Intresset för att kvantitativt kunna mäta städer har blivit allt större. I takt med urbaniseringen och strävan efter mer kunskap inom stadsplanering har bland annat verktyg såsom space syntax blivit allt mer vedertagna. Space syntax är ett kvantitativt verktyg inom arkitektur, stadsplanering och urbanmorfologi som utvecklats i London, till för att förklara varför stadsformen i vissa områden skapar sociala problem, till exempel en ökad segregation, och särskilt bebyggelsen från modernismen. Verktyget utvecklades under 1970-talet av Hillier och Hanson tillsammans med kollegor på Bartlett School of Architecture, London. 1984 gav Hillier och Hanson ut boken The social logic of space där de beskriver sina teorier bakom verktyget och verktygets syfte. De menar på att den byggda formen skapar olika förutsättningar och att detta kvantitativt går att mäta i form av bland annat gatornas och stadsrummens konfiguration. Således beskriver de ett nytt språk, byggt på ett fåtal regler, för att förklara dessa olika förutsättningar som stadsbyggandet leder till – språket space syntax. Syftet med studien var att undersöka hur detta språk, alltså verktyget space syntax, har tillämpats sett i en svensk kontext för att sedan återkoppla dessa förändringar i tillämpning till verktygets ursprungliga teori och dess syfte. Detta för att utforska om Hillier och Hansons (1984) ursprungliga syfte finns kvar och om detta språk är globalt eller om andra regler behövs i Sverige. Den kvalitativa metoden har använts som tillvägagångssätt för att undersöka hur tillämpningen av verktyget space syntax har förändrats över tid. Datamaterialet har bestått av intervjuer och litteratur. Materialet från datainsamlingen har sedan analyserats genom att jämföra insamlad data mot ursprunglig teori, den teori som Hillier och Hansons (1984) beskriver i deras arbete The social logic of space. Resultatet från studien visar att intresset för verktyget har ökat. Dels har kunskapen kring space syntax växt men också intresset för att använda metoden. Samtidigt visar studien även på att det gått olika trender i vilka frågor som har besvarats med hjälp av verktyget. Space syntax utvecklades för att få en bättre förståelse kring hur den byggda formen kan leda till sociala problem men idag är det ett verktyg som ofta förknippas med att mäta flödet av gångtrafikanter kopplat till ekonomiska intressen. Således har också tillämpningen av space syntax förändrats över tiden. Idag har verktyget breddats och nya metoder för att mäta städer har utvecklats utifrån Hillier och Hansons (1984) teorier. Utvecklingen av verktyget har lett till att det kommit närmare en slags trafikanalys där tillgängligheten kan analyseras, inte bara till rummen i staden utan också till många olika funktioner såsom tillgängligheten till grönytor, tillgängligheten till detaljhandel och tillgängligheten till arbetsplatser. Samtidigt som verktyget har breddats är det vissa delar av space syntax som utvecklats mer än andra. Den konvexa kartan har visat sig svår att applicera på grund av bland annat komplexiteten med att avgränsa rummen, beskriva rummen med algoritmer och att sedan utifrån rummen skapa informativa grafer. Samtidigt som den konvexa kartan inte används är det fortfarande tydligt att dessa rum i staden även idag är en nyckelvariabel för att bland annat skapa ett kunskapsutbyte mellan människor och ett mer inkluderande samhälle. När det kommer till att använda den konvexa kartan på en större skala verkar det som att rummen blir för diffusa, i alla fall i Sverige. Således har en del av syftet med space syntax också förändrats. Metoden syftade till att vara ett verktyg för att kunna jämföra olika relationer kvantitativt. Det verkar finnas vissa svårigheter med att använda verktyget, bland annat på grund av kulturella skillnader och skillnader på hur städer är uppbyggda. Studien visar på att rummen i Sverige är för diffusa för att Hillier och Hansons (1984) regler ska kunna användas. Det är snarare så att bebyggelsen i Sverige är placerad i rummen än, såsom Hillier och Hanson (1984) beskriver, skapar rummen. Dessutom verkar vi inte vara lika bundna till vägnätet. Vi går över gräsmattor och genar över innergårdar. Vad som ses som gränser kan skilja sig kulturer emellan. Med detta verkar det som att Sverige har ett annat Social logic of space och således också skulle behöva metoder som grundar sig på andra regler. Om det är så att Sverige har andra regler än de som Hillier och Hanson (1984) beskriver blir det svårt att använda space syntax för att just jämföra städer emellan och förklara vilka förutsättningar den byggda formen skapar – vilket var ett av syftena med space syntax. Ännu svårare blir det att använda dessa verktyg som designverktyg. För hur ska vi designa en plats grundat på regler som inte gäller för den specifika miljön? Samtidigt ökar intresset för metoden och särskilt när det kommer till att använda den som ett verktyg för att designa nya platser. Vilka regler som gäller i Sverige och vilket Social logic of space som finns här återstår för fortsatta studier, alltså att studera. / The interest to quantitatively measure cities has become ever greater. In step with urbanization and the pursuit of more knowledge based urban planning, tools such as space syntax have become increasingly accepted. Space syntax is a quantitative tool in architecture, urban planning and urban morphology developed in London, that is used to explain why and how urban form can cause social problems, especially neighbourhoods derived from modernism. The tool was developed in the 1970s by Hillier and Hanson together with colleagues at the Bartlett School of Architecture, London. In 1984, Hillier and Hanson published the book The Social Logic of Space, in which they describe the theories behind the tool and the tool’s purpose. They believe that the built form creates different conditions and that this can be measured quantitatively in the form of, among other things, the configuration of streets and urban spaces. Thus they described a new language, based on a few rules, to explain these different conditions that urban form leads to - the language space syntax. The purpose of this study was to investigate how this language, space syntax, has been applied from a Swedish context and then link the findings back to the original theory and its aim. This, to explore whether Hillier and Hanson’s original purpose remains and if the language is global or if other rules are needed in Sweden. The subject has been investigated through a qualitative study with data collection through interviews and literature. Thereafter, the material from the data collection was analyzed and compared to the original theory and aim in Hillier and Hansons work The social logic of space. The study shows that there have been different trends in which questions that have been answered by using the tool. Space syntax was developed to gain a better understanding of how the built form can lead to social problems, but today it is a tool that is often associated with measuring the flow of pedestrians linked to economic interests. Thus, the application of space syntax has also changed over time. Today, the tool has been broadened and new methods for measuring cities have been developed based on Hillier och Hansons (1984) theories. The development of the tool has led to a closer approach to a kind of traffic analysis where accessibility can be analyzed, not only to the rooms in the city but also to many different functions such as accessibility to green spaces, accessibility to retail and accessibility to workplaces. At the same time as the tool has been broadened, some parts of space syntax have been developed more than others. The convex map has been proved to be difficult to apply due to; the complexity of delimiting the rooms, describing the rooms with algorithms and to then create informative graphs. However, it is still clear that these rooms in the city is still seen as a key variable for creating an exchange of knowledge between people and create a more inclusive society. When it comes to use the convex maps on a larger scale, it seems that the rooms become too diffuse, at least in Sweden. Thus, part of the purpose of space syntax has also changed, to be able to compare different relations in the city in a quantitatively measurable way, especially the relationship between outsiders and residents that can be described by, for example, the relationship between the convex and the axial - between movement and places to meet on. There seems to be some difficulties in using the tool, partly due to cultural differences and differences in how cities are structured. The study shows that the rooms in Sweden are too diffuse for Hillier och Hansons (1984) rules to be used. It is rather the case that the buildings in Sweden are located in the rooms than, as Hillier och Hanson (1984) describes, create the rooms. In addition, we do not seem to be as tied to the road network, we walk across lawns and over courtyards. What is seen as boundaries might differ between cultures. With this, it seems that Sweden has a different Social logic of space and thus would also need methods based on other rules. If it is the case, that Sweden has other rules than those described by Hillier och Hanson (1984), it will be difficult to use space syntax to compare cities between and explain what conditions the built form creates - which was one of the purposes of space syntax. It becomes even more difficult to use these tools as design tools. Because, how can we design a place based on rules that do not apply to the specific environment? At the same time, the interest in the method has increased, especially when it comes to using it as a tool for designing new places. It seems that we, in Sweden, have a different Social logic of space. To find out which rules apply in Sweden, further studies are needed.

Den globala temperaturökningen bör enligt Parisavtalet ej överstiga 1,5 Celsius för att undvika katastrofala klimatförändringar. En del av lösningen för att uppnå målet är genom energieffektivisering av bostäder. Idag är investeringskostnaderna för energieffektiviseringsåtgärder ofta högre än de ekonomiska besparingarna. Detta medför svårigheter för fastighetsägare att ekonomiskt motivera energieffektiviseringsåtgärder. För att uppmuntra fastighetsägare att investera i energibesparingsteknik syftar denna rapport till att öka kunskapen kring olika renoveringsåtgärders lönsamhets- och energieffektiviseringspotential för flerbostadshus med lättbetongstomme från 1940-talet i subarktiskt klimat. Frågeställningarna som besvarades i det aktuella arbetet var; vilket av alternativen traditionell tilläggsisolering, installation av FTX-system, en kombination av dessa två eller multiaktiv fasad är mest lönsam, energieffektiv och/eller har bäst energiprestanda? Hur skiljer sig implementeringen av en multiaktiv fasad från en traditionell installation av tilläggsisolering av fasad och installation av FTX-system med hänsyn till lönsamhet? Hur skulle en multiaktiv fasad kunna kompletteras för att öka investeringens lönsamhet och energiprestanda? För att kunna besvara frågeställningarna kombinerades en litteraturstudie med en fallstudie av ett befintligt flerfamiljshus. Byggnaden var ett lamellhus med lättbetongstomme från 1949 som renoverades 2023 - 2024 med en multiaktiv fasad. Datainsamlingen för byggnaden skedde genom fastighetsägaren Lulebo. För att bedöma de undersökta åtgärdernas energibesparingar och lönsamhet kombinerades en energisimuleringsmodell (skapad i programvaran BIM-Energy) med en livscykelekonomisk modell. Båda modellerna kompletterades, kalibrerades och validerades mot teoretisk och tillhandahållen data från fastighetsbolaget. Resultaten från studien visade att ingen av de undersökta åtgärderna var att betrakta som lönsamma, endast kostnadseffektiva relativt varandra. Den åtgärd som var mest kostnadseffektiv (utan att beakta hyresökningar) var tilläggsisolering av fasad. I jämförelsen av lönsamhet mellan traditionell installationsmetodik och den multiaktiva fasaden framgick det att den multiaktiva fasaden var mer kostnadseffektiv. Kombinationen av tilläggsisolering av fasad och konvertering till FTX-system resulterade i bäst energiprestanda, störst energibesparing och var den enda åtgärden som resulterade i en bättre energiklass (från D till C). Som kompletteringsåtgärd till den multiaktiva fasaden undersöktes både tilläggsisolering av yttertak och vindsbjälklaget. Resultatet visade att tilläggsisolera vindsbjälklaget var att betrakta som kostnadseffektivast medan tilläggsisolering av yttertak hade störst potential för ökad energiprestanda. Känslighetsanalyser där respektive åtgärd undersöktes (exklusive hyresökning) visade att fjärrvärmeprisförändringar kan ändra utfallet, medan investeringarna ej var känsliga för förändringar i elpris eller kalkylränta. På lokal nivå finns det möjligheter för lönsamhet då stadens huvudsakliga försörjare av fjärrvärme inom kort kommer att byta verksamhet och nya alternativ för fjärrvärmeförsörjning kommer att presenteras. På nationell nivå tyder Energimyndighetens scenarion på en ökad energianvändning i samband med den gröna omställningen. Alla prognoser som rör energiprisutveckling är att betrakta som osäkra. För att öka möjligheten för lönsamhet och större energibesparingar framstår det som att investeringskostnaderna för samtliga undersökta åtgärder måste minskas. / The global temperature increase should not exceed 1.5 degrees Celsius according to the Paris Agreement to avoid catastrophic climate change. Part of the solution to achieving this goal is through the energy efficiency of residential buildings. Currently, the investment costs for energy efficiency measures often exceed the economic savings, making it difficult for property owners to economically justify these measures. To encourage property owners to invest in energy-saving technologies, this report aims to increase knowledge about the profitability and energy efficiency potential of various renovation measures for multi-family buildings with light concrete frames from the 1940s in subarctic climates. The questions addressed in this study were: which of the options traditional additional insulation, installation of a heat recovery ventilation system (HRV), a combination of these two, or a multi-active façade is the most profitable, energy-efficient, and/or has the best energy performance? How does the implementation of a multi-active facade differ from the traditional installation of additional insulation and HRV systems in terms of profitability? How could a multi-active facade be complemented to enhance the profitability and energy performance of the investment? To answer these questions, a literature review was combined with a case study of an existing multi-family building. The building, a slab block with a light concrete frame from 1949, was renovated with a multi-active facade between 2023 and 2024. Data collection for the building was conducted through the property owner, Lulebo. To assess the energy savings and profitability of the investigated measures, an energy simulation model (created in the BIM-Energy software) was combined with a life cycle economic model. Both models were complemented, calibrated, and validated against theoretical and provided data from the property company. The results of the study showed that none of the investigated measures were profitable, only cost-effective relative to each other. The most cost-effective measure (excluding rent increases) was the additional insulation of the facade. Comparing the profitability between traditional installation methods and the multi-active facade revealed that the multi-active facade was more cost-effective. The combination of facade insulation and conversion to an HRV system resulted in the best energy performance, the greatest energy savings, and was the only measure that led to an improved energy class (from D to C). As a complementary measure to the multi-active facade, both additional insulation of the roof and the attic floor were examined. The results showed that additional insulation of the attic floor was the most cost-effective, while additional insulation of the roof had the greatest potential for improved energy performance. Sensitivity analyses, excluding rent increases, showed that changes in district heating prices could alter the outcome, while the investments were not sensitive to changes in electricity prices or discount rates. At the local level, there are profitability opportunities as the city's main district heating supplier will soon change operations, and new alternatives for district heating supply will be presented. Nationally, scenarios from the Swedish Energy Agency indicate increased energy use in connection with the green transition. All forecasts related to energy price developments are uncertain. To increase the potential for profitability and greater energy savings, it appears that the investment costs for all investigated measures must be reduced.

Attractiveness can constitute an existential matter for some cities of Sweden. Such is the casefor Ljusdals Kommun in middle Sweden, where the goal of growing back to 20,000inhabitants for 2030 has become one of its main objectives towards social and economicsustainability. Attractiveness to address sustainability in Ljusdal turned then into the topic ofthe present thesis in Strategic Urban and Regional Planning. Public spaces were identified as ameans with potential towards this end. The aim was to investigate aesthetic principles that cancontribute to the attractiveness of the city and how they can be implemented in the planning ofits public spaces. To address the phenomenon, an overview of factors that have shaped urbanlandscapes in Sweden and possibilities to foster sustainability were studied. A dialoguebetween modernism as a characteristic style of urban developments of the Record Years andidealism as an alternative was done. From such a dialogue, a set of aesthetic principles wasextracted, which was then applied as a survey in the case study city. Finally, these results weretaken to interviews with public servants from the local government, artists and citizens toobtain their insights regarding the applicability of the set. A city-wide public space strategythat incorporates beauty from idealism was found as an attractiveness approach with potentialfor the municipality’s sustainability work.

Trots att Sveriges befolkning ökar i stadig takt minskar invånarantalet i väldigt många kommuner, något som pågått under en längre tid. Norrlands inland är ett typexempel på en region som fått erfara stora befolkningsminskningar. Ett sjunkande befolkningsunderlag leder bland annat till försämrat skatteunderlag som sätter den kommunala välfärden i en utsatt situation, vilket i sin tur bidrar till en fortsatt befolkningsminskning. Uppsatsen består av en fallstudie som tar stöd i Syssners begrepp tillväxt- och anpassningsstrategier för att på så sätt kunna kategorisera olika åtgärder som forskningen och de undersökta fallen tar upp. Tillväxt har länge varit normen i den kommunala planeringen medan anpassning är ett relativt nytt fenomen, då efterfrågan om en planering mer lämplig för kommuner präglade av befolkningsminskning ökat på senare tid. Med hjälp av en kvalitativ textanalys redovisar uppsatsen de visioner och strategier som de fyra svenska kommunerna Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Storuman tar upp i sina översiktsplaner för att hantera befolkningsminskning. Arbetet studerar även forskning inom området för att därefter redovisa likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och forskningen. Det har gått att utläsa hur problematiken kring befolkningsminskning är komplex, där alla undersökningsobjekten upplever en missgynnande åldersstruktur samt låg utbildnings- och kompetensnivå som några av de främsta hindren. Det konstateras hur tre av kommunerna, i sina visioner och mål, strävar efter tillväxt men att det inte speglar de underliggande strategierna som utgår från både tillväxt och anpassning. En diskussion förs därefter kring hur det kan bero på planeringens politiska förankring; att de politiska partierna måste sträva efter tillväxt för att attrahera väljare, vilket speglar översiktsplanernas visioner och mål. Den fjärde kommunen är mer återhållsam och har visioner nära kopplade till anpassning, vilket till stor del speglar deras strategier. Det framkommer att tre strategier går att finna i alla översiktsplanerna och även i forskningen, detta i form av marknadsföring (främst genom turism), attraktiva livsmiljöer samt regional och kommunal samverkan. Även om forskningen tar upp rivning och samverkan med civilsamhället är det inget som någon av kommunerna tar upp. Samtidigt arbetar kommunerna med identitetsskapande åtgärder vilket forskningen inte tar upp. Med andra ord finns det flera likheter och skillnader mellan de undersökta fallen och forskningen.

Det har skett en ökning sedan 1980-talet av användandet av visioner inom samhällsplanering. Ökningen kan ses som en konsekvens av olika förändringar. Förändringar både i den fysiska miljön och i tankesätt med vilka samhällsplanering bedrivs som har gett upphov till nya förutsättningar och med det nya behov av framtida utveckling. Mot bakgrund av de förändringar som skett undersöker den här uppsatsen användandet av visioner i svenska kommuner. Genom att beskriva förändringarna över tid går det att kartlägga hur olika anledningar till att använda visioner har uppstått och med det går det även att se vilka behov som visionerna svarar mot. Visioner utrycks inte sällan i vaga former och som uteslutande demokratiska och positiva för alla. Resultatet av det här arbetet visar på att visioner innebär mycket mer än så, trots sina vaga uttryck anger de riktningar och mål och kan liknas vid en rationell planering. Resultatet visar även, trots visioners till synes demokratiska uttrycksform, hur medborgarnas delaktighet är långt ifrån självklar.

I denna uppsats har historiserande arkitektur studerats. Uppsatsen är avgränsad till att undersöka området Jakriborg, en stadsdel i medeltida arkitektur byggd 1999 i Hjärup, Skåne (Sverige). Detta för att få en djupare förståelse för hur äldre, historiska referenser inom arkitektur kan uppfattas vid nybyggnation samt för att undersöka hur Jakriborg framställs i media. En konflikt som finns gällande Jakriborg är skillnaden i arkitektoniska värderingar mellan arkitekter och lekmän. Samtidigt som Jakriborg har visat sig vara omtyckt bland allmänhet och Jakriborgs invånare, provocerar gestaltningen en del av arkitektkåren. Den främsta kritik som riktas mot Jakriborg är att stadsdelen utger sig för att vara något det inte är och har ett formspråk som inte speglar vår tid. Ett av incitamenten för beställarna när de planerade Jakriborg var motvisionen– en monoton och avskalad 1960-talsarkitektur. För att uppnå motsatsen till detta planerade de enligt ledord som variation, detaljrikedom, småskalighet och funktionsblandning. Slutsatserna pekar på att det är mycket viktigt att skapa en förståelse mellan arkitekter, beställare och allmänhet gällande arkitektur, speciellt med tanke på hur viktig gestaltningen är för människor som ska bo och vistas i de nybebyggda områdena samt med tanke på att arkitektur bör hålla över tid. / In this bachelor thesis I have studied newly constructed buildings that are built with historicizing architecture. The thesis is limited to examining the area Jakriborg, a neighborhood of medieval architecture built in 1999 in Hjärup, Skåne (Sweden). This is to gain a deeper understanding of how the older, historical references in architecture can be seen in new construction as well as to examine how Jakriborg is portrayed in the media. A conflict about Jakriborg exists, about the difference in architectural values between architects and laymen. While Jakriborg have shown to be popular among the public and Jakriborg's inhabitants, the architecture provokes some architects. The main criticism of Jakriborg is that it is pretending to be something it is not and has a design that does not reflect the present time. One of the incentives for the developer when they planned Jakriborg was their contrary-vision - a monotonous and stripped 1960-century architecture. To achieve the opposite of this they planned with keywords as variety, details, small scale constructions and mix of functions. The conclusions suggest that it is very important to create an understanding between architects, developer and the general public regarding architecture. Especially considering the importance of the design for people living and staying in the newly built areas, as well as that architecture should maintain over time.

I denna studie undersöks hur grönskan i staden kan bidra till restorativa värden och med positiva värden för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité. Syftet är att undersöka hur gröna inslag kan tillföra människan restorativa värden samt vilka intentioner arkitekturprofessionen har med planering av gröna inslag i staden. Genom design som metod mynnar studien ut i en verktygslåda för implementering av grönska i en befintlig stadsdel. För att undersöka detta har fallet Varvsholmen i Kalmar valts ut där metoden för implementering av grönska testas. Med hjälp av den insamlade teorin samt empirin prövas hur en restorativ miljö kan implementeras genom design på olika skalnivåer.   Restorativa miljöer används som studies teoretiska utgångspunkt för att undersöka stadsplanering och implementeringen av grönska i efterhand samt hur grönska kan bidra till människors välbefinnande. Denna studie utgår således från att gröna miljöer i staden kan påverka människors mående. Studien tillämpar aktör-nätverksteori som metodansats där intervjuer genomförs och dokument studeras. Empirin i denna studie utgörs av tre intervjuer av djuplodande karaktär tillsammans med tre plandokument. Utifrån semistrukturerade intervjuer har tillgång till arkitekturprofessionens tankar och erfarenheter fåtts, detta med utgångspunkt i de utvalda plandokumenten.  Resultatet av empirin påvisar skillnader i arkitekturprofessionens intentioner med grönska där det identifierats att planarkitekten menar att grönska främst ska bidra till pulshöjande aktiviteter medan landskapsarkitekten snarare menar att grönska ska skapa rumslighet. Gemensamt för de intervjuade arkitekterna samt de analyserade plandokumeten är avsikten att med grönska skapa sociala mötesplatser. Författarna av denna studie identifierar träd, flera träd, växthus/odling, gräs, buske, bänk, flyttbara sittelement, grönt vindskydd, hav samt pergola som gröna element som kan implementeras i ett redan befintligt område och sedan kombineras genom principerna avstånd, mängd, placering och skala, detta för att skapa en restorativ miljö. Huruvida alla aktörer i det identifierade nätverket enrolleras (eng: enroll) ifrågasätts av studiens författare då planarkitektens intresse inte kan anses uppfyllas av de utvalda elementen. Det ifrågasätts också om planarkitekten kan anses ingå i det identifierade nätverket på grund av att planarkitekten har liten möjlighet att påverka implementering av grönska.  För att verka för människors hälsa och välbefinnande genom grönska och bidra till att människor upplever restorativa värden av naturen bör kompensation ske när grönska tas i anspråk för bebyggelse. Detta eftersom det skapar möjligheten att säkerställa att ny grönska implementeras när befintlig tas i anspråk.

No description available.

Havsplanering sker på både nationell och kommunal nivå och båda planeringsnivåer strävar mot målet hållbar utveckling. Kommuner och stat planerar samma havsområde varför det är önskvärt att planeringen stämmer överens. Uppsatsens syfte är att därför att undersöka hur hållbarhet konstrueras på de två planeringsnivåerna och om det finns förutsättningar för överensstämmelse.    Genom en fallstudie studeras fallen Kristianstads kommuns havsområde och Norra Bohusläns kommuners havsområde. Dessa kommuners havsområden omfattas av såväl kommunala som nationella havsplaner. De nationella planerna har tagits fram av den statliga myndigheten Havs- och vattenmyndigheten. Dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer genomförs för att ta reda på hur hållbarhet konstrueras.    Resultatet är att hållbarhet innebär att havet måste bevaras, men också användas. Hållbarhet innebär att använda havets resurser men att göra det försiktigt och att bevara naturen. På den nationella nivån syns ett något större fokus på bevarande. Detta utgör den största skillnaden i synsätt på de två planeringsnivåerna. Gällande de kunskapssyner som ligger bakom så är den nationella nivån influerad av såväl planparadigmet som miljöparadigmet. Det går inte att avgöra vilket paradigm som dominerar. På den kommunala nivån dominerar planparadigmet. Avvägningar mellan olika intressen är mycket centralt på båda nivåer och konstruktionerna av hållbarhet är likartade på de två nivåerna. Det finns förutsättningar för överensstämmelse.

Köket utgör en essentiell del i hemmet. De trånga köken med låga arbetsbänkar följde kvinnorna långt in på 1950-talet, och skapade opraktiska och otrevliga arbetsmiljöer. Studier av olika arbetsmoment i kök gjordes av Carin Boalt och Brita Åkerman, för att på så sätt studera vad som behövdes och därmed skapa en bekväm arbetsmiljö utan tröttande och skadliga moment i arbetet. Dagens kök planeras baserat på olika krav och bestämmelser i avsikt att skapa bra funktioner och underlätta köksarbetet. Men frågan är om dessa, idag inte lika bindande, standarder och byggregler skapar ett rationellt och hälsosamt kök.Syftet med examensarbetet är att få djupare inblick i hur köksutformning utvecklades samt hur utformningen påverkar människors hälsa. För att nå detta studerades bl.a. resultat från Hemmens forskningsinstitut som undersökte köksarbete och dess rörelsemönster. Vidare intervjuades olika kökstillverkare, köksbrukare och en fysioterapeut. Resultatet visar att dagens köksstandard i huvudsak passar majoriteten av köksbrukarna som intervjuades, men statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att svenskars samtida medellängd inte passar standardhöjden i kök.