressen och att fler stannar kvar inom professionen vilket leder till ökad patientsäkerhet. / Background: The nursing profession involves high demands and many newly graduated nurses experience stress before having to possess the required knowledge. Stress can affect patient safety.Aim: The aim was to investigate work-related stress in newly graduated nurses and how it affects patient safety. Method: The method was a literaturereview with systematic data collection and selection, where a total 13 articles were included in the results.Results:The result is based on two main categories: Causes of work-related stress and consequences of work-related stress. The result showed that work-related stress in newly graduated nurses was due to several factors, such as organizational factors, lack of leadership, not possessing the knowledge required and to be new to the team. These factors lead to nurses being forced to prioritize work under pressure, which affects the quality of nursing, jeopardize patient safety and a willingness of several newly graduated nurses to leave the profession. Conclusion: Newly graduated nurses need support during their first time as a registered nurse to reduce work-related stress and for more people to remain in the profession which leads to increased patient safety.

Bakgrund: Stress klassificeras idag som en folksjukdom och har blivit ett omtalat ämne inom sjukvården då stressen inom sjuksköterskeyrket blir ett allt vanligare problem­­ dagligen. Stress kan visa sig som positiv eller negativ där den positiva kan vara till nytta medan den negativa i längden kan bli skadlig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, hantering och konsekvenser av arbetsrelaterad stress inom slutenvården.   Metod: Elva granskade vetenskapliga artiklar skapade grund för denna litteraturstudie som genomfördes med en deskriptiv design.  Huvudresultat: Tre huvudteman samt nio subteman identifierades relaterat till sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. De tre huvudtemana var upplevda faktorer som orsakar arbetsrelaterad stress, strategier för hantering av arbetsrelaterad stress och konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Det framkom i resultatet att hög arbetsbelastning, otillgängliga läkare, patienter och dess anhöriga, arbetstiden, dåligt stöd från ledningen var faktorer som upplevdes orsaka arbetsrelaterad stress. Resultatet visar även på att sjuksköterskorna upplevde att stödjande ledarskap och arbetsmiljö, korta pauser, samarbete och kommunikation samt privatlivet underlättade hanteringen av den arbetsrelaterade stressen. Resultatet visar även att arbetsrelaterad stress i längden kan leda till konsekvenser som bland annat negativ påverkan i familjelivet samt vårdkvalitén, fysisk och mental utmattning så som kronisk trötthet, irritabilitet, isolering, otålighet med mera.   Slutsats: Det finns ett stort underlag av forskning gällande stress sjuksköterskor utsätts för inom arbetet i hela världen. Trots den kunskap som redan finns kring detta och att flertal studier visar återkommande faktorer kring upplevda orsaker till arbetsrelaterad stress, förbättras ej sjuksköterskornas situation. Den forskning som redan finns visar även gemensamma faktorer till upplevda hanteringsstrategier samt vilka konsekvenser stressen kan leda till om dessa strategier inte nyttjas. / Background: Stress today is classified as a public disease and has become a popular topic in healthcare. In the nursing profession stress has become a common problem on a daily basis. Stress can turn out to be positive or negative where the positive can be helpful while the negative in the long run can be harmful. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences, management and consequences of work-related stress in inpatient care.  Method: Eleven reviewed scientific articles formed the basis purpose of this literature study, which was implemented with a descriptive design.  Main result: Three main themes and nine sub-themes were identified related to nurses' experiences of work-related stress. The three main themes were perceived factors that cause work-related stress, strategies for managing work-related stress and consequences of work-related stress. They result showed that high workload, inaccessible doctors, patients and their relatives, working hours, poor support from management were factors that were perceived to cause work-related stress. The results also show that the nurses experienced that supportive leadership and work environment, short breaks, cooperation and communication as well as private life facilitated the management of work-related stress. The results also show that work-related stress in the long run can lead to consequences such as negative impact on family life and quality of care, physical and mental exhaustion such as chronic fatigue, irritability, isolation, impatience and more.  Conclusion: There is a large basis of research regarding stress that nurses are exposed to within work worldwide. Despite the knowledge that already exist about this and that several studies show recurring factors around perceived causes of work-related stress, the nurses' situation does not improve. The research that already exist also show common factors to perceived management strategies and what consequences stress can lead to if these strategies are not used.

Bakgrund: I Europa rapporterar ungefär hälften av arbetstagarna att arbetsstress är ett vanligt problem på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress har ökat de senaste åren där hälso- och sjukvården är ett av de mest drabbade yrkena. Stressen påverkar vårdpersonal både fysiskt och psykiskt, vilket i sig äventyrar patientsäkerheten. När våra hanteringsstrategier blir otillräckliga gentemot höga arbetskrav skapas upplevelser av stress. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av arbetsrelaterad stress och stresshantering. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i CINAHL och APA PsycInfo. Analysprocessen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i 5 kategorier och 16 underkategorier. Kategorierna var: ‘organisationsrelaterade stressfaktorer’, ‘individrelaterade stressfaktorer’, ‘patientrelaterade stressfaktorer’, ‘erfarenheter av stressens konsekvenser’ och ‘erfarenheter av stresshantering’. Konklusion: Arbetsrelaterad stress beror till stor del på hälso- och sjukvårdsorganisationens många brister, vilket påverkar vårdpersonal men även vårdkvalitén. Vårdpersonal behöver utveckla sin kunskap kring stresshantering och träna på att använda optimala hanteringsstrategier. Även förbättringsarbete från organisationens sida krävs för att främja vårdpersonals hälsa och därmed förbättra vårdkvalitén. / Background: In Europe, about half of the labour report work-stress to be a common problem. Occupational stress has increased in recent years, with healthcare being one of the most affected professions. Stress affects healthcare professionals both physically and mentally and jeopardizes patient safety. When our management strategies become insufficient with high work demands, experiences of stress are created. Aim: The aim of this literature study was to investigate healthcare professionals' experiences of occupational stress and stress management. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in CINAHL and APA PsycInfo. The analysis process was performed according to Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in 5 categories and 16 subcategories. The categories were: ‘organizational-related stressors’, ‘individual-related stressors’, ‘patient-related stressors’, ‘experiences of the consequences of stress’ and ‘experiences of stress management’. Conclusion: Occupational stress is largely due to the health care organization's many shortcomings, which affect health professionals but also the quality of care. Healthcare professionals need to develop their knowledge about stress management and practice, using optimal management strategies. Improvement work on the part of the organization is also required to promote the health of healthcare professionals and thereby improve the quality of care.