This paper interprets the myth of the hymen through the archetypal theory of Carl Gustav Jung. Today it has been proven that there exists no hymen that breaks at a woman’s first intercourse. Nonetheless, the myth of the hymen lives on – creating enormous consequences for girls and women. In several cultures the hymen symbolizes purity and a gift to be offered to the man on the wedding night. According to the theories of C. G. Jung, the human psyche contains archaic remains that run cross cultures within the whole of humanity. These remains, called archetypes by Jung, hold special functions within the subconscious, and have been expressed in religions, myths and fairytales since the beginning of mankind, according to Jung. In this paper, tales and collectively held ideas about the hymen will be examined and analyzed. The archetypes found in the material will be identified and their functions presented. The object of the paper is to try to gain a better understanding of how a belief in a nonexistent part of the body has been able to survive. According to my interpretation of Jung's theories, the hymen can be seen as a result of emotionally charged functions in the human psyche, which contributed to the creation of myth of the hymen.  Keywords: Analytical psychology, Archetypes, C. G Jung, Hymen, Virginity

Denna studies frågeställning handlar om hur manliga och kvinnliga spelare uppfattar kvinnliga hjältinnor inom digitala spel av actiongenren.  I bakgrunden presenteras termer såsom troper, stereotyper och arketyper med underlag från tidigare undersökningar och deras slutsatser. För att besvara frågeställningen så utfördes en förstudie av redan existerande spel. De kvinnliga hjältinnornas personlighetsdrag kopplades till arketyper för en hjälte där martyren och krigaren valdes för vidare studie. Därefter skapades ett kort, textbaserat spel där två kvinnliga hjältinnor byggts efter de två nämnda arketyperna med stöd från förstudiens som inspiration. En kvalitativ studie i form av observationer och intervjuer med deltagare av respektive biologiska kön utfördes sedan. Resultatet visade att krigaren ansågs mer intressant och beskrevs med maskulina attribut och personlighetsdrag medan martyren ansågs vara mindre intressant och beskrevs med feminina attribut och personlighetsdrag. Ett framtida arbete hade kunnat analysera transpersoner och icke-binäras uppfattning av dessa arketyper och karaktärer.

Uppsatsen undersöker vilka typer av förebilder män i åldrarna 35 till 45 år har. Som sociologisk teori används huvudsakligen Raewyn (tidigare Robert) Connells maskulinitetsteori och Lars Jalmerts beskrivning av olika mansideal. De sociologiska teorierna kompletteras med Carl Jungs sociobiologiska teori om medfödda drag om maskulint och feminint där det maskulina konkretiseras i fyra konstruktiva maskulina roller. Slutsatsen är att männen har konstruktiva mogna förebilder. De tillfrågade männens förebilder var till 80% män. Det är uteslutande humanistiska och goda förebilder som lyfts fram av intervjupersonerna. Ingen har nämnt destruktiva förebilder som kämpar för sin subgrupp i samhället, eller optimerar på sig själv på andras bekostnad. Majoriteten av förebilder bedömdes ha delaktig maskulinitet och det var endast en av 30 förebilder som bedömdes ha hegemonisk maskulinitet. Förebilderna hade tydliga drag av någon eller flera av de jungianska personlighetsarktyperna som använts. Mansideal bland förebilderna var den klassificering som innehöll störst osäkerhet. Idealet att klara sig själv vara måttlig och hjälpa andra var vanligast. Ofta förekommande förebilder är männens pappor, far- & morföräldrar, chefer, ledare och föreläsare. Däremot är det ovanligt att deras mamma, personer som är duktiga i männens egna profession, fysiska krigare eller klasskämpar är deras förebilder.

The aim of analyzing Fyodor Dostoevsky’s Crime and Punishment and Joseph Conrad’s Heart of Darkness is to study the symbolic undertones of each work from a Jungian psychoanalytical perspective. My thesis revolves around the archetypical story of man versus himself, that is to say, man versus psyche: his own demons personified as a reflection of nature and therefore the environment. The bulk of the analysis is described using narratological tools. By doing a close reading report I compare how the inner processes of the two novels’ protagonists are presented, in both imagery and style, using Aristoteles’ terminology in accordance with Gerald Prince’s definitions. The Jungian model and the concept of the shadow archetype is put into play in correspondence with Aristotelian terms such as anagnorisis and catharsis, where the chosen point of view (or focalization) is also discussed in its relationship to the psyche, characters and setting. The analysis leads me to conclude that the discussed archetypical themes found in the novels are used to portray an essential part of human existence. A recognizable pattern arises once we delve into and reflect upon the encounter with the unknown darkness (or shadow) that eventually leads to a newfound wisdom (catharsis).

There is a development of religious consciousness in nowadays modern societies, that seeks the divine on the individual internal plane, gradually getting rid of dogmas and traditions. This incites a strong opposition reaction on the part of fundamentalists, defenders of the traditional, so they see themselves as divine while seeing people outside congregation as profane. This work investigates a psychological aspect behind this opposition reaction of fundamentalists towards people outside the congregation, using Carl G. Jung's theory of deep psychology as a tool. In order to achieve this, we used the qualitative research method to carry out a study of scientific literature and the published fundamentalist ideology of Christian pastor Steven L. Anderson, who lives and has his congregation in the United States of America. The way in which the fundamentalist sees people outside the congregation has more to do with the fundamentalist’s own ego than with the other people: it’s derived from a psychic process and is called shadow projection, according to Jung’s theory.

Denna studie behandlar de didaktiska vinsterna med folksagor i undervisningen på gymnasiet. Vidare undersöks vilka sätt sagor kan användas på för att uppnå utvalda mål i svenskämnets centrala innehåll. I bakgrunden tecknas en bild över litteraturdidaktiken och läroplansteorins utveckling genom åren. Materialet består av en rumänsk och en svensk folksaga som analyseras utifrån av Joseph Campbells mytteori och utvalda delar av den tidigare forskningen som berör maktstrukturer, unga psykologiska utveckling samt sagans normativa innehåll. Metoden som används i detta arbete är arketypsanalysen som grundar sig i Carl Gustav Jungs teori om arketyper. I diskussionsavsnittet presenteras och diskuteras didaktiska vinster som den kompetenta och läsande elever och olika sätt att uppnå målen i det centrala innehållet med hjälp av folksagor. Några exempel på dessa sätt är möjligheten att urskilja och analysera hur makt porträtteras i sagor, hur unga psykologiska utveckling kan ta sig uttryck i sagokaraktärernas resa mot vuxenlivet eller hur berättelsens normativa innehåll kan synliggöra moraliska och etiska aspekter ur olika perspektiv. Avslutningsvis visas i denna studie att användningen av folksagor i litteraturundervisningen på gymnasiet har fördelar både gällande didaktiska vinster och sätt att uppnå målen i det centrala innehållet.

I denna studie sammanställs och analyseras etablerad forskning kring karaktärsdesign och relaterade fält med fokus på forskningens syfte, metod och innehåll. Forskningen har avgränsats till de senaste femton åren (2009–2023) och på grund av studiens omfattning är den mer ämnad att ge en utgångspunkt för vidare undersökningar inom området, snarare än att säga sig vara en komplett översikt. Studiens struktur utgår ifrån den etablerad i Waddell et al. (2022), där varje forskningsartikels syfte, publikationsår, storlek på urval, metodik, intressevariabler samt resultat sammanfattas. En modifikation som gjorts är tillägget av resultatsetiketter. Sammanfattningen har sedan analyserats utifrån metodval, trender och resultatområden. Primära resultatområden kretsar kring könsgestaltning, arketypsteori, karaktärsroller samt hur karaktärsdesign och fördelning påverkar spelare i hur de uppfattar givna karaktärers personlighet, samt dettas inflytande på deras reala uppfattningar (Cultivation theory). Rekommendationer görs angående hur framtida forskning inom ämnet bör bedrivas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska kvinnliga actionhjälten karakteriseras, representeras och gestaltas i svensk actionfilm. Hoppet med uppsatsen är att den ska bidra till en djupare förståelse kring den svenska kvinnliga actionhjälten samt öppna en diskussion kring kvinnors representation i svensk actionfilm. För att uppnå detta syfte har fyra svenska actionfilmer mellan åren 2001 och 2022 analyserats med hjälp av Jens Eders karaktärsklocka och Rikke Schubarts fem kvinnliga actionarketyper. Resultatet visar att de tre arketyper som hittades i filmerna var dotterarketypen, moderarketypen och the rape avenger medan the dominatrix och amazonen inte hittades. De kvinnliga actionhjältarna karaktäriserades alla med många maskulina drag, antingen genom personlighet eller genom kostym. De kvinnliga actionhjältarna var alla starka och drivkraftiga och stack ofta ut gentemot andra kvinnliga och manliga karaktärer. Det verkar också som att det finns en utveckling genom tiden på hur svenska kvinnliga actionhjältar representeras då det märks skillnader i karakterisering mellan åren 2001, 2009 och 2022 då de kvinnliga actionhjältarna från 2022 inte gestaltas som fullt lika annorlunda jämfört med de andra kvinnliga karaktärerna i filmen.

Denna analys syftade till att undersöka avståndet mellan en spelares självuppfattade arketyp och dess faktiska sådana, genom linsen maktbaser. För detta valdes en makt-typologi ut: French och Ravens maktbaser. En dykning in i begreppet arketyper och dess ursprung i Jungs teorier följdes av två spelfokuserade typologier: Brainhex spelararketyper och Jungs arketyper, samt en kort bakgrund till verktyget för analysen: brädspelet Carcassonne. Metoden bestod av tre faser: en enkät, en observation samt en gruppintervju. Momenten upprepades tre gånger med olika grupper av tre spelare plus en studieledare. Deltagarna var vänner till studieledarna och hade erfarenhet av Carcassonne. Sammanfattningsvis konstaterades spelarnas arketyper vara föränderliga beroende på en rad olika variabler, däribland umgänget. Makt konstaterades vara ett svårobserverat fenomen, som inte visade sig i den utsträckning som förväntades. Slutligen konstaterades det att en enda studie på ämnet inte räcker för att dra några slutsatser och att vidare studier behövs.

I denna kvalitativa studie är syftet att undersöka hur intervjuade muslimer uppfattar Sihr i Sverige samt dess variationer och nyanser. Studien har innefattat tre metoder. Intervjumetodik har fungerat som insamlingsmetod till de djupintervjuerna som har utförts. Fenomenologi och hermeneutik har använts som analysmetoder för att få en djupare insikt i ämnet och för att sortera arbetet i kategorier. Det valda teoretiska ramverk- jungiansk psykologi, särskilt arketyper, har därefter använts för att analysera och tolka de sammanställda intervjuerna. Resultatet uppvisar att muslimers upplevelser av Sihr sker på olika vis. Dels på grund av att det manifesterar sig annorlunda för varje utsatt individ eftersom det sker i olika grader. Dels för att motivet som kan exempelvis vara hat, svartsjuka och kärlek, utgör en viktig aspekt i dess påverkan. De jungianska analyser som gjorts har visat hur informanternas tolkningar på Sihr kan tolkas utifrån Jungs olika arketyper såsom ’självet’ och ’persona’.