<p>Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertåg för det främlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. Riksdagsspärren på fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sätt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertåg för partiet omfattas av andra faktorer än enbart nästan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgångar dök det upp frågor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhållandet som samhället uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tämligen snabbt hur komplext och snårigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet. Under den tidsperiod som uppsatsens empiriska material omfattas av återfinns en rad argument som både innehåller motsägelser och argument som är dåligt underbygga. </p><p> </p><p> </p><p>Intentionen med uppsatsen blev således att dels genomföra en beskrivande idéanalys samt en argumentationsanalys av centrala argument som varit de mest framträdande i hur en effektiv debatt med partiet kan gå tillväga. För att kunna genomföra uppsatsen utkristalliserades tre frågeställningar.</p><p> </p><p> – <em>vilken typ av pro och contra- argument lyfts fram i debatten kring Sverigedemokraterna?</em></p><p><em> </em></p><p><em>– vilka är huvudaktörerna till framförda argument och utkristalliseras det några skillnader utifrån det empiriska materialet?</em></p><p> </p><p><em>– vad säger den befintliga forskningen inom ämnesområdet om de argument som framförs?</em></p><p><strong> </strong></p><p>Uppsatsens resultat tar fasta på två sammanfattande punkter. Dels påvisar uppsatsens sammanställning hur komplext och komplicerat förhållandet till Sverigedemokraterna faktiskt är och hur svårt det har varit för samhället att finna en effektiv strategi i bemötandet av partiet. Oeffektiva strategier såsom strutsteknik och moraliska argument som egentligen enbart spela Sverigedemokraterna i händerna och således lett till ett ökat intresse för partiet har varit den ledande strategin. Andra punkten omfattar uppsatsens unikhet i det faktum att uppsatsen är den första sammanfattningen och sammanställning av argument i debatten. Min förhoppning är att uppsatsen kan vara ett hjälpmedel och förhoppningsvis leda debatten framåt.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Mitt syfte är att undersöka hur dödshjälpsdebatten lyfts fram i tidningsartiklar för att därefter beskriva hur de olika argumenten diskuteras. Syftet med denna uppsats är också att undersöka tankar ifrån olika perspektiv i samhället och beskriva personers upplevelser i tidningsartiklarna. Hur ser argumentationen om dödshjälp ut i artiklar, återkommer argument och hurlyfts de fram? Hur sammanbinds perspektiven i artiklarna med olika tanketraditioner?

I Samkönade äktenskaps vara eller icke vara inom Svenska kyrkan utförs en argumentationsanalys, baserad på hermeneutiks metod och kvalitativ textanalys, av debattartiklar som behandlat frågan som Svenska kyrkan ska behålla vigselrätten efter att svenska staten har gjort äktenskapsbalken könsneutral. Alla undersökta debattartiklar är publicerade mellan 2008-12-11 och 2009-10-31 i Kyrkans tidning och Dagens Nyheter. I resultatanalysen framgår det att både ja- och nej-sidan använder sig av ungefär samma typer av argument men med olika vinklingar och tolkningar. Nej-sidan använder sig dock mer av ett toleransperspektiv än ja-sidan. I ja-sidans argumenterande kan man hitta en underliggande normkritik av heteronormativiteten.

This Master’s thesis examines the discussions about the new Swedish legal deposit legislation for electronicdocuments, related to Jürgen Habermas’ theories around the public sphere. In 2009, a draft of the law proposal was sent out to various authorities and organizations who were asked tocontribute their views on this matter. This study looks at who has responded of those asked, and what commonviews are apparent within these responses. The responses from two different categories are focused on –universities and other authorities, examining if any similarities or differences can be noticed in the arguments inthe different categories’ responses to the proposed law change. This information has been first analyzed through content analysis, providing an overview to the respondentsof the draft, and the different views which have arisen. Argumentation analysis has then been used to examinehow specific respondents have argued their views, focusing on the National Library of Sweden and the NationalArchives of Sweden. The most common views and arguments revolve around the definitions suggested in the proposal, regardingwhich documents are to be collected and who is responsible for their delivery. Many respondents also mentionedtheir desire to be able to fulfill their legal deposit obligations by delivering documents through networks. Habermas’ theories on the public sphere, which he claims to exist in today’s society, are very similar to thetheories of the public sphere addressed within this study. The authorities and organizations which have beenasked to contribute opinions towards this proposal are the same one who will be directly involved with the legaldeposit itself; while the future users of these collected electronic documents, namely scholars and the public,have been excluded from this discussion. Some respondents remarked upon the importance of the documentsbeing available to those to which they will be of use. However, the discussion has primarily concentrated on howthe delivery of these documents can be affected in the easiest possible manner for those involved.

Abstrakt   I den här uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med åtanke av att ytterst få västerländska bedömare förmådde förutse en rysk intervention på Krim. Samt att på ett bredare plan analysera svårigheterna med att förutse militära interventioner.  För att ge en sådan förklaring används en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala källor där nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom det har studerats. Detta har delvis gjorts genom en argumentationsanalys men även en mer teoretisk studie av rally-round-the-flag perspektivet har gjorts.   Utredningen visar bland annat att västerländska medier gör flera felbedömningar då de antar att Putin inte kommer att intervenera i Krim. Detta då de missbedömer den strategiska utgångspunkten samt att de inte ser Putin som en agent med egenintressen. Resultatet visar även att agerandet kan ses som rationellt förutsatt att hans egenintresse särskiljs från den ryska statens intressen. Detta då det är rimligt att tro att agerandet var av sådan art att det kunde stärka hans ställning på hemmaplan och därmed minimera risken att hans egen regim ifrågasattes. Slutligen visar studien på hur rally-round-the-flag effekten kan förklara varför vissa regimer medvetet uppsöker konflikter även om dessa inte nödvändigtvis är i nationens intresse.

This essay seeks, by applying to theories of nationalism, to explain the reasoning behind the Russian annexation of Crimea and to understand the ideology and nationalistic influences in Russian foreign policy in the case of the Ukraine crisis and the annexation of Crimea. The argumental analysis exemplifies the nationalistic tendencies of Vladimir Vladimirovitj Putin and the Russian foreign actions and attempts to specify a nationalistic motif in the case of Crimea and in Russian foreign policy. The study seeks to illustrate tendencies in Russian foreign policy and to show what can be expected of Russia in the near future. / Denna uppsats söker att förstå argumenten för den ryska annekteringen av Krim genom att två teorier om nationalism, samt att förstå ideologiska och nationalistiska influenser i rysk utrikespolitik. Genom en argumentationsanalys exemplifieras nationalistiska tendenser i Putin tal och kartläggandet av ett övergripande nationalistiskt motiv förklaras genom kategorisering i fyra olika nationalistiska ideologier som i forskning om rysk politik och Putin som president har framtonats. Denna studie försöker att ge svar på vilka tendenser det finns inom rysk utrikespolitik och ge en bild av vad vi kan förvänta oss i framtiden.

I den här statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med både över- och mellanstatlighet, folkrättsliga hänsynstagande gällande erkännandefrågor om nybildade stater. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrättsliga hänsyn i officiella uttalanden genom två förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet är även att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som är konstruerad att förklara staters agerande, på en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras på primära källor, såsom EU:s officiella hemsida och sekundära källor, såsom nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjälp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssätt. Utredningen påvisar realistiska och idealistiska särdrag i EU:s offentliga argumentation gällande Krims folkrättsliga och statsrättsliga kriterier. Med detta sagt var det ingen av teorierna som lyste starkare än den andre, vilket är ett unikt resultat. Utredningen visar även att teorierna kan förklara EU:s argument i erkännandeprocessen. I dessa argumentationer fanns både maktpolitiska och folkrättsliga hänsynstaganden att hämta. Ett av syftena var även att pröva Ekengrens analysschema som är uppbyggt i fyra delar där samtliga delar tillämpades i denna undersökning. Trots att modellen inte var avsedd för organisationer så blev alla frågor i analysschemat besvarade.

No description available.

Hur ser skribenter på ledarsidor på de svenska tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Proletären och Dagen på religiösa friskolor? Metoden som använts i denna uppsats är en kvalitativ argumentationsanalys för att synliggöra ledarskribenternas argument och åsikter i frågan. Även Nancy Frasers teori om offentliga och alternativa sfärer har anlagts som teoretiskt utgångspunkt i uppsatsen. Resultatet visar att åsikterna skiljer sig mellan skribenterna och därmed tidningarna. Medan vissa vill ha kvar de religiösa friskolorna i Sverige då de menar att de är en del av religionsfriheten vill andra ha bort dem av flera anledningar, bland annat att de skapar segregation i landet enligt kritikerna. Andra argument som använts mot de religiösa friskolorna är deras enligt vissa skribenter felaktiga könsuppdelning mellan eleverna på skolorna. Utöver detta visade även uppsatsen hur skribenternas syn på religion ser ut och har sett ut under undersökningsperioden. De visar att vissa skribenter som även varit kritiska mot friskolor med religiös profil har en positiv syn på religion men att de anser att skolan inte ska ha några religiösa inslag. Men det finns även de som har en negativ syn på religion då de menar att kulturen som den bär med sig skapar förtryck och segregation genom något som många kallat för hedersförtryck i artiklarna.

Vi forskade om hur rektorer arbetar med genusperspektiv och mångfald vid Luciafirandet i skolan. Vi forskade även om hur media framställer debatten som framförs av Luciafirandet. Det här genomförde vi genom intervjuer och internet-tidningar för att sedan bearbeta materialet med argumentationsanalys. För att tolka vår analys använde vi oss av teoretiska ramverket: ”interkulturellt perspektiv”. I vårt arbete framkom det att rektorerna vi intervjuade arbetade med mångfald och genus men att Lucia fortfarande lottats ut bland enbart flickorna i skolorna.