Forskningsfrågor: 1. Vilka proaktiva åtgärder använder arbetsgivare i förebyggande syfte för att undvika utvecklingen av negativ stress på arbetsplatsen? 2. Vilka reaktiva åtgärder använder arbetsgivare för att hantera redan utvecklad arbetsrelaterad stress hos sina medarbetare?  Syfte: Undersöka de praktiska åtgärder som arbetsgivare använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Därmed eftersträvar denna studie till att bidra med en ackumulerad samling av konkreta förslag på åtgärder som kan användas praktiskt i olika arbetsrelaterade sammanhang. Metod: Kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Datainsamling genom djupgående semistrukturerade intervjuer som genomfördes en och en. Den primära respondentgruppen var arbetsgivare.  Slutsats: Praktiska åtgärder på proaktiv och reaktiv stresshantering sammanfattas enligt studien genom fyra teman: kommunikation, kunskap, ledarskap och företagskultur. Genom regelbunden kommunikation kan symtom på stress upptäckas i tid och tillsammans med medarbetaren hitta en lösning för återhämtning. Genom planering kan onödig stress undvikas. Kunskap om stress och verktyg för hantering kan med fördel undvika utvecklingen av stress. Förslag på gott ledarskap i stresshanteringssyfte kan handla om närvaro och att visa att man som ledare finns där för att hjälpa medarbetare som drabbas av stress. En öppenhet kring dialoger om stress kan ha betydelse för hur stress kan undvikas och hanteras. En företagskultur som främjar gemenskap i kombination med en öppenhet om stress, kan hjälpa medarbetare att våga be om hjälp när stress upplevs på arbetsplatsen. / Research questions: 1. What proactive measures do employers use preventively to avoid the development of negative stress in the workplace? 2. What reactive measures do employers use to manage already developed negative work-related stress in their employees? Purpose: Investigate the practical measures employers use to manage work-related stress. Thus, this study strives to contribute with an accumulated of concrete proposals for measures that collection can be used practically in various work-related contexts. Method: Qualitative method with an abductive research approach. Data collection through in-depth semi-structured interviews conducted one on one. The primary respondent group was employers. Conclusion: Practical measures on proactive and reactive stress management are summarized according to the study through four themes: communication, knowledge, leadership and corporate culture. Through continuous communication, symptoms of stress can be detected in time and together with the employee, find a solution for recovery. Through planning, unnecessary stress can be avoided. Knowledge of stress and tools for management can advantageously avoid the development of stress. Suggestions for good leadership for stress management purposes can be about presence and showing that you as a leader are there to help employees who are affected by stress. An openness about dialogues about stress can have an impact on how stress can be avoided and managed. A corporate culture that promotes community, combined with an openness about stress, can help employees dare to ask for help when stress is experienced in the workplace.

Bakgrund: Tidigare studier som undersökt arbetsrelaterad stress har uppgett att en majoritet av sjuksköterskor upplever någon form av stress under sitt arbetspass. Orsaker kan bland annat vara hög arbetsbelastning, tidspress och brist på beröm. För att förebygga ohälsa är det av vikt att kartlägga arbetsrelaterade stressfaktorer, detta för att kunna införa preventiva insatser. Det är av intresse att undersöka hur arbetsrelaterad stress kan påverka omvårdnaden då Socialstyrelsen klarlägger att arbetsmiljön är betydelsefull för att kunna utföra en patientsäker vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i samband med omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie som har inkluderat elva kvalitativa studier. Databassökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed där de utvalda studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Dataanalysen av studierna utfördes utifrån Popenoe m.fl. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress i samband med omvårdnadsarbetet kunde sammanställas i tre övergripande kategorier; organisatoriska brister, tid som utmaning och otillräcklig kommunikation och samarbete. Utifrån dessa uppkom sex underkategorier; hög arbetsbelastning, underbemanning, tidspress, avbrott i arbetet, brist i samspelet med patient och anhöriga och brist i samverkan mellan kollegor. Konklusion: Generellt visade det sig att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress i sitt arbete på grund av flera faktorer. Detta resulterade i en försämrad kvalitet på omvårdnaden och det blev brister i att utföra en patientsäker och personcentrerad vård. / Background: Previous studies on occupational stress have stated that a majority of nurses experience some form of stress during their work shift. Reasons can include high workload, time pressure and lack of reward. It is important to chart work-related stress factors in order to prevent illness and to be able to introduce preventive measures. Investigating how occupational stress can affect nursing care is of interest as the National Board of Health and Welfare clarifies that the work environment is important to be able to perform patient-safe care.  Aim: To illustrate nurses’ experiences of occupational stress in relation to nursing care.Method: A literature review that included eleven qualitative studies. Database searches were done in CINAHL and PubMed and the studies have been quality reviewed using SBU:s review template. The articles were analyzed based on Popenoe et al.  Results: The nurses’ experiences of occupational stress in relation to nursing care could be compiled into three overarching categories; organizational shortcomings, time as a challenge and insufficient communication and cooperation. Based on these, six subcategories emerged; high workload, staff shortage, time pressure, interruption of work, lack of interaction with patient and relatives and lack of collaboration with colleagues.  Conclusion: In general it turned out that the nurses experienced occupational stress because of several factors. The result of this were reduced quality of care and there were shortcomings in performing safe and person-centered care.

Arbetsrelaterad stress är ett problem bland sjuksköterskor som oftast är kopplad till arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterad stress skapas av olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö. Arbetsrelaterad stress påverkar inte enbart sjuksköterskans hälsa negativt, utan påverkar också patientsäkerheten. Vidare kan obalans mellan stress och återhämtning skapa negativa hälsoeffekter för sjuksköterskor och påverka deras arbetsförmåga. Det är viktigt att sjuksköterskor ges tid och möjlighet att lyssna till patientens berättelse för att kunna erbjuda individbaserad vård. Genom ökad kunskap om sjuksköterskans upplevelser av vad som orsakar arbetsrelaterad stress kan åtgärder vidtas för att minska stressen och skapa en patientsäker och evidensbaserad vård med patienten i centrum. Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av vad som orsakar arbetsrelaterad stress. Metoden som användes är en litteraturstudie som grundar sig på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes i nio kategorier: otillräcklig tid och personalbrist, arbetsmiljö/resursbrist, teamsamarbete, brist på kunskap/ erfarenhet, brist på stöd från ledning, prioriteringssvårigheter, kontroll över arbete, etiska utmaningar och påverkan på privatliv. För att förbättra sjuksköterskans arbetssituation behövs god kommunikation mellan olika yrkesgrupper och ledningen, samt att arbetsgivare tar hänsyn till sjuksköterskornas välbefinnande och arbetsmiljö. Återhämtning är också viktigt för att hantera stress och förbättra sjuksköterskors välbefinnande. En hållbar arbetsmiljö är avgörande för att ge bästa möjliga vård till patienter och främja en hållbar utveckling.

Denna studie berör stressens påverkan på förskollärares pedagogiska arbete, den arbetsrelaterade stressen har blivit mer påtaglig bland förskollärare senaste åren (Thapa, Jalal, 2023). Detta beroende på bland annat mer administrativa uppgifter, större barngrupper och många outbildade i verksamheten. Med att förskollärarnas välmående påverkas av detta blir även barnens utbildning påverkad då det pedagogiska arbetet hamnar efter när förskollärarnas stress ökar och orken och drivet minskar.  Syftet med denna studie är att undersöka hur stressen påverkar det pedagogiska arbetet i förskolan. Datan samlades in genom en digital enkät. Datan analyserades sedan med hjälp av Karasek och Theorell krav, kontroll och stöd – modell för att kunna tolka svaren och få en insyn på hur deltagarna i studien upplever stressen på deras arbetsplats. Hur stressen påverkar deltagarnas arbete, vad de upplever höjer stressnivån och vad de anser skulle kunna göras för att sänka stressnivån. Resultatet visade att respondenterna blev stressade av flertal faktorer i förskolan såsom stora barngrupper, vikare brist, höga ljud, brist på utbildad personal, höga krav och bristande stöd. För att minska stressen utryckte respondenterna att dessa punkter behöver åtgärdas. Då majoriteten av respondenterna utryckte att deras pedagogiska arbete blev påverkat av den negativa stressen. Studie är relevant då förskollärares välmående sjunker och barnens utbildning i takt med den, studien innehåller åtgärder som behövs tas för att göra förskollärare till ett mer attraktivt yrke i framtiden så det pedagogiska arbetet kan fortsätta utvecklas tillsammans med barnen för en bättre framtid.

Dagens samhälle blir alltmer digitaliserat och leder till fler stillasittande arbetsplatser. Forskning har belyst riskerna kopplade till långvarigt stillasittande, fysisk inaktivitet och stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur upplevd arbetsrelaterad stress och fysisk aktivitet på fritiden korrelerar med stillasittande arbetstagares attityder till rörelse under arbetsdagen. Undersökningen tog även hänsyn till eventuell påverkan av bakgrundsvariablerna kön, ålder, befattning och anställningstid. I urvalet ingick 122 medarbetare, varav 82 kvinnor och 40 män. Dessa var från olika avdelningar och städer inom en nationellt omfattande svensk myndighet, där samtliga ansågs arbeta inom stillasittande yrken. Medelåldern var cirka 45 år. Deltagarna fick svara på en enkät som avsåg undersöka inställning till rörelse under arbetsdagen, upplevd arbetsrelaterad stress samt grad av tre olika former av fysisk aktivitet på fritiden. Dessa tre var vardagsmotion, pulshöjande fysisk aktivitet och muskelstärkande fysisk aktivitet. Resultaten i en korrelationsmatris visade inledningsvis signifikanta samband mellan attityd till rörelse under arbetsdagen med kön, vardagsmotion och pulshöjande fysisk aktivitet. När en multipel regressionsanalys utfördes kvarstod sambandet med både kön och pulshöjande fysisk aktivitet. Ju mer pulshöjande aktivitet som utfördes på fritiden, desto mer positiv var attityden. Vidare visades att kvinnornas attityd generellt var mer positiv än männens. Studiens resultat uppmärksammade även behovet av fortsatt forskning inom området, främst utifrån arbetstagarens perspektiv.

Bakgrund: Stress benämns som både positivt och negativt. Vid måttlig nivå av stress kan det bidra till att prestationsförmågan ökar. Däremot vid för stora påfrestningar samt ingen tid för återhämtning utlöses stress som kan påverka det psykiska och fysiska. När arbetskraven blir större, blir även resten av arbetet svårhanterligt och med en känsla av otillräcklighet gentemot patienterna resulterar detta i arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors copingstrategier vid arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats. Studien grundar sig på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs (2017) analysmodell.Resultat: Efter granskning av artiklarnas resultat kunde fem huvudkategorier identifieras: vikten av att söka stöd, egenvårdens betydelse, spirituell coping, självkännedom samt att använda substanser. Sjuksköterskor upplevde att användande av copingstrategier var betydelsefullt för att undvika den arbetsrelaterade stressen som annars kunde uppstå.Slutsats: Det är av stor vikt att vara medveten om den stress sjuksköterskor utsätts för på arbetet för att sedan kunna hantera den genom olika copingstrategier. Det finns olika strategier som fungerar olika bra för alla därav är det betydelsefullt att identifiera en strategi som är individuellt användbar. Resultat: Efter granskning av artiklarnas resultat kunde fem huvudkategorier identifieras: vikten av att söka stöd, egenvårdens betydelse, spirituell coping, självkännedom samt att använda substanser. Sjuksköterskor upplevde att användande av copingstrategier var betydelsefullt för att undvika den arbetsrelaterade stressen som annars kunde uppstå. Slutsats: Det är av stor vikt att vara medveten om den stress sjuksköterskor utsätts för på arbetet för att sedan kunna hantera den genom olika copingstrategier. Det finns olika strategier som fungerar olika bra för alla därav är det betydelsefullt att identifiera en strategi som är individuellt användbar.

Syftet med studien var att beskriva vilka beteenden hos en transformell och transaktionell ledarstil som kan förebygga den arbetsrelaterade stressen ur ett medarbetarperspektiv. Genom en enkätundersökning med 17 frågor och med standardiserade svarsalternativ samlades data in från 110 respondenter. Enkäten distribuerades via sociala medier och besvarades av både kvinnliga och manliga medarbetare mellan åldrarna 21 och 64 år. Efter insamling av data har SPSS använts som verktyg för att kunna analysera data med hjälp av både korstabuleringar och korrelationer.Sex olika beteenden har identifierats hos den transformella och transaktionella ledarstilen utifrån tidigare forskning och teori, dessa sex har sammanställts till tre beteendekategorier som vi kallar; besluts-, mål- och sociala beteenden. Utifrån dessa tre beteendekategorier och insamlingen av empiri resulterade korrelationsanalysen att vi bland annat kan presentera fem beteenden som har en stark påverkan till att förebygga den arbetsrelaterade stressen. Vilket innebär att de beteenden som har störst möjlighet att förebygga den arbetsrelaterade stressen är när medarbetarens närmsta chef eller arbetsledare: 1) tar hänsyn till medarbetarens åsikter, 2) ger individuell omtanke till medarbetaren, som att erbjuda stöd, coachning och uppmuntring, 3) hjälper till att lösa konflikter på arbetsplatsen, 4) ger medarbetaren möjlighet att bestämma över sin egen arbetstakt och 5) låter medarbetaren vara delaktig i beslut som berör verksamheten.Slutsatsen och resultatet av den empiriska analysen visar att det inte är ledarstilen i sig som bidrar till att förebygga den arbetsrelaterade stressen, utan det är särskilda beteende hos den transformella och transaktionella ledarstilen. / The purpose of the study was to describe the behavior of a transformational and transactional leadership style that can prevent work-related stress from an employee perspective. Through a questionnaire with 17 questions and possible answers to standardized data were collected from 110 respondents. The survey was distributed via social media and answered by both female and male employees between the ages of 21 and 64 years. After collecting the data, SPSS has been used as tools to analyze the data using both crosstabs and correlations.Six different behaviors have been identified in the transformational and transactional leadership style based on previous research and theory, these six have been compiled into three behavioral categories that we call; decision-making, targeting and social behaviors. Based on these three behavioral categories and the collection of empirical data resulting correlation analysis that we can present including five behaviors that have a strong impact to prevent work-related stress. Which means that the behaviors that have the greatest opportunity to prevent work-related stress is when the employee's immediate manager or supervisor: 1) taking into account the employee's opinions, 2) give individual consideration to the employee, who offer support, coaching and encouragement, 3) help to resolve conflicts in the workplace, 4) gives employees the opportunity to determine their own pace of work and 5) allows the employee to be involved in decisions that affect the business.The conclusion and the result of the empirical analysis shows that there is a management style itself that help to prevent work-related stress, but there are specific behavior of the transformational and transactional leadership style.

Bakgrund: Sjuksköterskan på en akutmottagning arbetar under ständig tidspress med en bristande arbetsmiljö. Genom en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser avseende arbetsrelaterad stress, kan medvetenheten öka kring problematiken och eventuellt leda till potentiella framtida lösningar.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka samt belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Denna litteraturstudie bestod av 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen genomfördes i Pubmed och Cinahl. Resultat: Studiens resultat baserades på 10 vetenskapliga studier och delades in i två kategorier och fem subkategorier. Organisatorisk arbetsmiljö, belyste arbetsbördor samt resursbrister som råder på akutmottagningar. Sjuksköterskorna upplevde en bristande arbetsmiljö i form av överbelastning som bidrog till stress i arbetet. I den andra kategorin, konsekvenser av stress, belystes konsekvenser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar som visade sig ha en negativ påverkan på sjuksköterskornas psykiska hälsa, privatliv samt patientsäkerheten . Sjuksköterskorna upplevde att stress till följd av resursbrist medförde en ökad risk för vårdskador. Slutsats: Den upplevda arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor på Akutmottagningar har en negativ påverkan på sjuksköterskors hälsa, bidrar till en bristande omvårdnad, samt hotad patientsäkerhet. Förbättring av arbetsmiljön är av ytterst vikt för att uppnå en säkrare och effektivare vård samt för att främja sjuksköterskors hälsa.

Inom hälso- och sjukvårdssektorn, särskilt på akutmottagningar är arbetsrelaterad stress en framträdande problematik där sjuksköterskor står i frontlinjen. Sjuksköterskors professionella identitet grundar sig på principerna om personcentrerad vård, ett holistiskt synsätt samt tillämpning av evidensbaserad kunskap. Emellertid kan professionens kärnkompetens hämmas av de påfrestningar som uppkommer till följd av höga arbetskrav och bristande kontroll på arbetsplatsen. Dessa faktorer inverkar negativt på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa och kan leda till sjukskrivningar samt innebär risker för patientsäkerheten. Syftet med denna föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress inom somatiska akutmottagningar genom en litteraturöversikt utifrån 11 empiriska kvalitativa artiklar. I litteraturöversiktens resultat framkom 3 huvudteman; Upplevda stressorer, Konsekvenser av stress och Hanteringsstrategier för arbetsrelaterad stress med ytterligare 12 underliggande subteman. De stressorer som sjuksköterskor upplevde hade sitt ursprung i flera faktorer varav hög arbetsbelastning och fysisk arbetsmiljö var främsta orsakerna till arbetsrelaterad stress och ohälsa. Sjuksköterskorna inom akutmottagningen upplevde att deras hälsa och patientsäkerhet påverkades negativt. För att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö krävs en effektiv ledning som tar hänsyn till sjuksköterskors hälsa och arbetsförhållanden. Dessutom är det av vikt att implementera olika hanteringsstrategier för att motverka uppkomsten av arbetsrelaterad stress. En hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården kräver en sund arbetsmiljö som gynnar både sjuksköterskor och patienter.

Syftet med studien är att undersöka hur det sociala stödet från chef och kollegor tar sig uttryck, samt dess betydelse för medarbetare vid återgången till arbetet efter en långtidssjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress. Fokus ligger på medarbetarnas upplevelser av det sociala stödet vid återgången, och därför läggs inget vidare fokus på själva sjukskrivningen. Studien har en kvalitativ metodansats där resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer. Vidare har ett hermeneutiskt förhållningssätt i kombination med en abduktiv förståelseansats tillämpats. För att analysera resultaten har teorier och tidigare forskning om socialt stöd, stress och utmattning, kollegialt stöd samt arbetsgivarens stöd använts, där House kategorisering av socialt stöd utgör en central del. Även Habermas teori om system och livsvärld inkluderades för att ge ett ytterligare perspektiv. Resultaten betonar vikten av alla typer av stöd, men där emotionellt och instrumentellt stöd framstår som särskilt viktiga. Vidare varierade både utformningen och källan till stödet, där avsaknaden av socialt stöd var en viktig erfarenhet kopplat till både hur det tog sig uttryck och betydelsen av det. / The purpose of this study is to investigate the significance of social support from managers and colleagues for individuals returning to the workplace after a period of sick leave due to work-related stress. The emphasis is on employees’ experiences of social support as they return and therefore no additional focus is directed toward the sick leave itself. This study is based upon a qualitative research approach with seven semi-structured interviews. A hermeneutic approach combined with an abductive understanding approach has been applied. To analyze the results, theories and previous research on social support, stress and burnout, collegial support, and manager support were studied, with House's categorization of social support being central. Also included is Habermas theory about systems and lifeworld for additional perspective. The results highlight the weight of various types of support, with emotional and instrumental support being of greater importance. Both the design and the source of support varied, and absence of support was an important experience tied to its manifestation and signification.