No description available.

No description available.

Tio år efter konflikten i Rwanda har världen ännu en humanitär konflikt att handskas med. Konflikten i Darfur benämns som en efterföljd av FN: s misslyckande i Rwanda. Militär intervention vars syfte är att skydda den humanitära värden har länge varit omdiskuterad. Debatten om humantär intervention har på nytt aktualiserats, när det kommer till frågan om relationen mellan två folkrättsliga grundprinciper; våldsförbudet och skyddet för mänskliga rättigheter, bör sammanföras för att få en effektivare lösning och därmed eliminera all form av hot mot folkrätten. År 2001 lanserades ”Responsibility to protect” rapporten, som svar på Kofi Annans förmaning, om att världssamfundet har en skyldighet att skydda. Ändamålet med begreppet är att nå en konsensus som leder fram till att världssamfundet ska agera effektivare vid humanitära konflikter.   Darfur konflikten eskalerade i samband med att de svarta bönderna gjorde uppror mot den sudanesiska regeringsmakten i början av 2003. Orsaken till den väpnade upproren utmynnar i att bönderna har under en längre tid känt sig illabehandlad. För att motverka revolten, svarade regeringen med att tillsätta Janjaweed gerillan, vilken med stöd från regeringen började bedriva etniskt resning i Darfur. / Tio år efter konflikten i Rwanda har världen ännu en humanitär konflikt att handskas med. Konflikten i Darfur benämns som en efterföljd av FN: s misslyckande i Rwanda. Militär intervention vars syfte är att skydda den humanitära värden har länge varit omdiskuterad. Debatten om humantär intervention har på nytt aktualiserats, när det kommer till frågan om relationen mellan två folkrättsliga grundprinciper; våldsförbudet och skyddet för mänskliga rättigheter, bör sammanföras för att få en effektivare lösning och därmed eliminera all form av hot mot folkrätten. År 2001 lanserades "Responsibility to protect" rapporten, som svar på Kofi Annans förmaning, om att världssamfundet har en skyldighet att skydda. Ändamålet med begreppet är att nå en konsensus som leder fram till att världssamfundet ska agera effektivare vid humanitära konflikter.   Darfur konflikten eskalerade i samband med att de svarta bönderna gjorde uppror mot den sudanesiska regeringsmakten i början av 2003. Orsaken till den väpnade upproren utmynnar i att bönderna har under en längre tid känt sig illabehandlad. För att motverka revolten, svarade regeringen med att tillsätta Janjaweed gerillan, vilken med stöd från regeringen började bedriva etniskt resning i Darfur.

Native advertising is a marketing strategy that aims to merge advertising into journalistic articles. It is a relatively new form of advertising that is rapidly growing and more media companies are applying this kind of content to secure their future revenues.   This study explores the understanding of native advertising and its impact on peoples trust towards today’s online newspapers. The thesis is a qualitative study based on eight interviews with online news consumers. The theoretical perspective in this study is based on research regarding trust, ethos and the struggling media landscape.   Our study shows that native advertising does have influence on the consumer’s perception towards online newspapers. It also shows that the level of confusion between journalistic content and native advertising is noticeable. For some of our respondents it was hard to define whether they were reading an article written by a journalist or a company.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka ifall och om så även hur Wikileaks och Julian Assange porträtteras före och efter de våldtäktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestämda tidsaspekter men i övrigt slumpmässigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och släppts från TT. Analysen bygger delvis på en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och på teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sätta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen är komparativ och fokuserar på det retoriskt diskursiva. Undersökningen visar att det finns en diskrepans mellan språkbruket i de artiklar som publicerats innan 2010 och de som publicerats efter tidpunkten. Det visar sig också vara så att Julian Assange och Wikileaks kopplas samman i större utsträckning före och efter 2010. Den största förändringen i språkvalet är ett större ifrågasättande av trovärdighet och motiv för materialsläpp vad gäller Wikileaks, som går parallellt med en beskrivning av Assange som blir allt mer opersonlig efter 2010. Organisationen fortsätter att vara en källa för DN och TT men i synnerhet deras motiv och trovärdighet ifrågasätts.

Zugl.: Köln, Universiẗat, Diss., 2007.

Inaug.-Diss.: Philosophische Fakultät: Zürich: 1974. _ Bibliogr. p. I-IX.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur tre professionella skribenter, alla reportrar på Läns-tidningen Södertälje, har upplevt att ge respons på varandras texter och få respons på sina egna. Textresponsen har omfattat de tre aspekterna formalia, språk och disposition. De frågeställningar jag ställt upp för min undersökning är: Vad har reportrarna för bakgrund och hur ser deras skrivprocess ut före textresponsarbetet? Vilka förväntningar har reportrarna inför textresponsarbetet? Hur uppfattar reportrarna textresponsarbetet? Upplever reportrarna att deras skrivprocess påverkats av textresponsarbetet och i så fall på vilket sätt? Jag har använt mig av en kvalitativ metod i min undersökning. Genom två intervjuer med varje reporter, en före och en efter textresponsarbetet, har jag fått ovanstående frågor besvarade. Min analysmetod är etnografisk, då jag observerat deltagarna under intervjuerna och därefter analyserat deras svar utifrån tidigare forskning. Intervjuerna visar att reportrarna före textresponsarbetet hade väl utvecklade sätt att lägga upp skrivarbetet. Skribenterna har angett att deras skrivprocesser inte förändrats så mycket efter textresponsarbetet, förutom att de tänker till en extra gång innan de markerar en artikel som klar. De förväntningar reportrarna hade inför responsarbetet skilde sig ganska mycket åt, allt ifrån ett allmänt utbyte av idéer och infallsvinklar till konkreta tips på hur texterna kan för-bättras. I den avslutande intervjun med var och en av de tre reportrarna kom det fram att de alla upplevde det som svårt att ge respons, av rädsla att såra de andra, men att de kände att gruppens sammansättning av kolleger gjorde det lättare att ge negativ respons. När det gäller att få respons är deltagarna nöjda med de synpunkter som kom fram, även om det ibland var tufft att få negativ respons. En av deltagarna tyckte sig ha fått obefogad kritik. Reportrarna i min undersökning är alla intresserade av att fortsätta med textrespons på arbetsplatsen.

Denna uppsats är en studie som har för avsikt att beskriva, undersöka hur fem pedagogertolkat och förmedlat begreppen elevdelaktighet och elevinflytande inom en top-down styrdimplementering av ett UNICEF-projekt.I intervjumaterialet framkom att pedagogernas tolkning och förmedlande av ordendelaktighet och inflytande inte är helt samstämmig. Uppsatsen belyser och diskuterar någraverkningar en otydlig/oklar implementering kan innebära för pedagoger och elever.Nyckelord: Barnkonventionen, Artikel 12, Delaktighet, Implementering, Inflytande / AbstractThe purpose of this essay is to describe five teachers’ attempt to interpret and present whatdetermines and restricts students’ participation and influence within a top-down managedimplementation of a UNICEF project. The interview material shows that the projectindicates that the teachers’ interpretation and presentation of the words “participation” and“influence” are not totally consistent. The essay highlights and discusses some of theconsequences students and teachers due to an unclear implementation.Keywords: Convention on the rights of a child, Article 12, Implementation, Influence,Participation