Low-energy houses are a good concept for reducing energy use during the building's use. Especially when studies have shown economic profitability in buildings that meet the requirements for the definition of low-energy houses - that the energy performance is at least 25% better than the building standard from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. The investment cost of houses with low energy performance is higher, but the economic profitability is achieved under the reduced operating costs. However, it can be difficult to ensure the quality of all new construction techniques and installations, which can lead to worse energy performance than projected values ​​show. To maintain economic profitability, buildings must be maintained throughout their lifetime without unexpected costs to a greater extent. Moisture damage, which can seriously damage the construction and add odors that lead to a bad indoor climate, has over time caused great costs in our buildings. Poor indoor climate can have consequences that create or strengthen mental and physical symptoms. This is something we want to counteract with knowledge of how the indoor climate is in use. In Sweden, most evaluations of low-energy houses have treated houses in the southern parts of the country. There are large climate differences across the country. Construction techniques that are proven to work in the south, do not always perform as well in the north. In the northernmost parts, there is a subarctic climate - where the average temperature exceeds  for a maximum of three months a year. The purpose of this study is to evaluate a low-energy house in a subarctic climate and make a contribution to increased knowledge regarding the type of building in this climate. To achieve the project's goal, to map the house's performance in terms of energy use, indoor climate and moisture migration, literature and case studies have been carried out. These studies are aimed at one of four apartment buildings that are located in the northernmost parts of Sweden and have been built according to a concept with environmental thinking in focus. The evaluation is based on previously performed field measurements during 2016/2017 as well as a survey of residents in the case study building and its three adjacent almost identical houses. The energy performance in operation turns out to exceed the projected value. The house is designed with very small margins for the construction year's low-energy house requirements. Requirements from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning are achieved, but the specific energy use of buildings exceeds the low-energy house requirement and achieves energy class C according to the Lågans definition. If the house's energy performance is set against today's stricter requirements and with the new calculation method with primary energy, it will not be able to achieve class C. Possible causes can be heat losses related to the house's supply air system and storage of domestic hot water. To evaluate the indoor climate, the thermal climate, humidity and carbon dioxide content of the house are studied. This is weighed together with the survey about the living experience of residents. The case study building is considered to perform well regarding the indoor climate, as no critical values ​​have been identified according to the field measurement and very little dissatisfaction from the survey study. The moisture content of the house's wall construction exceeds the critical moisture condition several times in all facades during parts of the year. There is no risk of microbial growth as this is during very short periods or periods where the corresponding temperature in the wall is too low. However, inactive measurement periods during the holiday season in the summer creates uncertainties. There may be value in continued control that runs continuously over the warmer period of the year. The general conclusion from the evaluation of the low-energy house is positive. A good concept with the environment in focus that has also tested modern technical solutions in the northern parts of the country.

Globally, billions of tons of rubber and plastic waste are produced annually, and because these wastes degrade so slowly (about 450 years for plastic bottles and 80 years for tire rubbers), they are extremely difficult to dispose of. As a result, utilizing these wastes directly in building materials can significantly reduce the environmental load while also increasing the sustainability of the building material. This study compares the roles and effects of using recycled plastic and rubber as aggregates on the properties as well as the performance of concrete. This research focuses on sound insulation properties in particular. Each artificial polymer material of rubber and plastic has a special structure but consists of the same essential components. Plastic and rubber wastes, replacing fine/coarse aggregates are determined by their sort, size, replacement content, and shape. Plastic-based aggregates generally reduce the concrete's workability, but the impact of rubber-based aggregates is mostly influenced by their size and replacement amount. The main objective of this study is to review the evaluation of the sound insulating properties of concrete containing particles of plastic and rubber wastes based on their size, replacement amount, shape, and other factors. For the recycled PET, the results showed that the best percentage of recycled PET fibers mixed with ordinary concrete was in the range of 0.5 – 1.5% compared with other percentages. Low values in the range of 0.5 - 2%, especially 0.5%, of recycled PET mixed with concrete demonstrated the best value in terms of compressive strength compared with ordinary concrete. For the recycled rubber aggregate, the improved sound loss transmission for coarse crumb rubber was higher than the sound loss when using the same percentage of fine crumb. This could belong to that the coarse aggregate caused the voids to appear and increased the porosity in the system compared with the fine aggregate. When these aggregates were included the sound absorption can be improved drastically. The compressive strength of the samples containing fine crumbs of rubber was decreased compared to the control concrete sample without added rubber.   Many previous studies found a clear drop in compressive strength when using a fine rubber aggregate compared with coarse rubber aggregate. Generally, when adding a higher percentage of rubber, the sound absorption coefficient increased, while the compressive strength decreased.  Many researchers found that the thermal insulation increased when adding higher percentages of plastic and rubber waste to concrete. The degree of thermal insulation improvement for mixing concrete with plastic and rubber is also determined by the shape of the pieces. The density of concrete decreased as the percentage of plastic and rubber particles in the mixture increased.

Buller har utifrån forskning visat på en stor påverkan av människors hälsa och är dessutom den miljöstörning flest människor utsätts för i Sverige. Vidare kan buller ge upphov till problem med hjärt-och kärlsjukdomar samt bidra till sömn- och koncentrationssvårigheter. Trafikbuller är den vanligaste ljudkällan och med utgångspunkt i kartläggningar för vägtrafikbuller, anses boendemiljöer tillhörandetvå miljoner svenskar inte uppnå riktlinjer för buller i utomhusmiljön. Ljudkrav har funnits sedan slutetpå 1940-talet under olika namn och regelsamlingar. Byggnadsstadga, BABS 60 och Svensk byggnorm67 var de regelverk som tillämpades under miljonprogrammet, då en miljon bostäder uppfördes underår 1965 och 1974. Miljonprogrammets fastigheter är nu över 50 år och byggnadernas tekniska livslängdbörjar närma sig slutet där ungefär 165 000 av miljonprogrammets bostäder behöver upprustas. Isamband med en renovering är det aktuellt att beakta ljudisoleringen för att åstadkomma byggnadersom uppfyller dagens ljudkrav. Kvartersstrukturen för miljonprogrammets flerbostadshus är ofta öppenmed stora avstånd mellan huskropparna samt outnyttjade ytor vilka kan locka till förtätning. Syftet medexamensarbetet är därav att utreda akustiska utmaningar kopplat till arkitektur, byggteknik, gårdsmiljöoch omgivning för att kunna skapa en bättre ljudmiljö vid en renovering och förtätning i ettbostadsområde från miljonprogrammet. Studien innefattar en litteraturstudie inom områdena arkitektur, akustik, ljudkrav, renovering ochförtätning för att skapa en teoretisk grund. Vidare grundar sig studien i en fallstudie för ettmiljonprogramsområde i Malmö, bestående av platsanalyser utifrån metoderna Serial vision, Lynch ochGehl samt ljudanalyser i form av ljudmätningar och subjektiva upplevelser av ljudmiljön.Konceptutvecklingen baseras på teori, bullerkartläggning samt platsens förutsättningar vilketvidareutvecklas genom att ta hänsyn till platsanalysernas resultat. Två av fallstudiensbyggnadskonstruktioner undersöktes för att genomföra simuleringar och beräkningar att jämföra mednuvarande ljudkrav och riktvärden. Utifrån teori, fallstudie och beräkningsresultat prövades ochutvärderades olika åtgärder i syfte att uppfylla dagens ljudkrav och skapa en bättre inre- och yttreljudmiljö. Studiens resultat visar på att lägenhetsavskiljande innerväggar samt bjälklag i betong uppfyller ljudklassC för ljudnivåskillnad enligt nuvarande ljudkrav, däremot uppfyller inte bjälklagen kravvärdena förstegljudsnivå. Vidare uppfyller bostäderna kravställningen för ljudisolering mot yttre ljudkällor utifrånstudiens ljudmätningar. Med Malmö stads bullerkartläggning som utgångspunkt överstiger denberäknade inomhusljudnivån kravvärdet för tre av nio fall. Ett tidstypiskt bostadsområde, med öppenbebyggelsestruktur och omgivande trafikleder uppfyller inte riktvärdena gällande ekvivalent ljudnivåvid uteplatser utifrån utförda ljudmätningar. Däremot uppfylls riktvärdet för den maximala ljudnivånvid uteplatser. Slutligen uppfyller även fasadmätningarna riktvärdet vid fasad. Åtgärdsförslagen i form av stegljudsdämpande skikt förbättrar stegljudsnivån så att ljudklass C eller Buppnås. Förtätningsförslaget medför att ljudnivån inom området generellt minskar med 10 dB. Befintligbebyggelse skärmas av genom att ny bebyggelse placeras parallellt med trafikleden, uppförda i tvåförskjutna rader för att minska bullerspridning in till gårdarna. Även fönsterfria gavlar nyttjas därtillbyggnader ansluter mot den befintliga bebyggelsen och skapar en effektiv bulleravskärmning. För attskapa en ljuddämpad sida för samtliga tillbyggnader i förtätningsförslaget krävs ytterliga åtgärder i formav till exempel akustikskärmar. Utifrån studiens bullerkartläggning medför förtätningen att de befintligauteplatserna uppfyller riktvärdena för ekvivalent ljudnivå. Eftersom ljudnivån inom området minskarantas ljudmiljön även upplevas betydligt mer behaglig. De sänkta ljudnivåerna vid fasaderna skapar ävenstörre marginaler till kravställningen gällande ljudisolering mot yttre ljudkällor. Utöver förbättradeakustiska aspekter medför förtätningen förändrade gårdsbildningar där platsens positiva kvaliteter värnatsom.

Byggbranschen idag har stora utmaningar med slöseri av resurser och återkommande fel under produktionsfasen nämns som ett allvarligt problem. Genom att utveckla entreprenörers erfarenhetsåterföring kan den projektbaserade branschen på sikt minska det totala svinnet. Denna studie syftar till att undersöka de aktiviteter som en svensk entreprenör genomför under två projekt. Målet är att presentera rekommendationer om hur projektbaserade entreprenörer inom byggbranschen bör lägga upp processen för genomförandet av erfarenhetsåterföring. Detta ska svaras på genom två frågeställningar: 1.     Hur har erfarenhetsåterföringen gått till i den undersökta intervjustudien av två besläktade projekt? 2.     Vad karaktäriserar en god erfarenhetsåterföring inom en projektbaserad organisation? En litteraturstudie visade på kunskap och organisatoriskt lärande som de bakomliggande begreppen som styr erfarenhetsåterföringen. Undersökningen gjordes sedan som en intervjustudie baserad på intervjuer av tjänstepersoner som är involverade i det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen. De fick berätta om det arbetet som genomförs för att ta vara på de kunskaper som produceras under projekten och föra vidare det i organisationen. De aktiviteter som identifierades under intervjuerna analyserades genom teoretisk tematisk analys. Olika delar av organisatoriskt lärande; förvärv av kunskap, distribution av information, tolkning av information och organisatoriskt minne; låg som grund för tematiseringen av de olika aktiviteterna. Totalt identifierades under intervjuerna tolv aktiviteter som ansågs ha en påverkan på projektens erfarenhetsåterföring. Tre tematiserades som förvärv av kunskap, en som distribution av information, tre som tolkning av information och fem som organisatoriskt minne. Med hjälp av en identifierad definition av erfarenhetsåterföring kunde sedan antalet aktiviteter som faktiskt utgör erfarenhetsåterföring i de aktuella projekten begränsas till tio stycken. Dessa aktiviteter bidrog i olika omfattning positivt till organisationens framtida resultat. För att klara av att genomföra en effektiv erfarenhetsåterföring i byggbranschen kunde denna studie konstatera att mängden dokumentation och information som förs vidare från ett enskilt projekt kraftigt behöver begränsas. Om lärdomar och kunskaper på ett användbart sätt ska gå att förmedla från ett projekt vidare i organisationen är det vara nödvändigt att begränsa informationsflödet. Genom att fokusera projektets lärande på en enstaka eller ett fåtal pilotundersökningar går det att skapa bättre strukturer och mer genomtänkta metoder för analyser och tolkningar. Med detta tillvägagångssätt kommer en hel del information att ignoreras under projektets gång, men det säkerställer kvalitén på det som faktiskt distribueras vidare i organisationen.

When designing reinforced concrete (RC) slabs with steel piles various variables must be considered, from the internal force to the distance of piles. An endless number of designs are possible, leaving space for optimizing designs. The purpose of this thesis is to analyze how different variables may affect the design and how to design for different situations. With the rising interest of the environmental impact of constructions the thesis will analyze both optimal cost and carbon footprint. The analysis is limited to the materials cost and carbon footprint excluding transportation and construction work. To analyze optimized design a method was created to calculate RC slabs using minimum amount of material. Limitations were made analyzing a range of pile distances, acting live loads, pile length, and slab thicknesses. The method used a finite element analysis software to analyze internal forces after creep and crack. A code was programmed to execute the method and extracted results presented as graphs. The results indicated that the smallest slab thickness is the optimal design up to a certain pile distancing. The curve of cost and carbon footprint dependent on the slab thickness flattens out with an increased pile distance. When pile distance is the variable of cost and carbon footprint, an exponential curve is found. The pile length impact on the result is found more prominent for lower live loads. When the slab is exposed to the highest live load (20 MPa) the optimal design is found at the lowest pile distance (2 meters). In general cost and carbon footprint is affected equally. However, there are differences in the results as materials have different ratios between cost and carbon footprint. When designing according to pile distance a shorter distance is more optimal for cost than the carbon footprint.

Att vistas i naturen har sen en lång tid tillbaka visat sig ha positiva effekter på människans välbefinnande. Idag blir städerna allt mer trångbebodda samtidigt som det går att urskilja en uppåtgående trend i stressrelaterade hälsoproblem och en försämrad hälsa som följd av en allt mer sedimentär livsstil. Detta ställer således krav på våra urbana parker som plats för samvaro, återhämtning och rekreation. I det här arbetet undersöks sambandet mellan urbana parker och människors hälsa, samt hur parkens utformning påverkar användandet av parken som offentligt rum. Genom metoderna kvalitativ textanalys och platsanalys med utgångspunkt från Jan Gehls teori om 12 kvalitetskriterier, tas olika principer fram som underlag för ett gestaltningsförslag för Tullparken i Karlskrona. Gestaltningsförslaget syftar i att forma en park som bidrar positivt till människans hälsa och välbefinnande.

Industriella byggandet av flervåningshus i trä har utvecklats kraftigt sedan 1995 och träbyggandet anses spela en viktig roll för att uppnå klimatmålen i Sverige. Användning av förnybara material så som trä i byggnader bidrar till ett mer hållbart byggande. Detta leder till att många ser ökad användning av trä i konstruktioner i framtiden.  I samband med den industriella utvecklingen och träbyggandets efterfrågan kan även rollerna ha ändrats inom branschen. Arkitekter anses ha tappat sin centrala roll genom tiderna och uppfattningen av rollen är numera diffus i litteraturen. Denna studie undersöker därför hur arkitektens roll har utvecklats inom industriellt byggande av flervåningshus i trä under perioden 1995 till idag, 2021. Studiens mål är att identifiera viktiga teman för att definiera rollen och dess befattning/innebörd. Baserat på 6 intervjuer med arkitekter, konstruktörer och forskare, med erfarenhet och synpunkter om ämnet, presenterar denna studie inblickar och uppfattningar om hur rollen ser ut idag och de ändringar som skett de senaste 26 åren.  Efter analys av respondenterna kan arkitektens roll definieras idag densamma för industriellt husbyggande, IHB, som för traditionellt byggande. Arkitektens roll har varit svag och med låg arkitektmedverkan just inom IHB jämfört med traditionellt byggande historiskt. Denna studie tyder på att allt fler långtidssamarbeten introduceras och slutprodukten är mer anpassad efter kundbehov. En stor motivation för sådana långtidsrelationer enligt Lessing och Stehn (2020) är att bibehålla konkurrenskraft, marknadsspecialisering och kontinuerlig utveckling för IHB. För arkitekten innebär ett sådant arbete fler uppdrag och kan leda till en mer central roll vilket arkitekter enligt forskningen visat incitament för (Svetoft, 2006).

Samhället står inför en dubbel kris vad gäller både klimatförändringen och den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Naturbaserade lösningar genom multifunktionella och kostnadseffektiva åtgärder som skyddar, utvecklar och skapar ekosystem beskrivs vara en del i hanteringen och som ett viktigt verktyg för att hantera krisen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur naturbaserade lösningar kan appliceras i fysisk och översiktlig planering samt hur de kan användas för att hantera målkonflikter vad gäller klimatanpassning inom översiktlig planering. Litteraturstudien, som är den första delen av tre, undersöker tidigare forskning och teorier kring implementering av naturbaserade lösningar inom och utanför Sveriges gränser samt visar väg för examensarbetet fortsatta arbete. Den andra delen av examensarbetet består av dokumentstudier och innehållsanalyser av sex översiktsplaner inom Sverige. Dokumentstudien består av tre principiella typer av kvalitativa innehållsanalyser som beskriver, summerar och utvecklar textinnehåll kring hantering och implementering av naturbaserade lösningar inom aktuell översiktsplan. Den sista delen består av intervjuer med personer inom olika delar av planeringsprocessen och frågeställningar kring naturbaserade lösningars fördelar och nackdelar, hur de kan implementeras inom översiktlig planering och vad som krävs för att åstadkomma en implementering. Diskussion kring regionalplanering och styrning kring naturbaserade lösningar samt betydelsen av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom fysisk planering synliggörs.   Ett sammanvägande resultat från samtliga delar av examensarbetet beskriver naturbaserade lösningar som ett paraplybegrepp och samlingsnamn för lösningar som ingår under dess definition och beskrivs inom klimatanpassningssammanhang som motsats till ”tekniska lösningar”. För att naturbaserade lösningar ska kunna appliceras inom fysisk planering krävs det först och främst kunskap och kunskapsspridning, både inom och runt omkring den kommunala organisationen. Det är viktigt att tidigt i översiktsplaneringsprocessen identifiera och skydda riskområden med hänsyn till naturbaserade lösningar för att minska åtgärder i miljön och verka för klimatanpassning. En definition och konkretisering av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom översiktsplaner krävs för att skapa en förståelse för dess innebörd och komplexitet samt ge förutsättning för implementering i vidare planering. Målkonflikter kring markåtkomst och ställningstagande kring markanvändning uppmärksammas och beskrivs kunna lösas genom att tidigt i översiktsplanprocessen planera för och ta hänsyn till naturbaserade lösningar och naturens förutsättningar samt utgå från existerande miljö i stället för att i senare skede planera in klimatanpassningsåtgärder.   Examensarbetet avslutas med rekommendationer kring implementering av naturbaserade lösningar både inom och runtomkring den enskilde kommunen och beskriver förutsättningar som: kunskap, underlag, vision, ansvar, uppföljning och vidare planering samt regional styrning, mellankommunala samarbeten, övriga aktörer och incitament. Implementering av begreppet naturbaserade lösningar inom översiktlig planering och generellt inom samhället anses vara en del i omställningen mot framtiden och för hantering av ett förändrat klimat. / The world stands in front a double crisis both regarding the climate changes but also the accelerating loss of biodiversity. Nature-based solutions are described to be a part of the management and as an important tool to handle the crisis with their multifunctionality and cost-effectiveness that protects, develops, and creates ecosystems. The purpose of the master thesis is to examine how nature-based solutions can be implemented in physical and master planning and how they can be used to solve conflicts within work for climate adaption and other stances within master planning.    The literature review, which is the first part of three, examines previous research and theories within the subject of implementing of nature-based solution inside and outside of Sweden and shows direction for further work within the master thesis. The second part of the thesis consists of document-studies and analysis of contents for six master planning documents in Sweden. The document-studies consist of three principally types of qualitative content-analysis that describes, summarizes and elaborate content about management and implementation of nature-based solutions in the specific master plan. The third and last part consists of interviews with people within different parts of the planning process and questions about advantages and disadvantages of nature-based solutions, ways of implementing nature-based solutions in master planning and requirements for a successful implement. Discussions about regional planning and the importance of the concept “nature-based solutions” within physical planning is shown.  Weighing together all parts of the master thesis, result shown that nature-based solutions is described as an umbrella term and collective name for solutions under its definition and are in context of climate adaption described as a contrary to “technical solutions”. For implementing nature-based solutions in master planning knowledge and dissemination of knowledge is required, both within the organization of the municipality and around it. It is important in the planning process too early identify and protect areas of risk with interest of nature-based solutions. A definition of nature-based solution within the master plan are required to enable an understanding of its complexity and signification which creates a basis for implementation in further planning process. Conflicts of interest are shown as access of land and stances about land-use, the conflicts are described to be solved by early taking nature and its conditions in consideration. Instead of planning for climate adaption in the later stages it is advocated to plan after conditions in existing nature.  The master thesis is concluded with recommendations about implementing nature-based solutions both within and around the individual municipality and describes conditions such as: knowledge, planning documents, vision, responsibility, follow-up, further planning, and regional guiding, intermunicipal collaborations, other actors, and incentive.         The implementation of the context nature-based solutions within master planning and in general within society are considered as a part of readjustment for the future and as a way of managing a climate in change.

Barns lek sker 80% av tiden utanför lekparken och med förtätningen av städerna minskar barnens förutbestämda lekytor ännu mer. Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 har diskussionen ökatkring hur vi skapar barnvänliga miljöer och vad artiklarna innebär för utformningen av staden.Barnkonventionen medför att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som direkt eller indirekt rör barn. För planprocessen innebär det att barnets bästa ska synliggöras i alla delarna, från Start-PM till Laga kraft. En metod som tagits fram för att hjälpa beslutsfattare att beakta barnets bästa är barnkonsekvensanalys(BKA). Vilken effekt BKA har på projekten varierar och det verkar saknas en utvärdering av hur det blev i slutändan. Studien syftar därmed till att undersöka vad barnets bästa innebär för utformningen av ett gaturum och om BKA som metod synliggöra det i planprocessen.Studien består av dels en litteraturstudie som bland annat sätter upp ett ramverk kring barnvänlig miljö,belyser barns utvecklingsstadier och förmågor, Hart´s delaktighetsstege och gaturummets uppdelning ochbetydelse i staden. Därefter genomförs en intervjustudie i syfte att skapa större förståelse för ramverkets betydelse för gaturummet, men också för att fördjupa kunskapen kring om hur man arbetar med BKA. Sedan gör studien en innehållsanalys av strategidokument från Stockholms stad, för att titta på hur staden arbetar för att uppnå barnkonventionens artiklar, samt för få en insikt kring vad stadens ambition är för att bli en barnvänlig stad. Sist genomfördes en fallstudie över planområdet Norra Djurgårdsstaden (NDS)Gasverket Västra med syfte att se om barnets bästa synliggjordes i planprocessen med hjälp av metoden BKA. Litteraturstudien fann tre huvudord som tillsammans ansågs beskriva barnvänlig miljö översiktligt och därmed bidrar till en hälsosam utveckling hos barnen. Dessa tre ord är attraktivitet, självständighet och delaktighet. Intervjustudien resulterade inte i en exakt beskrivning av vad dessa ord mer specifikt innebär för utformningen av ett gaturum, förutom att flera aspekter framkom som viktiga att beakta. Intervjustudien visade huvudsakligen på att det är innebörden av dem orden för en specifik miljö, som vi kan fråga barnen om. Däremot framkom det att säkerhet och trygghet är de första funktionskraven som måste säkerställas i gaturummet innan några andra värden kan få plats på riktigt. I övrigt resulterade studien i en diskussion kring syftet med gaturummet för barnen och vilka roller den kan anta i staden, beroende på vad vi vill åstadkomma. Stockholms stad visade på stora ambitioner och implementering av barnkonventionen i mer eller mindre samtliga strategier. Det som saknades var en tydlighet i vad prioritering av gång och cykel (G/C) innebär, dåfallstudiens åtgärdsförslag mer visade på likvärdiga förutsättningar som för bilar. Kring BKA visade studien att metoden skapar förutsättningar för att synliggöra barnets bästa, men att det är kunskapen hos utförare, intresset hos mottagen, stadens ambition, projekts storlek och budgeten som avgör hur väl man lyckas synliggöra barnets bästa i planprocessen. Ur ett barnrättsperspektiv behöver även beslut om markanvändningen utgå från vad som är lämpligast för barnen, för att sätta grunden för att skapa barnvänliga miljöer.

Kring årsskiftet 2019/2020 upptäcktes en ny form av coronavirus, SARS-COV-2, i Wuhan, Kina (WHO, 2020). Sjukdomen orsakad av viruset är känd som covid-19. Viruset spred sig fort till övriga länder och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet av viruset i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19 kom att klassas som en pandemi och är i skrivande stund, 24 maj 2021, fortsatt aktuellt. Rådande pandemi har resulterat i ett flertal omställningar för att minska smittspridningen. De råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram världen över berör både enskilda individer och samhällen i stort. Distansering till andra människor har varit en central del i arbetet att minska spridningen av covid-19.  Nyttjandet av och utbuden i samhällen har förändrats världen över. Offentliga platser är ett tydligt exempel. Tidigare har offentliga platser ofta innefattat ett rikligt utbud av aktiviteter. De offentliga platserna och dess utbud har lockat människor av olika bakgrund till en gemensam plats. Människorna skapar tillsammans ett socialt liv på dessa platser. Det sociala livet är av värde både för individen och samhället i stort. Detta eftersom det ger upphov till gemenskap och förståelse för andra människor. För det sociala livet på offentliga platser, som är beroende av ett flöde av människor, har pandemin inneburit stora förändringar. Vilka förändringarna är och hur det sociala livet har drabbats är högaktuella frågor, vilka kommer att undersökas i detta examensarbete. För att skapa tydliga resultat har Luleå centrum valts ut som fallstudieobjekt. Genom att studera ett specifikt område är det möjligt att jämföra det sociala livet innan och under pandemin samt dess förändringar. Studien har fokuserat på tre sektorer som väsentligt bidrar till det sociala livet i Luleå centrum: handel, restauranger och caféer, samt kultur. Studien har underbyggts av kvantitativa och kvalitativa metoder. Mer specifikt en litteraturstudie, en intervjustudie samt en enkätstudie. Litteraturstudien har varit av semisystematisk karaktär. Det innebär att de akademiska källor som tagits i beaktning har kombinerats med andra informationskällor, exempelvis nyhetsartiklar. För att specificera resultatet gällande pandemins påverkan på det sociala livet i Luleå genomfördes intervjuer med aktörer inom de utvalda sektorerna. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär vilket möjliggjorde öppna dialoger mellan intervjuaren och informanterna. Den enkätstudie som genomfördes specificerades resultatet ytterligare mot Luleå centrum. Detta eftersom Luleå kommuns invånare, som formar det sociala livet, fick komma till tals. Enkätstudien fokus, likt intervjustudien, låg på att kartlägga hur nyttjande av Luleå centrum såg ut innan och under pandemin. Genom en sådan kartläggning var det möjligt att göra kopplingar till pandemins påverkan på det sociala livet. Resultaten visar att det sociala livet, såväl globalt som i Luleå centrum, har minskat till följd av pandemin. Bidragande orsaker till studiens resultat har varit en minskad besöksnäring och ökad digitalisering. Den minskade besöksnäringen och ökade digitaliseringen är i sin tur ett resultat av de råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram under pandemin. Även rädslan för eventuell smittspridning på offentliga platser har varit en bidragande orsak. Begränsningarna och rädslan har format nya beteenden och vanor hos människor vilka kan komma att påverka framtidens sociala liv enligt samtliga studier. Resultaten av pandemins påverkan skiljer sig något mellan de utvalda sektorerna. Handeln, som tidigare var den främsta anledningen till att invånarna besökte centrumområdet, har varit fortsatt aktuell under pandemin. Dock har besöken för handel planerats mer noggrant och varit mer effektiva än tidigare. Även e-handeln har ökat. Restaurang- och cafésektorn i Luleå centrum nyttjades tidigare ofta i samband med den främsta anledningen att besöka centrumområdet. Besöken har dock minskat drastiskt under pandemin. Det är ett resultat av att många valt att nyttja sektorns utbud av hämtmat eller börjat laga mer mat i hemmet. Genomförda studier visar att kultursektorn varit mycket hårt drabbad av pandemin. Tidigare nyttjades sektorn ofta i kombination med den främsta besöksanledningen. Rådande restriktioner har gjort det svårt att genomföra evenemang i någon större utsträckning.