Den 1 augusti 2011 trädde lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister (medlingslagen) i kraft. Medlingslagens ikraftträdande förde med sig en reglering om medling och en reglering om verkställande av medlingsöverenskommelser som tidigare saknats i Sverige. Till grund för medlingslagen ligger Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj om vissa aspekter på medling på privaträttens område (medlingsdirektivet). För att förklara en medlingsöverenskommelse verkställbar krävs enligt medlingslagen att parterna når en medlingsöverenskommelse och att samtliga parter samtycker till ansökan om verkställbarhetsförklaring. En medlingsöverenskommelse som förklarats verkställbar genom dom kan även förklaras verkställbar i en annan medlemsstat med stöd av Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen). Inhemska och vissa utländska medlingsöverenskommelser kan förklaras verkställbara med stöd av medlingslagen. En inhemsk medlingsöverenskommelse är en medlingsöverenskommelse som ingåtts i Sverige. En utländsk medlingsöverenskommelse är en medlingsöverenskommelse som ingåtts utanför Sveriges gränser. Det kan finnas vissa skäl för att 2 § första stycket medlingslagen, som stadgar att vissa utländska medlingsöverenskommelser inte omfattas av medlingslagen tillämpningsområde, kanske bör ändras. Bestämmelsen kan medföra diskriminering på grund av nationalitet, att utomrättsliga avgöranden inte erkänns ömsesidigt samt att resultatet med medlingsdirektivet inte uppfylls.

Länge har optionsprogram använts som en ersättningsform inom amerikanska bolag för att få den verkställande direktören att arbeta i enlighet med bolagets intresse. Genom optionsprogrammen knyts bolagets lönsamhet till den verkställande direktörens prestation. Den verkställande direktören får därmed ett incitament att ta risker och maximera värdet på bolagets aktier. Flera vetenskapliga studier som har genomförts på amerikanska bolag visar även att risken ökar när den verkställande direktören ges optioner i bolagets aktier. Det finns däremot inte några motsvarande studier när det gäller svenska förhållanden. Till skillnad från de amerikanska bolagen karaktäriseras svenska bolag av en stark ägarkoncentration med en hög grad av övervakning och insyn vilket skulle kunna påverka den verkställande direktörens risktagande. Studiens syfte är därför att undersöka om det finns ett samband mellan optionsprogram och förändring i total risk för svenska bolag noterade på Nasdaq OMXS. Resultatet antyder att den totala risken minskar när den verkställande direktören ges optioner vilket därmed skulle kunna tyda på att de svenska bolagens speciella karaktäristika har en betydelse eller att användningen av optionsprogrammen ännu inte är optimalt utformade i Sverige.

Denna uppsats undersöker intressekonflikten mellan aktieägarna och företagsledningen. Närmare bestämt huruvida företagets prestation och verkställande direktörens ersättning är relaterade. Det borde finnas ett positivt samband, eftersom ersättningen funktion är att motivera vd:n att öka företagets räntabilitet. Studien undersöker stora och medelstora svenska börsnoterade företag mellan åren 2009 och 2013. Urvalet innefattar 112 företag. För att uppfylla studiens syfte tillämpades statistiska metoder. Från tre av studiens fyra statistiska modeller påvisades att det inte råder ett positivt samband mellan prestation och ersättning. Resultatet kan dels tolkas som att incitamentskostnaderna inte fungerar tillräckligt effektivt, dels att ledningen behöver beakta fler av företagets intressenter. Till viss del var resultatet beroende av vilket mått på företagets prestation som tillämpades, vinsten utgjorde det huvudsakliga prestationsmåttet. Vidare undersöktes hur resultatet skildes mellan ledningsstyrda och ägarstyrda företag. För ägarstyrda företag är sambandet mellan prestation (aktiekurs) och ersättning till vd:n starkare, vilket indikerar att kontrollmekanismen som ägarna utgör fungerar effektivt. Dessutom har företagets storlek större inverkan på verkställande direktörens ersättning för ledningsstyrda företag. Eftersom vd:ns ersättning antas öka om företagets växer, kan en av förklaringarna ligga i att dessa företag prioriterar ökning av företagets storlek. Avslutningsvis finns inga bevis på att verkställande direktörer blir bestraffade vid sämre tider.

No description available.

The aim of this study is to compare headcoaches as leaders and managers, in terms of chief executive officer as leaders in companies. The research was conducted using a qualitative method with an inductive approach. By analyzing and comparing data consisting of eight interviews, four with head coaches from different sports and four with CEOs from different companies with at least 50 employees, the authors examined their use of leadership styles, characteristics, goals, and conflict management. The results showed that the biggest difference between the respective leaders is their goals. While managers work towards both economic and sustainable goals, coaches focus more on achieving results. The results also showed that both coaches and managers are guided by situational leadership. / Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra huvudtränare som ledare och chef i form av verkställande direktör som ledare. Forskningen av denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och med en induktiv ansats. Genom att analysera och jämföra data, som bestod av åtta intervjuer. Fyra består av huvudtränare inom olika idrotter, och fyra består av verkställande direktörer från olika företag som har minst 50 anställda. Författarna analyserade därefter deras användning av ledarskapsstilar, egenskaper, mål samt hantering av bland annat konflikter. Resultatet visade att den största skillnaden mellan respektive ledare är antalet mål som arbetas med och mot. Chefer arbetar efter ekonomiska och hållbara mål medan en tränare arbetar mer mot resultat. Resultatet visade även att både tränare och chefer arbetar mycket utifrån det situationsanpassade ledarskapet.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om det föreligger ett samband mellan byte av verkställande direktör och nedskrivning av goodwill. Undersökningen sker under åren 2018, 2019 samt 2020. Nedskrivning av goodwill har tidigare ökat signifikant i samband med byte av verkställande direktör, vilket påvisar opportunistisk resultatmanipulering. Konjunktur och ekonomisk osäkerhet har också haft en påverkan på redovisningsupprättarnas opportunistiska beteende gällande goodwillnedskrivningar. Metod: Studiens frågeställning har besvarats genom en undersökning med kvantitativ metod. Korrelationstest samt regressionsanalys har gjorts för att testa hypoteser.  Resultat & slutsats: Resultat av de utförda statistiska testerna visade inget signifikant samband mellan byte av verkställande direktör och nedskrivning av goodwill.  Examensarbetets bidrag: Undersökningens resultat bidrar med att komplettera tidigare studiers slutsatser utifrån en svensk kontext under en period av ekonomisk nedgång. Tidigare forskning har fastställt opportunistiskt beteende hos nytillsatta verkställande direktörer, speciellt under ekonomisk kris. Ett sådant samband har inte funnits. Studien har därmed bidragit till en kompletterande syn på antaganden kring den nytillsatta verkställande direktören. Förslag till fortsatt forskning: Tidigare studier har funnit en skillnad mellan länder. Förslag till vidare forskning kan vara att göra en mer omfattande studie där jämförelse mellan ett land med hög regelefterlevnad och låg regelefterlevnad görs.

<p>Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.</p>

Bakgrund: Oplanerade VD-byten har kommit att bli ett allt mer omdiskuterat ämne under de senaste åren. Det sägs att VD-karusellen snurrar i en snabbare takt och att omsättningshastigheten av VD:ar ökat under de senaste åren. Men vilka anledningar påverkar ett oplanerat VD-byte och är det oplanerade VD-byten som driver upp den generella omsättningshastigheten av VD:ar i Sverige? Syfte: Att förklara om och i så fall varför oplanerade VD-byten sker samt undersöka vilken effekt oplanerade VD-byten har på omsättningshastigheten av VD:ar. Metod: Uppsatsen antar en deduktiv forskningsansats och har sin teoretiska utgångspunkt i agentteorin för att förklara den förstärkta kontrollsituation som uppstår hos ägare och styrelse när VD inte presterar mot förväntningar eller kommer i konflikt med styrelsen. Hypoteser har utformats och testats i en kvantitativ undersökning med data för åren 2000, 2005, 2010 och 2015. Slutsatser: Resultatet av denna studie kan inte förutsäga vilka anledningar som påverkar ett oplanerat VD-byte i Sverige. Det studien däremot kan visa är att oplanerade VD-byten står för en högre andel av den generella omsättningshastigheten av VD:ar än vad de gjort tidigare. Det innebär att oplanerade VD-byten har ökat men att det inte finns någon förklaring till varför. / Background: Forced CEO turnovers have become an increasingly discussed topic in recent years. It is discussed that the CEO carousel is spinning at a faster pace than before and that the CEO turnover rate has increased in recent years. But what causes a forced CEO turnover, what reasons are behind these and are these forced CEO turnovers affecting the overall turnover rate of Swedish CEOs? Purpose: To explain if and why forced CEO turnovers take place and as well study the effect that forced CEO turnovers has on the overall turnover rate of CEOs. Method: This paper assumes a deductible research approach and has its theoretical foundation in the agency theory to explain the control situation that arises from owners and board of directors when the CEO does not perform against expectation or if a conflict arises with the board. Hypotheses have been designed and tested in a quantitative study with data for 2000, 2005, 2010 and 2015. Conclusions: The results of this study cannot predict what reasons affecting forced CEO turnover in Sweden. However, the study can show that forced CEO turnovers represent a higher part of the overall turnover rate of CEOs than they did before. This means that forced CEO turnovers have increased but that there is no explanation as to why.

Det är inte alltid lätt att förstå varför ett företag presterat som de gjort genom att endast läsa igenom årsredovisningar. Utåt skryter oftast företag med strukturerade arbetsmodeller men sällan är det hela sanningen. För att bilda sig en komplett uppfattning om ett företags affärsmodell och framgångsfaktorer krävs det djupare analys. En affärsmodell är ett företags DNA som sätter fingret på exakt vad konceptet bakom företagets mål och vision är. Det är en karta på hur ett företag tänkt bedriva en verksamhet och på vilka grunder. Att ha utformat en affärsmodell på teoretisk nivå innebär dock inte alltid att man verkligen följer den. Kanske är det på grund av att det ser bättre ut mot aktieägare och andra externa intressenter eller att man inte har den kompetens och resurser som krävs för att eftersträva affärsmodellen. Därför krävs det en mer utförlig studie för att komma fram till verkligheten. Det tillvägagångssätt ett företag bedriver löpande verksamhet på kan vara påverkat av många faktorer såsom historia, styrelsen, VD, ägare, banker, etc. En affärsmodell kan bli ett verktyg för någon av dessa parter att styra företaget mot deras specifika mål och visioner. Därför kan det vara intressant att undersöka närmare vilken effekt en specifik part har i utformningen av det sättet ett företag arbetar på och till vilken grad av framgång eller nederlag hänger på vissa aktörer. Fastighets AB Balder är ett fastighetsbolag med inriktning på kommersiella fastigheter. De är verksamma inom de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och med huvudkontoret i Göteborg. Balder grundades av Erik Selin år 2005. De hade för samma år ett fastighetsbestånd till ett verkligt värde om ca 2,7 Mdkr. År 2008 var fastighetsbeståndet värderat till ca 7,2 Mdkr och de hade ett förvaltningsresultat på ca 195 Mkr, vilket var en ökning med 9 procent från föregående år. Syftet med uppsatsen är att försöka redogöra för Fastighets AB Balders verkliga affärsmodell med fokus på fastighetsrelaterad verksamhetsteori. Målet är att förstå och undersöka vad deras framgång beror på och hur de ser på investeringsstrategi och fastighetslära. För att skapa ett vidare perspektiv har vi då valt att även granska GulinsFastigheter. Att Balder styrs av en karismatisk VD som samtidigt är huvudägare har lett till följande problemformuleringar:- Hur är Fastighets AB Balders affärsmodell uppbyggd?- Hur påverkas affärsmodellen av att Fastighets AB Balders VD även är huvudägare och grundare till bolaget?IVStudien utgår från teoretiska fastighetsaffärsteoretiska grunder som bygger på olika synsätt på investeringsstrategi, marknadsanalyser och finansieringsbehov. Empiriska studien baseras på tre intervjuer varav två respondenter har ledande positioner i Balder (VD och CFO) samt en intervju med GulinsFastigheters VD. Respondenterna har valts ut för att ge en god inblick i Balder samt en extern part som har god kännedom av företaget från ett utomstående perspektiv.

<p>År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledande</p><p>befattningar genom bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftet</p><p>med bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar. Våren år 2006 visade Sveriges Televisions, Uppdrag Granskning, två reportage angående verkställande</p><p>direktörers bonusprogram och riskerna med dessa. Dessa reportage skapade ett intresse hos oss att studera de prestationsbaserade lönerna hos ett antal företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.</p><p>Vi valde att studera den prestationsbaserade lönen i jämförelse med företagsresultat samt aktieutveckling. Detta eftersom vi ville studera om den prestationsbaserade lönen är beroende av dessa komponenter eller inte. Syftet med vår studie är att förklara i vilken utsträckning den prestationsbaserade lönen påverkas av olika komponenter. Vi kommer dessutom att jämföra den rörliga lönens utveckling under en femårsperiod med ett antal komponenter. Problemet</p><p>studeras utifrån en positivistisk kunskapssyn eftersom vi inte är intresserade av att skapa förståelse genom ord för det material vi erhåller som en hermeneutisk kunskapssyn innebär. Utan vi vill se om det finns ett samband mellan ett antal komponenter och den mängden</p><p>bonus de verkställande direktörerna erhåller. Vi läste först in oss på ett antal teorier och utvecklade därefter en hypotes, det vill säga ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ metod användes eftersom vi har en testande problemställning, vill granska ett stort antal enheter samt se samband och variationer i datan.</p><p>Den teoretiska referensramen består av ett antal teorier som till exempel agentteorin, de verkställande direktörernas kraftiga löneutveckling, armlängdsmodellen, styrelsens utvärderingsarbete angående den verkställande direktörens prestation, lönen kopplad till</p><p>företagets resultat, ett antal nyckeltal, konjunkturen samt lagstiftning. Utifrån dessa teorier analyserar vi det empiriska materialet från de 16 olika företagens årsredovisningar. Vi fann att</p><p>den verkställande direktörens rörliga lön i liten utsträckning följer de studerade komponenterna.</p>