I början av 2020 spreds sig coronaviruset globalt i hela världen och länder blev tvingade till att göra en omställning för att stoppa coronavirusets framfart. Resultatet av omställningarna sågs även i Sverige där Folkhälsomyndigheten införde rekommenderade restriktioner för den svenska befolkningen. Även i matbutikerna gick det att se spår av dessa.    I denna studie har matvarubutiker legat i fokus. Syftet med uppsatsen var att följa den process ICA har gått igenom från utbrottet av covid-19 till implementering av verkställande inuti butikerna. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med olika områden från ICA gruppen och butiker, men även en observation och analys av textdokument.    Studien visar att ICAs centrala enhet har haft liten påverkan på de beslut som togs ute i butikerna. Anledningen till det är att ICA butiker är enskilda bolag, vilket betyder att ICA handlarna har en beslutsfattarposition över sina egna butiker. Den centrala enhetens roll har därav varit att vägleda ICA handlarna så att de kan ta beslut som kunnat påverka butikerna positivt. De åtgärder som har utförts har varit omfattande och med syftet att minska spridningen av covid-19. Denna uppsats har skrivits i samband med covid-19 och därför har det varit svårt att i denna studie dra slutsatser om hur effekterna av åtgärderna tett sig. Styrkan i denna uppsats att den är utformad under pandemins framfart och gör den relevant för framtida forskning om hur covid-19 påverkat matvaruindustrin. / At the beginning of 2020 a global pandemic spread over the world. To reduce the spread of the coronavirus countries had to implement restrictions for their populations to follow. The Swedish public health authority, Folkhälsomydingheten, did also provide the means in form of recommendations for the Swedish population. Remains of these recommendations are also found in grocery stores.    In this essay the main focus was on the grocery stores. The purpose of the study was to follow the process ICA (a swedish grocery retailer) went through from the first signs of covid-19 to the executives of restrictions in the grocery stores. The study is based on eight interviews with informants from three different parts of the organization. The central unit, owners of the stores and store employees. As a complement an observation and text analysis of documents were also made.     What the study shows is that ICA as an organization is not hierarchical, this means that the central unit can´t make decisions over the stores. Every ICA grocery store is a separate company and the owner has a decision-making position. In the case of covid-19 the central unit has worked as guidance for the store owners while making decisions over implementing restrictions in the store. The restrictions have been extensive but made with the purpose of reducing the spread of the coronavirus. This essay is written in connection with covid-19 and therefore it is difficult in this study to conclude how the effects of the measures appear. The strength of this essay is that it is designed during the pandemic's advance and makes it relevant for future research on how covid-19 has affected the food industry.

Enligt Famas teori om den effektiva marknaden ska det inte vara möjligt att använda sig av offentlig information för att generera överavkastning. Tidigare studier har dock kommit fram till att investerare kan genom att följa verkställande direktörens aktieköp i det anställa bolaget generera överavkastning. Med denna kontrast byggdes frågeställningen till denna studie vilket lyder; Är överavkastning möjligt genom att imitera verkställande direktörers köp av aktier i det egna bolaget? För att besvara detta har en eventstudie tillämpats där händelsen är köptransaktionerna. En multipel regressionsanalys har gjorts, där den beroende variabeln är CAR. Data har hämtats från Finansinspektionens hemsida samt Nasdaq. Beräkningar har gjorts med hjälp av den justerade marknadsmodellen där bland annat den genomsnittliga överavkastningen samt den kumulativa överavkastningen har räknats ut. Med stöd från tidigare forskning samt studiens empiri kunde slutsatsen dras att investerare kan till viss mån generera överavkastning genom att imitera verkställande direktörers förvärv.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan verkställande direktörers insynshandel och resultatstyrning. Metod: Studien baseras på arkivforskning och data har inhämtats från två databaser, Thomson Reuters Eikon och Finansinspektionens insynsregister. Totalt har 10 971 insyntransaktioner inhämtas och finansiella data har inhämtats för 296 företag noterade i Nasdaq First North. Data har analyserats statistiskt och måttet för resultatstyrningen beräknades med diskretionära periodiseringar. Kotharis et. al (2005) modell användes för ändamålet. Samband med signifikansnivå p <5% eftersöks. Resultat: Resultatet från den statistiska inferensen ger inget stöd för de två huvudhypoteser som testats. Detta kan tolkas som att vd inte använder resultatstyrning för att profitera på insynshandel. När resultatet diskuteras har ett flertal orsaker härletts från den teoretiska referensramen. Dessa orsaker kan sammanfattas till; urvalets representativitet, tidsramen mellan insynshandel och resultatstyrning, handelsmönster hos vd, periodiseringsanomali, regelefterlevnad, alternativa metoder för mätning av resultatstyrning och andra typer av resultatstyrning. Slutsats: För att utesluta att vd använder resultatstyrning som ett verktyg för att profitera på insynshandel, behövs ytterligare forskning där data undersöks för andra urvalsgrupper och i tätare tidsintervall. Andra modeller för uppskattning av diskretionära periodiseringar kan prövas och alternativa proxys för resultatstyrning än diskretionära periodiseringar bör undersökas.

Executive Functioning (EF) such as planning, organization, attention, and self-control, has a high impact on quality of life, but is vulnerable to aging.  One factor that may help to maintain and strengthen EF is Occupational Complexity (OC), the degree of complexity in one’s primary occupation in life.  Higher OC has been associated with higher EF performance in old age.  However, few of these findings were based on the latest occupational taxonomy (Occupational Network Information; O*NET) that may best reflect todays jobs.  The current study adds to this scarce body of knowledge by examining EF, as conceptualized by Miyake, et al. (2000), and OC, using O*NET.  Data from the Umeå Healthy Aging longitudinal study database was analyzed using Structural Equation Modeling to test the relationship between EF, OC, and their component constructs.  Results from 227 participants showed that individuals with higher OC had higher EF in late life, but this association was not statistically significant (nearly all p values &lt;.05), suggesting that there was no such association in the current sample. / Executive Functioning (EF) som planering, organisation, uppmärksamhet och självkontroll har stor inverkan på livskvaliteten, men är sårbara för åldrande. En faktor som kan bidra till att upprätthålla och stärka EF är Occupational Complexity (OC), graden av komplexitet i ens främsta yrke i livet. Högre OC har förknippats med högre EF-prestanda i ålderdom. Emellertid var få av dessa resultat baserade på den senaste yrkes taxonomin (Occupational Network Information; O*NET) som bäst kan återspegla dagens jobb. Den nuvarande studien ökar denna knappa kunskapskomponent genom att undersöka EF, som konceptualiserats av Miyake, et al. (2000) och OC med O*NET. Data från Umeå Healthy Aging longitudinell studiedatabas analyserades med hjälp av strukturell ekvationsmodellering för att testa förhållandet mellan EF, OC och deras komponentkonstruktioner. Resultat från 227 deltagare visade att individer med högre OC hade högre EF under sent liv, men denna förening var inte statistiskt signifikant (nästan alla p-värden &lt;0,05), vilket tyder på att det inte fanns någon sådan associering i det aktuella urvalet. / <p>Due to the Coronavirus crisis, in-person meetings were replaced with video conferences, via a computer program called Zoom.</p>

En klassisk praxis för svenska börsnoterade bolag är att verkställande direktörer eller andra ledande befattningshavare skall äga aktier i bolag de leder. Denna praxis kallas för pilotskolan och är en liknelse mellan piloter och personer i ledande ställning. Likt piloter, tycks det att ledande befattningshavare bör bära likvärdiga risker som aktieägarna genom att äga aktier i bolaget. Ur ett teoretiskt perspektiv skulle en sådan åtgärd leda till sammanlänkning av ledningens och aktieägarnas intressen. Uppsatsens syfte är att ta reda på huruvida det existerar ett samband mellan bolagsprestation och verkställande direktörers aktieinnehav. För att uppfylla syftet har vi testat och analyserat förhållandet mellan bolagsprestation och verkställande direktörers ägarandel mellan åren 2020 och 2022. Urvalet består av 172 bolag noterade på Stockholmsbörsen OMXS. För bolagsprestation har vi i denna uppsats valt att använda oss av både måttet EBITDA/TT samt Tobin’s Q. Verkställande direktörers ägande har delats in i olika storleksgrupper, men testas även som en kontinuerlig variabel.  Tre centrala teorier som används för att beskriva relationen mellan verkställande direktörers ägande och aktieägare är agentteorin, stewardshipteorin samt förankringsteorin. Agentteorin förespråkar ökat ägande bland verkställande direktörer som ett av verktygen för hantering av agentproblem. Däremot får inte ägandet bli för stort, då riskerna för ledningens förankring och maximering av egenintresse tenderar att öka. Alternativ tankesätt gentemot dessa två teorier presenteras inom stewardshipteorin. Denna teori förklarar att vissa verkställande direktörer vill agera som bra ledare och tenderar att möta aktieägarnas intressen oberoende av dess egna aktieinnehav i bolaget.   Uppsatsen har genomförts i linje med positivistiskt paradigm och ett deduktivt angreppssätt. Med hjälp av kvantitativ forskningsmetod visar det empiriska resultatet ett positivt samband mellan bolagsprestation och ägande. Däremot har signifikanta resultat identifierats enbart under vissa nivåer av ägande. Relationen mellan ägande och det finansiella måttet Tobin’s Q tyder på en positivt stigande trend, medan relationen mellan EBITDA/TT och ägande är mer komplex. Uppsatsens empiriska resultat är i linje med tidigare vetenskaplig forskning och det signifikanta fenomenet har en tydlig koppling till agentteorin. Därav har vi konstaterat att bolag vars verkställande direktörer innehar en högre ägarandel även tenderar att ha både en bättre marknads- och finansiell prestation.

Denna studie har undersökt om lärarna bedriver matematikundervisning så att olika delar i arbetsminnet hos eleverna stimuleras, relaterat till forskning om arbetsminnet. Forskning visar på att arbetsminnet har stor betydelse vid matematikinlärning och att det finns olika arbetsätt för att hjälpa eleverna att minnas kunskaper. En kvalitativ studie har genomförts med observationer och intervjuer med sex olika lärare från två olika skolor. Lärarna undervisar i förskoleklass till och med årskurs 3. Resultaten visar att lärarna bedriver matematikundervisning så att olika delar av arbetsminnet stimuleras hos eleverna men att det är stor variation om lärarnas medvetenhet angående arbetsminnet. Resultaten visar även att begreppen nöta och repetera uppfattas olika av lärarna men att alla lärare anser att repetition är en naturlig del i undervisningen medan att nöta in matematikkunskaper sker främst i de lite äldre årskurserna i studien. För att stimulera arbetsminnet för barn med matematiksvårigheter kan användandet av konkret material vara ett arbetssätt och resultaten visar att lärarna använder konkret material mest från förskoleklass till årskurs 2.

Abstract As international trade is constantly increasing, the number of disputes between international parties is greater than ever. In view of the fact that it is difficult to get court judgments recognized and enforced, arbitration has gained a great foothold in international commercial disputes. The leading international legal framework for recognition and enforcement of arbitral awards is the New York Convention of 1958 with 142 Member States as of today. It simplifies recognition and enforcement of arbitral awards in foreign countries. Nevertheless, certain criterions are required to be fulfilled and a much-debated criterion is the writing requirement for arbitration agreements. The writing requirement is found in Article II(2) of the New York Convention and it stipulates that an arbitration clause or an arbitration agreement must be signed by the parties or contained in an exchange of letters or telegrams to constitute a valid arbitration agreement, which is the foundation of a recognizable and enforceable arbitral award. The requirement in itself is clear, but the development of electronic communication and the fact that national courts interpret the writing requirement differently, leads to dissimilar requirements in various countries. Moreover, numerous new ways of how to conclude contracts have been established during the 50 years that has passed since the adoption of the New York Convention and the ever increasing number of disputes has questioned the function of the writing requirement. The UNCITRAL has, by adopting a model law, tried to accomplish a uniform interpretation and establish what it takes to fulfill the writing requirement. The starting point for the work of the UNCITRAL was to modify national arbitration legislation and thus reach the objective of harmonizing the writing requirement. The thesis undertakes an international outlook in three countries, Australia, Italy and Sweden. These countries are all Member States of the New York Convention but there are great differences in their legislation. Sweden imposes no writing requirement and Italy has applied a very restrictive interpretation. Australia has incorporated the UNCITRAL Model Law. The international outlook illustrates how the interpretation depends on national arbitration legislation and attitude towards the writing requirement. An analysis of the current general legal context shows a weakening threshold for fulfillment of the writing requirement. It is also evident that the writing requirement is not in line with how international trade is practiced today. The writing requirement frequently constitutes a formalistic problem regarding conclusion of contracts, as it comprise a requirement with-out function. In addition to this, the attempts of the UN have failed to eliminate uncer-tainty and the divergence in interpretation. To reach a uniform interpretation, an immense overhaul of the New York Convention is needed, alternatively that additional States adhere to the UNCITRAL Model Law and thus eliminate the national differences of today. / Sammanfattning En ständigt ökande internationell handel leder till en ökning i antalet tvister mellan parter från olika länder. Då nationella domslut är svåra att få erkända och verkställda i en främmande stat har skiljedomsförfaranden ökat i antal. Regelverket kring att få en skiljedom erkänd och verkställd i en främmande stat utgörs främst av New Yorkkonventionen från 1958 med 142 fördragsslutande stater till dags dato. New Yorkkonventionen möjliggör att en internationell skiljedom lättare kan erkännas och verkställas i en främmande stat. Dock måste vissa kriterier vara uppfyllda och ett av de mest omdebatterade och domstolsprövade kriterierna är det skriftliga formkravet för skiljeavtal. Skriftlighetskravet regleras i Artikel II(2), New Yorkkonventionen och påvisar att skiljeavtalet måste vara undertecknat av parterna eller inkluderat i brev- eller telegramväxling för att vara giltigt. Ett giltigt skiljeavtal formar grunden för en verkställbar skiljedom. Kravet i sig är relativt tydligt men med teknologins frammarsch och det faktum att nationella domstolar tolkar skriftlighetskravet olika har kraven för att uppnå skriftlighetskravet skiftat från land till land. Framförallt har olika sätt att sluta avtal tillkommit under de 50 år som New Yorkkonventionen har existerat och även det ökande antalet internationella skiljedomsförfaranden har ifrågasatt grunden för skriftlighetskravet. UNCITRAL har genom en modellag om kommersiella skiljeförfaranden försökt skapa enhetlighet om hur skriftlighetskravet skall tolkas och vad som krävs för att uppnå kravet. Utgångspunkten för UNCITRAL’s arbete har varit att förändra nationell lagstiftning och därmed uppnå målet om harmonisering av skriftlighetskravet. Uppsatsen gör en internationell utblick i tre länder, Australien, Italien och Sverige. De tre länderna är fördragsslutande stater till New Yorkkonventionen men deras nationella lagstiftning skiftar markant. Sverige påvisar inte något skriftlighetskrav för skiljeavtal och Italien har tolkat skriftlighetskravet restriktivt. Australien har fullt ut inkorporerat den modellag som UNCITRAL har utarbetat gällande kommersiella skiljeförfaranden. Utblicken visar även i flera rättsfall hur olika tolkningen av skriftlighetskravet blir beroende på den nationella lagstiftningen och inställningen till skriftlighetskravet. En analys av rättsläget påvisar att tröskeln för att uppnå skriftlighetskravet tenderar att luckras upp. Det framkommer även att skriftlighetskravet inte är i fas med hur internationell handel praktiseras idag. Skriftlighetskravet är ofta ett formalistiskt problem vad gäller avtalsslut och konstituerar ett krav utan funktion. Därtill har de försök som gjorts från överstatligt håll misslyckats med att undanröja osäkerheten och skiftningar i tolkningen. För att uppnå enhetlighet krävs en genomarbetning av New Yorkkonventionen, alternativt att fler stater anammar UNCITRAL’s modellag och därmed undanröjer de nationella olikheter som existerar idag.

<p>Abstract</p><p>As international trade is constantly increasing, the number of disputes between international parties is greater than ever. In view of the fact that it is difficult to get court judgments recognized and enforced, arbitration has gained a great foothold in international commercial disputes. The leading international legal framework for recognition and enforcement of arbitral awards is the New York Convention of 1958 with 142 Member States as of today. It simplifies recognition and enforcement of arbitral awards in foreign countries. Nevertheless, certain criterions are required to be fulfilled and a much-debated criterion is the writing requirement for arbitration agreements.</p><p>The writing requirement is found in Article II(2) of the New York Convention and it stipulates that an arbitration clause or an arbitration agreement must be signed by the parties or contained in an exchange of letters or telegrams to constitute a valid arbitration agreement, which is the foundation of a recognizable and enforceable arbitral award. The requirement in itself is clear, but the development of electronic communication and the fact that national courts interpret the writing requirement differently, leads to dissimilar requirements in various countries. Moreover, numerous new ways of how to conclude contracts have been established during the 50 years that has passed since the adoption of the New York Convention and the ever increasing number of disputes has questioned the function of the writing requirement. The UNCITRAL has, by adopting a model law, tried to accomplish a uniform interpretation and establish what it takes to fulfill the writing requirement. The starting point for the work of the UNCITRAL was to modify national arbitration legislation and thus reach the objective of harmonizing the writing requirement.</p><p>The thesis undertakes an international outlook in three countries, Australia, Italy and Sweden. These countries are all Member States of the New York Convention but there are great differences in their legislation. Sweden imposes no writing requirement and Italy has applied a very restrictive interpretation. Australia has incorporated the UNCITRAL Model Law. The international outlook illustrates how the interpretation depends on national arbitration legislation and attitude towards the writing requirement.</p><p>An analysis of the current general legal context shows a weakening threshold for fulfillment of the writing requirement. It is also evident that the writing requirement is not in line with how international trade is practiced today. The writing requirement frequently constitutes a formalistic problem regarding conclusion of contracts, as it comprise a requirement with-out function. In addition to this, the attempts of the UN have failed to eliminate uncer-tainty and the divergence in interpretation. To reach a uniform interpretation, an immense overhaul of the New York Convention is needed, alternatively that additional States adhere to the UNCITRAL Model Law and thus eliminate the national differences of today.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>En ständigt ökande internationell handel leder till en ökning i antalet tvister mellan parter från olika länder. Då nationella domslut är svåra att få erkända och verkställda i en främmande stat har skiljedomsförfaranden ökat i antal. Regelverket kring att få en skiljedom erkänd och verkställd i en främmande stat utgörs främst av New Yorkkonventionen från 1958 med 142 fördragsslutande stater till dags dato. New Yorkkonventionen möjliggör att en internationell skiljedom lättare kan erkännas och verkställas i en främmande stat. Dock måste vissa kriterier vara uppfyllda och ett av de mest omdebatterade och domstolsprövade kriterierna är det skriftliga formkravet för skiljeavtal.</p><p>Skriftlighetskravet regleras i Artikel II(2), New Yorkkonventionen och påvisar att skiljeavtalet måste vara undertecknat av parterna eller inkluderat i brev- eller telegramväxling för att vara giltigt. Ett giltigt skiljeavtal formar grunden för en verkställbar skiljedom. Kravet i sig är relativt tydligt men med teknologins frammarsch och det faktum att nationella domstolar tolkar skriftlighetskravet olika har kraven för att uppnå skriftlighetskravet skiftat från land till land. Framförallt har olika sätt att sluta avtal tillkommit under de 50 år som New Yorkkonventionen har existerat och även det ökande antalet internationella skiljedomsförfaranden har ifrågasatt grunden för skriftlighetskravet. UNCITRAL har genom en modellag om kommersiella skiljeförfaranden försökt skapa enhetlighet om hur skriftlighetskravet skall tolkas och vad som krävs för att uppnå kravet. Utgångspunkten för UNCITRAL’s arbete har varit att förändra nationell lagstiftning och därmed uppnå målet om harmonisering av skriftlighetskravet.</p><p>Uppsatsen gör en internationell utblick i tre länder, Australien, Italien och Sverige. De tre länderna är fördragsslutande stater till New Yorkkonventionen men deras nationella lagstiftning skiftar markant. Sverige påvisar inte något skriftlighetskrav för skiljeavtal och Italien har tolkat skriftlighetskravet restriktivt. Australien har fullt ut inkorporerat den modellag som UNCITRAL har utarbetat gällande kommersiella skiljeförfaranden. Utblicken visar även i flera rättsfall hur olika tolkningen av skriftlighetskravet blir beroende på den nationella lagstiftningen och inställningen till skriftlighetskravet.</p><p>En analys av rättsläget påvisar att tröskeln för att uppnå skriftlighetskravet tenderar att luckras upp. Det framkommer även att skriftlighetskravet inte är i fas med hur internationell handel praktiseras idag. Skriftlighetskravet är ofta ett formalistiskt problem vad gäller avtalsslut och konstituerar ett krav utan funktion. Därtill har de försök som gjorts från överstatligt håll misslyckats med att undanröja osäkerheten och skiftningar i tolkningen. För att uppnå enhetlighet krävs en genomarbetning av New Yorkkonventionen, alternativt att fler stater anammar UNCITRAL’s modellag och därmed undanröjer de nationella olikheter som existerar idag.</p>

I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhälle är starkt förändrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhällsliv. Tillsammans med organisationers jakt på effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förändringar i organiseringen och organisationssamhället skapas även en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i. Mer aktuellt än någonsin verkar också de många avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag därför huruvida ansvar och krav på en VD är anpassade till dagens organisationssamhälle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen. Denna frågeställning besvarar jag genom att studera vilka krav som ställs av omgivningen på individen i en VD-roll, hur individen i VD-rollen ser på sin roll och vad VD-rollen innebär i praktiken. Vad jag såg var att man i dagens organisering kan se en anpassning till den komplexitet som dagens organisationssamhälle innebär. Den ökade kunskaps-nivån i samhället och organisationerna som man kan se idag skapar en möjlighet till en ökad decentralisering som också medger en anpassning av ledarrollen. Jag såg dock en diskrepans i de krav som ställs av företagsstyrelsen på individerna i rollen mot hur de själva upplever innehållet i sin roll och där-igenom även sin person eftersom deras självidentitet påverkas till stor del av deras egenupplevelse av sin ledarroll. En diskrepans såg jag även mellan rollens praktik relaterat till både hur individen ser på sin roll samt hur omgivningen ställer krav på individen. Dessa delar anser jag bör ligga på företagsstyrelserna att arbeta med för att utforma sina krav anpassat till rollens praktik och individens egenupplevelse av rollen. Detta skulle kunna underlätta individernas möjlighet att uppfylla kraven på VD-rollen och lyckas i sitt arbete eftersom de idag har en mycket krävande arbetssituation med långa arbetsdagar och stora ansvar. / In the beginning of organisations there was a different kind of reality to what we see today. Today´s organisational society is profoundly altered with a greater globalisation and a more fragmented society. Together with the strive for increased efficiency and profit maximisation by the organisations, this leads to new structures and organisational models. These changes in the organising and organisational society also create a new reality for the individuals in a CEO´s role to operate in.  More topical than ever seem also the many defections and dismissals of individuals in this role to be. In my research I therefore studied whether responsibilities and requirements for a CEO are adapted to today´s organizational society to enable the fulfilment of the role. I reach the conclusion for this question by studying the requirements for the CEO role, the individual’s self-experience of the role and the practice of the CEO role. What I found was that an adaption to the complexity of today´s organizational society can be seen in today´s organisational models. The increased level of knowledge in society and organisations create an opportunity for greater decentralisation which also allows for an adjustment of the leadership role. I did, however, find a discrepancy in the demands made by the board of directors for the individuals in the role relative to their own self-experience of the role, and thereby also their persona as their self-identity is largely influenced by their self-experience of their leadership role. I also found a discrepancy between the practice of the role and the individuals self-experience of the role as well as the requirements made on the individual in the role. I consider these discrepancies to be the responsibility of the board of directors to ensure they are taken into account for when the requirements for the individuals in the role are defined. This could facilitate better possibilities for the individuals in the role to succeed as today´s reality includes a demanding working environment with long hours and great responsibility.

Purpose: The study aims to show if there is a significant relationship between the CEOs recompense and the size of the company between the industries. The goal is to compare the size of a company with the variable that shows performance and which of them who has the strongest connection to the recompense. Method: The essay stands on a quantitative approach where secondary data has been gathered from the year of 2015 annual reports. The population includes all the Swedish companies in the real estate-, finance- and pharmaceutical industry that are listed on the stock exchange. Selection has been made on 30 of these companies, 10 in each industry. With the statistical analyses the methods that have been used are multiple regression model and correlation analysis. Results: The results show that the company that paid the highest recompense in the real estate industry was Kungsleden. The company in the finance industry was Kinnevik and in the pharmaceutical industry it was Pfizer. Conclusion: After analyzing the result the conclusion can be made that there is a significant relationship between the CEOs recompense and the size of the company only in the real estate industry. When comparing the variable that dictates the size of the company (net sales)  and the performance variable (MVA), the conclusion that can be made is that MVA has a stronger connection to the CEOs total recompense in the pharmaceutical industry in relation to the other industries. Within the finance industry there was no significant relationship with the CEOs recompense and the selected variables.