Digital tools like Big data and Artificial Intelligence will have a more important element in the accounting industry and in order to utilize the tools in the organization, employees need to develop their knowledge in order to interpret and analyze information. In the study we investigate how organizations work with knowledge management in regards to how digitalisation affects the industry. The knowledge that exists in the organization can be divided into two dimensions; tacit and explicit knowledge. The dimensions are used to identify how organizations utilize the knowledge that exists in organizations and how it can be converted and made available to employees. The study was conducted through a case study based on qualitative data collected via interviews. The study shows that the common denominator was that all organizations stored explicit knowledge in digital systems. How the organizations worked with tacit knowledge varied and some organizations worked more actively and had the opportunity to exchange experiences or worked continuously with the exchange of knowledge through coaching. In some organizations, it was up to the employees themselves to identify and share their knowledge. / Digitaliseringens påverkan på redovisningsbranschen ökar allt mer och vi befinner oss i ett skede där digitalisering är en central del i många organisationer. Digitala verktyg som Big data och artificiell intelligens kommer ha ett viktigare inslag i redovisningsbranschen och för att tillgodogöra verktygen i organisationen krävs det att medarbetarna utvecklar sina kunskaper. Allt fler arbetsuppgifter kräver en förmåga att kunna tolka och analysera information och detta bygger på medarbetarens kunskaper. I studien undersöker vi hur organisationer arbetar med kunskapshantering med hänsyn till hur digitalisering påverkar branschen. Kunskapen som finns i organisationen kan delas upp i två dimensioner; tyst och explicit kunskap. Dimensionerna används för att identifiera hur organisationer tillvaratar kunskapen som finns i organisationer och hur den kan konverteras och göras tillgänglig för medarbetarna. Studien har genomförts som en fallstudie som bygger på kvalitativ datainsamling via intervjuer. Intervjuernas struktur karakteriseras av semistrukturerade intervjuer och behandlade frågor om kunskapshantering och digitalisering. Analysen av intervjuerna har gjorts med inspiration från grundad teori som kategoriserar samband och avvikelser i respondenternas svar. Studien visar att organisationerna i redovisningsbranschen hanterar kunskap på olika sätt. Det som är gemensamt är att alla organisationer använder sig av explicit kunskap som lagras i digitala system. Hur organisationerna arbetar med tyst kunskap varierar och några organisationer arbetar mer aktivt och har avsatta tillfällen för erfarenhetsutbyten eller arbetar löpande med utbyte av kunskap via coachning. I några organisationer är det upp till medarbetarna själva att identifiera och dela med sig av sin kunskap. En tolkning är att utifrån resultaten som framgick av studien verkar kunskapshantering var ett område som organisationer behöver arbeta mer med. Organisationernas fokus ligger för närvarande på effektiva lösningar för arbetsuppgifter och att med effektiva lösningar går vi mot en mer kunskapsdriven bransch där medarbetarnas kunskap behöver tas tillvara på mer än någonsin

Det svenska sjukvårdssystemet är konstant under hög press och situationen benämns ofta i media som en sjukvårdskris. Radiologin är en av de medicinska discipliner som drabbats av en kontinuerligt ökande arbetsbelastning och personalbrist. Detta sätter sjukvården i en situation att konstant tvingas väga effektivitet mot kvalitet. Trots höga förväntningar på att innovationer som Artificiell Intelligens (AI) ska kunna bistå behoven, används AI idag i en mycket begränsad utsträckning. Denna studie syftar till att utreda påverkande faktorer för införandet av AI inom radiologin. För att besvara arbetets forskningsfråga har HA Adoption-Decision Model, en modifierad version av det väletablerade Technology-Organization-Environment Framework (TOE), tillämpats. Ramverket innefattar tre kontexter; teknologisk, organisatorisk och extern kontext. Varje kontexts delaspekter, så kallade faktorer, följer under respektive kontext. Dessa tio faktorer utvärderades för att besvara studiens forskningsfråga om vilka faktorer som har störst påverkan på införande av AI inom radiologi. Genom att förena tidigare forskning med resultatet från sex intervjuer visade sig affärsvärde , strategisk lämplighet , ledningsstöd och reglering av datahantering ha störst påverkan. Avslutningsvis presenteras ett förslag om att introducera en elfte faktor, IT-mognad, till ramverket.

SAMMANFATTNING Titel: Utvecklingen av redovisningssystem: En kvalitativ studie om hur redovisningskonsultens arbetssätt har förändrats de senaste tio åren. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Emilia Thunell och Alice Vingård Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 - juni Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för den tekniska utvecklingen av redovisningssystem från 2010 till nutid på mindre och medelstora redovisningsbyråer för att se hur redovisningskonsultens arbete har utvecklats. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. För att samla in det empiriska materialet har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts där urvalet består av mestadels redovisningskonsulter men även en Product Manager. Resultat och slutsats: Utvecklingen av redovisningssystemet har bidragit till att redovisningskonsultens arbetssätt är mycket effektivare idag än vad det var för tio år sedan. Slutsatsen har dragits att det finns flera olika faktorer som har påverkat utvecklingen av redovisningssystemen och därför redovisningskonsultens arbetssätt. Dessa faktorer kan kopplas till den institutionella teorin. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att öka förståelsen för vilka isomorfa faktorer som påverkar redovisningsbyråers vilja att digitalisera sig. Det praktiska forskningsbidrag är att företag måste ta hänsyn till att digitaliseringen är en uppåtgående trend och se till samhällets efterfrågan när det kommer till digitalisering för att undvika att gå miste om sin legitimitet. Förslag till fortsatt forskning: Utföra flera studier på företag inom samma bransch, men att inkludera större byråer istället för att se om det skiljer sig från det som inte är lika stora. Även titta på fler kontextuella teorier för att undersöka om det finns andra faktorer som påverkar redovisningskonsulten arbete med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Till sist titta på andra faktorer såsom sociala och ekonomiska faktorer, då denna studie endast tittar på den tekniska utvecklingen. Nyckelord: Redovisning, Institutionella teorin, Isomorfism, Digitalisering, Automatisering, Artificiell intelligens (AI) / ABSTRACT Title: The development of accounting systems: A qualitative study of how the accounting consultant's working methods have changed in the last ten years. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emilia Thunell and Alice Vingård Supervisor: Jean Claude Mutiganda Date: 2022 - June Aim: The aim of this study is to create an understanding of the technical development of accounting systems from 2010 to the present at smaller and medium-sized accounting firms to see how the accounting consult’s work has developed. Method: The study was conducted using a qualitative method. To collect the empirical material, eight semi-structured interviews were conducted where the sample consisted mostly of accounting consultants but also one Product Manager. Results and conclusions: The development of accounting systems has contributed to the accounting consultant ́s working method being much more efficient today than in comparison to ten years ago. The conclusion of the study is that it has shown several different factors that have affected the development of accounting systems and therefore the accounting consultants working method. These factors can be linked to the institutional theory. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is to increase the understanding of which isomorphic factors affect accounting firms' willingness to digitize. The practical research contribution is that companies must consider that digitalization is an upward going trend and ensure society's demand when it comes to digitalization to avoid losing their legitimacy. Suggestions for future research: Perform several studies at companies in the same industry, but to include larger firms to see if it differs from smaller firms. Also look at more contextual theories to investigate if there are other factors that affect the accounting consultant's work regarding technical developments. Finally, look at other factors such as social and economic factors, as this study only looks at technological factors. Key words: Accounting, Institutional theory, Isomorphism, Digitalization, Automation, Artificial intelligence

This thesis covers the systematic mapping of established public Application Programming Interface (API)s that are employing the Artificial Intelligence (AI) technology. This due to the fact that the problem has been the lack of systematic maps of AI APIs in the present time, therefore this thesis has the purpose of increasing the insight in the area by creating the mapping study. The goal is to provide both a basis for research and to aid the general developer which uses the AI APIs. The systematic mapping of the AI APIs will be conducted by examining the information of the APIs and iterations classifying the AI APIs into categories and presented in tables. The analysis and discussion of the study was made based on the results from the study, namely the phases, the iterations, the result tables and the final systematic map. Additionally, an analysis was made on the validity threats of the study. The evaluation of each API in this study was done in cycles, by categorizing each AI API into a category that is included in the final result, which is a systematic map. The result has been proven to be useful for the target group of this study, the researchers and developers, by aiding them in finding the right API for them to use in their work. Therefore, this work will help future developers and researchers due to the fact that the thesis is providing relevant information in the development phases of employing AI in the web interfaces at the present time. / Detta examensarbete omfattar en systematisk kartläggning av etablerade publika API:er som använder sig utav AI- teknik. Eftersom bristen på systematiska kartor över AI API:er varit stor, har detta examensarbete syfte att öka insikten i området genom att skapa denna kartläggningsstudie. Målet med den systematiska kartläggningen är att bygga en grund för framtida forskning inom detta område, samt förenkla processen av att hitta AI API:erna för den allmänna utvecklaren som använder dessa. Den systematiska kartläggningen av AI API:er kommer att genomföras genom att undersöka tillgänglig dokumentation och information om API:erna. Dessutom klassificerades AI API:erna i kategorier, och presenterades sedan i tabeller. Analysen och diskussionen av studien gjordes baserat på resultaten från studien, nämligen faserna och iterationerna där AI API:erna kategoriseras, samt på resultat tabellerna och den slutliga systematiska kartan på AI API:erna. Dessutom gjordes en analys av hoten mot studiens giltighet. Utvärderingen av varje API i denna studie gjordes i cykler genom att kategorisera varje AI API i en kategori som sedan inkluderades i resultatet vilket är en systematiska karta. Resultatet från detta examensarbete har visat sig vara användbar för målgruppen, forskare och utvecklare, då det hjälper målgruppen att hitta rätt API att använda i arbetet.

De problem som denna studie behandlar är det höga antalet falska diagnoser inom radiologin samt den personalbrist som råder bland radiologer. För att behandla dessa problem är syftet med denna studie att undersöka förutsättningarna för implementeringen av Artificiell Intelligens (AI) och användningen av AI inom röntgendiagnostiken. Datainsamlingen skedde genom fyra stycken intervjuer, varav två med läkare inom radiologi från Akademiska Sjukhuset i Uppsala och en med verksamhetschefen inom radiologi på Enköpings Lasarett. Intervjuerna spelades in och transkriberades i syfte att kunna analysera den insamlade datan. Denna data ledde till 8 stycken teman. Dessa teman kommer att bli användbara för att förstå förutsättningarna för att implementera och använda AI i en organisation.

Inledning & Problemdiskussion: Artificiell Intelligens (AI) har haft en varierad betydelse sedan forskningen om ämnet hade sin början på 1950-talet. Själva meningen med AI är att efterlikna människans begåvade tankeverksamhet, för att således kunna utföra en rad handlingar som i slutändan ska uppnå ett önskat mål. AI är ett aktuellt ämne och det kan ses som den viktigaste tekniken i dagsläget. Det kan ses som en pågående revolution av AI som kommer att skapa enorma sociala och ekonomiska möjligheter samt utmaningar. Verksamheter utforskar möjligheter och utmaningar som AI kan tillföra för att kunna skapa konkurrensfördelar gentemot andra aktörer på marknaden. AI är ett digitalt teknikområde som har en snabb utveckling och kan exempelvis bidra till att effektivisera industriell produktion. Det är av vikt att företag förstår det konkurrensutsatta landskapet, utvärderar riskerna och identifierar kontrollerna för att distribuera rätt strategi och styrning för den nya tekniken, AI. Chefer behöver leda utveckling, tillämpning och styrning av AI på ett sätt som genererar värde för verksamheten. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till forskning om AI i företag och ge en djup förståelse för hur företag styr sina AI-projekt. Studiens bidrag ska vara en vägledande grund för hur styrning eventuellt kan utformas i verksamheter där AI utvecklas som projekt. Fokus inriktar sig på hur svenska fordonstillverkande företag styr under ett tidigt skede för pågående utveckling av AI inför framtida implementeringar inom produktionen. Metod: Studien innefattar en kvalitativ flerfallsstudie med de svenska fordonstillverkande företagen Scania och Volvo. Den empiriska materialinsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där information erhållits från relevanta personer för studiens syfte. Det teoretiska materialet har samlats in genom att undersöka befintlig vetenskaplig litteratur inom uppsatsämnet, bestående av vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Ett konstaterande som har lyfts fram i studien för hur AI-projekt styrs i syfte om att vara i linje med de övergripande målen för AI-utveckling är genom agil projektstyrning. Genom att använda sig av agil projektstyrning för AI-projekt har det konstaterats under studien att kunskap och kompetens tas tillvara på i syfte om att driva utvecklingen av AI framåt. Vidare har studien visat på att det är fördelaktigt att driva AI-projekten med styrning genom tvärfunktionell organisering för AI-utvecklingen. Studiens bidrag till forskningen har visat på att projektledare för AI-utvecklingen har förmågan att ta kritiska beslut vad det gäller användning av AI inom verksamheten. Det har erhållits ett forskningsresultat genom studien som tyder på att traditionella styrmodeller såsom resultatstyrning kan ses som en fördelaktig styrning av AI-projekt. Nyckelord: Artificiell Intelligens, AI, AI-projekt, projekt, styrning. / Background: Artificial Intelligence (AI) has had a varied significance since research on the subject began in the 1950s. AI is a current topic, and it can be seen as the most important technology today. It can be seen as an ongoing revolution of AI that will create enormous social and economic opportunities as well as challenges. Businesses are exploring opportunities and challenges that AI can bring in order to create competitive advantages. AI is a digital technology area that has been a rapid development and may contribute to streamlining industrial production. It is important that companies understand the competitive landscape, evaluate the risks and identify the controls for distributing the right strategy and management control for the new technology, AI. Managers need to lead the development, application and management control of AI in a way that preserve and generates value for the business. Purpose: The purpose of this study is to contribute to research on AI in companies and provide a deep understanding of how companies manage their AI projects. The study's contribution should be a guiding basis for how management control can possibly be formed in businesses where AI is developing in a project form. The focus is on how Swedish vehicle manufacturing companies managing during the early stage for ongoing development of AI for a future implementation in production. Method: The study consists of quality multi-case study with the Swedish vehicle manufacturing companies Scania and Volvo. The empirical data has been collected using semi- structured interviews in which information is obtained from the relevant people for study purpose. The theoretical material has been collected by examining existing scientific literature within the dissertation topic, consisting of scientific articles and books. Conclusions: A finding that has been highlighted in the study of how AI-projects are managed in order to be in line with the overall goals for AI development is through agile project management. By using agile project management for AI-projects, it has been found during the study that knowledge and competence are utilized in order to drive the development of AI forward. Furthermore, the study has shown that it is advantageous to run the AI projects with management control through cross-functional organization for AI development. The study's contribution to the research has shown that project managers for AI development have the ability to make critical decisions regarding the use of AI in the business. A research result has been obtained through the study which indicates that traditional control models such as result- based management can be seen as an advantageous management control of AI-projects. Key words: Artificial Intelligence, AI, AI-project, project, management control.

This study examines how Artificial Intelligence (AI) and autonomous systems can change the conditions for a decision-making process using John Boyd's OODA loop. The study is conducted through a qualitative text research method. The purpose is to analyze the systems based on a Swedish context by using empirical material from Swedish Defence Research Agency (FOI) and ”Perspektivstudien 2016-2018”. John Boyd's OODA loop is used as a theoretical framework for the analysis where AI and autonomous systems will be studied based on each phase. The results indicate that AI and autonomous systems can provide opportunities to improve intelligence report capabilities by gathering larger amounts of information from the battlefield. The military effect will be increased through a better situation awareness, processing larger amounts of information that will improve the management for decision making, analyzing and offering more course of action at a faster pace. Although it indicates that these systems will not be used as a decisive decision-maker, they will however create good conditions for those who make the decisions and provide a central system support.

Artificiell intelligens överträffar alltmer mänsklig arbetskraft och detta skapar oro över att redovisningsekonomernas arbetsuppgifter kommer ersättas helt. Covid-19 har tvingat organisationer till distansarbete och i samband med det har implementeringen av digitala verktyg har ökat. Frågan är hur detta har påverkat redovisningsekonomer? Studier syftar till att undersöka och skapa förståelse för hur redovisningsekonomernas yrkesroll förändrats. Studiens syfte har besvarats genom ett samspel mellan teori och insamlad empiri från 12 redovisningsekonomer samt tre experter inom digitalisering. Studiens resultat visar att krisen har tvingat redovisningsekonomerna till ett mer digitalt arbetssätt i samband med att distansarbetet ökat. Resultatet visar att redovisningsekonomerna uttrycker osäkerhet inför den framtida rollen och rädsla för att bli av med sitt arbete. Studien konstaterar att osäkerhet och rädsla grundas i okunskap eftersom redovisningsekonomerna inte är medvetna om digitaliseringens fördelar. Automatisering av arbetsuppgifter leder till att nya mer kvalitativa uppgifter skapas och dessa karaktäriseras av högre komplexitet. Förändringarna kräver engagemang och eget intresse att utvecklas mot en ny och betydligt mer omfattande roll. Den nya yrkesrollen kräver högre social kompetens, analys- och problemlösningsförmåga samt mer systemkunskaper. Studien konstaterar att utbildade redovisningsekonomer har bättre förutsättningar att ta sig an de mer komplexa arbetsuppgifterna. Den ökade digitaliseringen är därför till större fördel för utbildade ekonomer än outbildade. Resultatet visar att större organisationer i högre grad är mogna inför att ta till sig nya digitala lösningar och har således en högre grad av teknikmognad. Dessa organisationer har även i större utsträckning antagit en tydlig identitet inom teknologi. Större organisationerna frigör mer resurser i form av tid och pengar till både digitaliseringsprojekt och utvecklingsstrategier. Redovisningsekonomer verksamma inom större organisationer är mer positiva och engagerade i digitaliseringsfrågor. Resultatet i examensarbetet visar att större resurser för nya ansvarsområden inom digital utveckling är fördelaktigt för organisationen och redovisningsekonomernas personliga utveckling. / Artificial intelligence is increasingly surpassing the human labor and this creates concerns among the accountants that their tasks will be completely replaced. Covid-19 has forced organizations to convert their business to remote work and this has led to increased implementation of digital solutions in the accountants working methods. The question is how this has affected the accounting profession? To answer this question, the study aims to investigate and create an understanding of how the accountants professional role has changed. The purpose of this study has been answered through the interplay between theory and collected empirical data from 12 accountants and three experts in digitization. The results show that the crisis has forced accountants to take on more digital working methods due to the circumstances of social distance. The results show that accountants express uncertainty about the future role and fear of losing their jobs. Results of the study shows that the accountants uncertainty and fear are based on deficiencies in their knowledge about the digitalization benefits. Automation with artificial intelligence contributes to new and more qualitative work tasks that are characterized by higher degree of complexity. Changes of the accounting role requires commitment and self-interest to develop towards a new and more comprehensive role. The new role of accounting requires higher social skills, analytical and problem-solving skills as well as the demand for computer system knowledge increases. The study states that educated accountants are in a better position to take on the more complex tasks. The increased digitalization is therefore to a greater advantage for educated accountants than uneducated ones. The results show that larger organizations are more mature for adopting new digital solutions and therefore have a higher degree of technological maturity. These organizations have also taken on a distinct technology-identity. Larger organizations also spare more resources such as time and money for digitization projects and development strategies for the accountants. Accountants who work in larger organizations have a more positive attitude to and are more involved in questions regarding digitization. The result of the study shows that digital development responsibilities that are allocated given resources are both beneficial for the organization and beneficial for the accountants personal development.

För nästan hundra år sedan, lades grunden för det som senare kom att benämnas som human relations. HR-perspektivet med Mayos “Hawthornsstudie” i spetsen, innebar ett skifte i hanterandet och synsättet av människor i organisationer. Taylorismens organisatoriska kontroll och effektivitet byttes ut mot människors behov och välmående. Numera är HR-diskursen mångfacetterat och dess nuvarande existens ses som relativt självklar i många sammanhang. Men i och med den nya teknologiska eran, som numera innefattar artificiella intelligenta (AI)-enheter, gör att HR-perspektivet inte bör negligera dessa nya aktanters involvering. Med hänsyn till AI-enheternas ökade inkludering i organisationers och individers vardagliga leverne, räcker det nuvarande HR-perspektivet inte till. Förbiseendet av en AI-enhets inflytande på individer och organisationer i kombination med att det nuvarande HR-perspektivet inte beaktar eller kan hantera en ny “aktör” i sammanhanget, ansåg vi vara högst problematiskt. Problematiken synliggörs inte minst i våra två exemplifierande fall Trelleborg och Kungsbacka kommun, där AI-enheter skapat oro och medfört konsekvenser för både organisationen och individen. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att bidra till en ökad förståelse för hur en AI-aktant bör inkluderas och beaktas i det nuvarande HR-perspektivet. Uppsatsens bidrag till HR-området gjordes genom att presentera ett nytt HR-AI perspektiv, som inkluderar AI-enheter på ett högst medvetet sätt. Det befintliga HR-områdets breda spektrum, gjorde att vi valde att utgå från särskilda HR-grundantaganden, som i sin tur underbyggdes av en redogörelse för HR-områdets vitala delar. Genom inkluderandet av Latours Actor Network Theory (ANT) i kombination med en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats, möjliggjordes därmed en resa in i rhizomatiska resonemang, som i slutändan ledde fram till det nya perspektivet, HR-AI.  Vårt nya HR-AI perspektiv belyser därmed AI-enheter som centrala aktanter i sammanhanget, vilket gör att det nya perspektivet betraktar och behandlar AI-enheter som komplexa samt unika aktanter med nio unika behov. AI-enheternas behov bör i sin tur matchas med organisationens och individens behov, för att därigenom uppnå en “win-win-win” situation. Exemplifierande av fallen i kombination med uppsatsens analys, visar därmed att AI:s behov bör tillgodoses och beaktas som vitala för en organisation och individ. HR-AI perspektivet innehåller även flertalet praktiska “goda idéer”, för hur aktörer kan hantera och inkludera den nya medarbetaren.

Problemformulering: På vilka sätt hanteras och påverkas en organisations intressenter av implementeringen av AI-system?  Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån en organisations intressenters uppfattning kartlägga på vilka sätt intressenterna hanteras och påverkas av implementering av AI-system. Metod: Studien har utgångspunkt i kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Den genomförda studien är en fallstudie, där Länsförsäkringar har studerats. Det empiriska materialet är insamlat genom tio semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Med vår studie kan vi se att implementeringen av Länsförsäkringars chatbot påverkar de anställda. Den potentiella utvecklingen av AI däremot tenderar att påverka flera intressentgrupper. Vidare kan vi se i studiens resultat svårigheter att identifiera organisationens intressenter samt svårigheter att prioritera och värdera intressenter, vilket överlag överensstämmer med den framtagna teorin gällande intressentmodellen. Vi kan därför dra slutsatsen att Länsförsäkringar bör identifiera intressenter och dess påverkan av utvecklingen av AI för veta hur intressenter ska hanteras. / Research question: In what ways is an organization's stakeholders handled and affected by the implementation of AI-systems? Purpose: The purpose of this study is to map, based on the perception of an organization's stakeholders, in what ways stakeholders are handled and affected by the implementation of AI-systems.  Method: The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach. The completed study is a case study, where Länsförsäkringar has been studied. The empirical material is collected through ten semi-structured interviews. Conclusion: With our study, can we see that the implementation of Länsförsäkringar's chatbot affects the employees. The potential development of AI, on the other hand, tends to affect several stakeholder groups. Furthermore, we can see in the results of the study difficulties in identifying the organization's stakeholders as well as difficulties in prioritizing and evaluating stakeholders, which is generally in line with the developed theory regarding the stakeholder model. We can therefore conclude that Länsförsäkringar should identify stakeholders and their impact on the development of AI in order to know how stakeholders should be handled.