Städer i Sverige utvecklas ständigt och samhällsplanerarna ställs inför nya utmaningar. Utvecklingen av dagens moderna städer formas av utmaningen att uppnå EU:s hållbarhetsprinciper. Detta ska göras genom att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina. En stad som anses vara hållbar kännetecknas av att planeringen och byggandet sker efter ett långsiktigt mål för ett beständigt samhälle. Det hållbara samhället präglas av trivsamma miljöer som skapar mänsklig närvaro. För att detta skall uppnås måste stadsrummet upplevas som attraktivt. Det attraktiva värdet har en betydande roll i arbetet och strävan i skapandet av hållbara städer. I följande rapport undersöks vilka arkitektoniska attribut som anses vara attraktiva i stadsmiljöer samt vilka attribut som upplevs ha en positiv inverkan på människan. Undersökningen baseras på datainsamling från en enkät, intervjuer och platsobservationer. Resultatet redovisar information om vilka arkitektoniska kvalitéer som människan anser som attraktiva, de utmaningar och svårigheter som uppstår i ett stadsutvecklingsprojekt samt vilka kvalitéer som kännetecknar en stads identitet. Den insamlade informationen användes som grund för framtagandet av ett visuellt förslag av utveckling för Brädholmen i Oskarshamns inre hamn. Ett attraktivt stadsrum innefattas av relationen mellan byggnadernas variation, originalitet, småskalighet, kulörrikedom och historiska komponenter. Stadsrummet bör kännetecknas av tre samverkande faktorer, byggnaders estetiska utförande, mänsklig rörelse och landskapets kvalitéer.

QC 20101123

I de seneste år har forskning og udvikling på levende byer udviklet sig på grund af kompleksitet og mangfoldighed af levekårsstandarder. Cities all over the world are growing day by day. Developed countries are trying hard to reach a level where the liveable conditions can be achieved and they are managing this ongoing challenge with a certain standard. Liveable condition means ensuring every aspect of living elements. Fast growing countries like Bangladesh, India, Vietnam, Pakistan etc are developing but unfortunately they can not be considered as the desired liveable condition until now. In this paper, the author will focus on the liveable conditions of one fast growing city of developing countries, which is the capital city of Bangladesh, Dhaka. Det er et af de byområder som står over for mange udfordringer, langt fra at nå til et niveau hvor mennesker kan leve i en levebar situasjon. Det vil bli gjort ved at analysere aktuelle udfordringer og muligheder. På den annen side vil forfatteren også diskutere om ledelses- og samordningsutfordringer mellom multilevelplanmyndigheter. Omdat relatie tussen verschillende autoriteiten noodzakelijk is om te bereiken de wens levende toestand van een stad. Dette vil blive gjort ved at forske i eksisterende planlægningsmodeller, som er foreslået af disse myndigheder. Forfatteren vil diskutere sit eget forslag til nogle af disse problemer, som kan bruges til at nå det ønskede niveau af levende tilstand. The author will also discuss the management and co-ordination challenges between multilevel planning authorities. Omdat relatie tussen verschillende autoriteiten noodzakelijk is om te bereiken de wens levende toestand van een stad. Dette vil blive gjort ved at forske i eksisterende planlægningsmodeller, som er foreslået af disse myndigheder. Forfatteren vil diskutere sit eget forslag til nogle af disse problemer, som kan bruges til at nå det ønskede niveau af levende tilstand. The author will also discuss the management and co-ordination challenges between multilevel planning authorities. Omdat relatie tussen verschillende autoriteiten noodzakelijk is om te bereiken de wens levende toestand van een stad. Dette vil blive gjort ved at forske i eksisterende planlægningsmodeller, som er foreslået af disse myndigheder. Forfatteren vil diskutere sit eget forslag til nogle af disse problemer, som kan bruges til at nå det ønskede niveau af levende tilstand.

Denna studie syftar till att få fram parametrar som medvetet kan användas i ljusdesignprocessen, för att skapa miljöer där människor emotionellt trivs och mår bra. Det har i tidigare forskning huvudsakligen fokuserats på funktionellt ljus, vilket har resulterat i rekommendationer vad gäller belysningsstyrka på arbetsområde. Men något som ännu inte är lika utforskat är hur ljus påverkar oss emotionellt och hur vi upplever miljöer beroende på hur estetiskt utformad miljön är. Studiens syfte är att klargöra förhållanden mellan kontrasters karaktärer och ljusfärg, förhållandet mellan kontrasters karaktärer och känslor, och förhållandet mellan ljusfärg och känslor. Studien var upplagd som en hypotesprövande laborationsundersökning, där tre olika begrepp användes för att arbeta fram kontraster. De begrepp det gällde var ljusets avstånd till yta, ljusflöde och ljuskäglans uppfattade avslut. Dessa begrepp nyttjades i fyra olika ljusscener som fick utvärderas och där huvudhypotesen var att mjuka kontraster påverkar en upplevelse av varm ljusfärg och hårda kontraster inverkar på upplevelse av kall ljusfärg. Vidare fick respondenter svara på vilka känslor som förknippades med mjuka/hårda kontraster respektive varm/kall ljusfärg. Resultaten visar att det kan finnas en koppling mellan mjuka kontraster och varm ljusfärg respektive hårda kontraster och kall ljusfärg. I denna undersökning finns dock en osäkerhetsfaktor, i och med ett något högt SDCM-värde. Det kan ha påverkat färgkvaliteten, vilket kan ha inverkat på slutresultatet. Resultaten visar också att hårda kontraster och kall ljusfärg upplevs stelt, offentligt, exklusivt och kallt. Vidare skapar mjuka kontraster och varm ljusfärg gemensamma känslor som mysigt, varmt, trivsamt, tryggt och inbjudande. Dessa resultat kan ligga som grund vid utformning av miljöer som ska utstråla en viss atmosfär, där kontraster och ljusfärg är en del i att inverka. / The aim of this study is to obtaining parameters that can be consciously used in the lighting design process, to create environments where people feel good and comfortable. Previously research has focused on functional light, which has resulted in recommendations regarding illumination in the work area. But there are not equally explored how light affects us emotionally and how we experience environments depending on how aesthetically designed the environment is. The purpose of the study is to clarify the relationships between the characters of the contrasts and the color of light, the relationship between the characters of the contrasts and emotions, and the relationship between color of light and emotions. The study was disposed as a hypothesis-testing laboratory examination, where three different concepts were used to influence contrasts. The concepts in question were the distance of light to the surface , luminous flux and the perceived end of the light beam. These concepts were used in four different light scenes to be evaluated, and the main hypothesis was that soft contrasts affect the experience of warm color of light and hard contrasts affect the experience of cold color of light. Furthermore, respondents were able to respond to the feelings associated with soft / hard contrasts and warm / cold color of light. The results show that there may be a link between soft contrasts and warm color of light and hard contrasts and cold color of light. However, in this survey, there is an uncertainty factor, with a somewhat high SDCM value. This may have affected color quality, which may have an impact on the end result. The results also show that hard contrasts and cold colors of light are experienced stiff, public, exclusive and cold. Furthermore, soft contrasts and warm color of light create common feelings as cozy, warm, pleasant, safe and inviting. These results can form the basis for designing environments that radiate a certain atmosphere, where contrasts and colors of light are a part of influencing.

The city park of Eskilstuna is under development. In 2013 the municipal of Eskilstuna kept a dialog with its citizens about the city park. They were given the opportunity to leave wishes and proposals about the development of the park and the larger part of the proposals recieved were wishes of a serving building. The question was where to place it and what the configuration of this building is going to look like? The purpose of this undertaking is to work out a place of gathering with high comfort and service for the park visitors along with making it fit for the parks character. The natural light and beautiful views are to take into consideration and usage when designing a building. Large glass sections facing open views are growing more common. When choosing the type of glass to be used for this one should take into consideration the noise of surrounding traffic. The question here is what type of glass to use specifically for the serving building in Eskilstuna city park, based on the technical aspects of sound and light? When searching the Swedish literature for scientific papers on architecture considering the designing of a restaurant building, we discovered an existing gap. This paper only covers the requirements on noise, material, fire and availability, function and the placement of the building, together with the architechtural properties. In this paper three areas regarding placement taken from the city parks developmental plan have been audited. The aspects audited is the choice for placement of light, surrounding vegetation, view, quarter, noise, traffic, availability and the logistics regarding pedestrians and vehicles. Areas are named A, B and C. Area C was chosen as the most suitable as the traffic surrounding is most distant there. Area C also possesses a beautiful view, it’s located at the centre of the park and surrounding vegetation provides a light shade. The configuration of the building is made with support from Swedish literature regarding the architechtural aspects of alignment, movement, envelopment, light and areal organization. This is presented in the form of drawings and explanations. The glass chosen for the restaurant building is based on a comparison of several audited types of glass. The chosen glass, named Modell 1, have good and suiting properties regarding noise reduction, transmission, reflection and U-value and is therefore considered to hold a higher performance in comparison to the other types of audited glass.

No description available.

Syftet med ett torg eller stråk är något som, likt andra funktioner inom en stad, har förändrats under årens lopp. Hur syftet med offentliga rum uppfylls i en modern kontext blir därmed intressant. Kandidatuppsatsen har utgångspunkt i den rationella planeringsparadigm som varit rådande svensk kontext under 1900-talet enligt Strömgren (2007:229-230), och vad lagakraftvunna planhandlingarna fastställer om respektive undersökt plats samt hur denna genomförts. Från undersökta studier framgår att planhandlingar kan innehålla planbestämmelser som inte är förenliga med lagstiftningen eller är otydliga vilket kan skapa problem vid beslutsfattande processer (Caesar & Lindgren 2009:25-26; Kalbro, Lindgren & Paulsson 2012:1-2). Kandidatarbetet består av en fallstudie som omfattar totalt fyra områden, två i Göteborg och två i Stockholm. Inom dessa områden har de offentliga rummen stråk och torg studerats. Studien av de offentliga rummen har skett genom en kvalitativ textanalys som grundligt granskat vad som dels är syftet med de offentliga rummen, och hur utformningen är ämnad att genomföras. Textanalysen har följts upp av platsbesök på de respektive platserna för att observera platsernas beskaffenhet i utformning och användning. En enkätundersökning har även skett för att undersöka vad de personer som passerar eller uppehåller sig på en plats anser om den. I den mån det varit möjligt har ansvariga personer för de olika planerna, som berör platserna, kontaktats. Resultatet av arbetet ligger till grund för diskussion och analys gällande offentliga rums användning och utformning i jämförelse med plankarta och planbeskrivning. Platserna har i stort motsvarat det som stipuleras i respektive planhandling, med enstaka betydande undantag. Därtill har en förskjutning i språklig precision uppmärksammas i arbetet, där de planhandlingar som upprättats under 2000-talet till skillnad från tidigare års planer innehåller värderande och bristfälligt definierade ord.

Detta arbete har fokus på social hållbarhet och rättvisa inom den kommunala fysiska planeringen. Utifrån tidigare forskning har det blivit allt vanligare för kommuner att formulera mål om ökad social hållbarhet i sina visioner. Samtidigt verkar det finnas en problematik med detta. Det handlar dels om svårigheten att definiera social hållbarhet men också om svårigheten att mäta sociala värden. Ytterligare aspekter som kan försvåra arbetet mot social hållbarhet är relaterade till den förändring som pågår idag karaktäriserad av globalisering, privata aktörers ökade inflytande i planeringsprocessen och av en allt mer nyliberal politisk styrning. För att få förståelse för social hållbarhet men också för den komplexitet som det verkar innebära för kommunal planering att arbeta med strategier för ökad social hållbarhet, har diskursanalys tillämpats som metod. Arbetets empiri utgörs av Hyllieprojektet - ett projekt lokaliserat i stadsdelen Hyllie i Malmö och som utifrån Malmö stad benämns vara ett projekt som ska bidra till social hållbarhet. Med hjälp av diskursanalysen har det varit möjligt att urskilja en tydlig motsättning mellan de diskurser som konstrueras i Malmö stads övergripande visioner jämfört med de diskurser som konstrueras i Hyllieprojektet. Resultaten i detta arbete synliggör att frågor om social hållbarhet och rättvisa tilldelas en dominerande roll i övergripande visioner men att Hyllieprojektet karaktäriseras av ett fokus ekonomisk tillväxt. Motsättningen kan dels förklaras med att det är betydligt enklare att tala om en positiv social utveckling i visioner som berör en framtida utveckling jämfört med i det praktiska utövandet. Men det kan också förklaras med att den politiska styrningen har blivit allt mer nyliberal där ett ökat samarbete mellan kommunala och privata intressen begränsar kommuners visioner för att istället vända utvecklingen till att främst prioritera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Resultaten i detta arbete synliggör att det finns en problematik med att upprätthålla en sammanhållning mellan vision och praktik när det gäller prioriteringen av sociala frågor. För att strategier om social hållbarhet och rättvisa ska förverkligas även utanför övergripande visioner, krävs det troligtvis ett ifrågasättande av hur arbetet mot ökad social hållbarhet sker inom den fysiska planeringen idag.

This report is about accessibility in a station environment. Studies have been made about how an accessible building should be designed. Accessibility is an important issue when striving for a society with equality as the foundation. Sweden is one of the most accessible countries when speaking about the built environment. A result of prosperity and a well-managed democracy. In spite of this there’s still a lot to do and in some areas the politics for disabled persons has major deficiencies. By continuing to strive against improvements Sweden could actually develop into one of the countries that sets the standard for the rest. Clearer directives from the European Union and the Swedish government during the last years has lead into several new laws and regulations about the design of the built environment. In this report studies have been done about how to attain an accessible surrounding with the focus on the environment in station-buildings. The station that has been studied is Nils Ericsson terminal in Gothenburg, Sweden. The aim has been to highlight good solutions for accessibility and to detect areas where it could be done in a different or perhaps better way. This type of studies is hard to do for a person without any disabilities since there, most often, is an obvious lack of personal relations to the issues. Therefore studies about different types of disabilities and a deeper understanding for the exposed people has been very important for the progression of the work. It has also laid the foundation for understanding the laws and the regulations around accessibility. The results showed that the studied terminal obviously had been designed with a wide thought about making it accessible. There were several solutions for helping the ones in need, for example distinctly marked patterns on the floor. Also, the actions for accessing the terminal had been done with great notice to the surrounding architecture since very few things stood out in contrast. The discussion is mostly about how the different solutions actually worked and fulfilled their purpose.

No description available.