Det har blivit allt mer viktigt för företag att ta ansvar inom områdena miljö, ekonomi och samhälle. Företag använder sig av CSR-kommunikation för att visa vilka handlingar de vidtar för att uppfylla dessa förväntningar och erhålla legitimitet. Det förekommer dock att CSR-kommunikationen inte överensstämmer med verkligheten. Det skapas då ett gap mellan företagens symboliska och substantiva handlingar, vilket benämns som CSR-decoupling. Företag i USA kontra Västeuropa befinner sig på olika marknader när det kommer till företagskulturer. Denna studie syftar därför till att undersöka användandet av CSR-decoupling i USA och Västeuropa. Studien undersöker även verkställande direktörens makt och intressenternas krav för att se om dessa faktorer påverkar användandet av CSR-decoupling. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som bygger på data bestående av amerikanska börsnoterade företag och västeuropeiska börsnoterade företag. Hypoteserna besvaras utifrån tidigare forskning och resultatet från en regressionsanalys samt t-test. Resultatet från regressionsanalysen visar att användandet av CSR-decoupling är större i USA än i Västeuropa, medan t-testet visar det motsatta. Av studien kunde inget samband fastställas mellan verkställande direktörens makt och CSR-decoupling. Resultatet visade däremot ett positivt samband mellan intressenternas krav och CSR-decoupling, samt att västeuropeiska börsnoterade företag påverkas mer av intressenternas krav när det kommer till användandet av decouplingstrategier. / It has become increasingly important for companies to take responsibility in the areas of environment, economy and society. Companies use CSR-communication to show what actions they are taking to meet these expectations and gain legitimacy. However, it happens that CSR-communication does not correspond to reality. This creates a gap between the companies' symbolic and substantive actions, which is referred to as CSR-decoupling. Companies in the U.S versus Western Europe are in different markets when it comes to corporate cultures. This study therefore aims to research the use of CSR-decoupling in the United States and Western Europe. We also examine the CEO's power and stakeholder requirements to see if these factors affect the use of CSR-decoupling. The study is a quantitative cross-sectional study based on data consisting of U.S listed companies and Western European listed companies. The hypotheses are answered based on previous research and the results of a regression analysis and t-test. The results from the regression analysis show that the use of CSR-decoupling is greater in the U.S than in Western Europe, while the t-test show the opposite. From the study, no statistical relationship could be established between the CEO's power and CSR-decoupling. The result, on the other hand, showed a positive statistical relationship between stakeholder requirements and CSR-decoupling, and that Western European listed companies are more affected by stakeholder requirements when it comes to the use of decoupling strategies.

Ordet lojalitet är ett vitt förekommande begrepp som används vid beskrivning av hur olika parter skall förhålla sig samt visa trohet och omsorg mot varandra. Motsatsen till ordet lojalitet brukar vara illojalitet, dock är de inte nödvändigtvis varandras rättsliga motsatser. Ifall en handling inte är lojal innebär det således inte att den nödvändigtvis måste vara illojal. Inom associationsrätten förekommer ofta begreppet lojalitetsplikt. Begreppet har sitt ursprung i lojalitetsprincipen och används främst för att beskriva hur olika parter inom en association skall uppträda, verka för och behandla varandra. Det kan uppstå problem i samband med en rättslig behandling av lojalitetsplikten, i och med att begreppet inte är definierat på ett nyanserat sätt i den svenska lagstiftningen. Även svensk praxis är relativt begränsad inom området. Således kan det uppstå en gråzon där bolagsföreträdare agerar utan fullständig vetskap om vilka förpliktelser som denne måste förhålla sig till. Ytterligare ett problem som kan uppstå för aktiebolag har sin grund i den potentiellt stora spridningen av aktieägare. Ett stort antal aktieägare kan medföra svårigheter för bolagsföreträdarnas arbete eftersom de måste ta hänsyn till samtliga aktieägares intressen. Att ta hänsyn till dessa skilda intressen kan påverka bolaget och dess företrädare på olika sätt, bland annat hur olika beslut ska fattas. I uppsatsen ställs en del ekonomiska ställningstaganden mot varandra i samband med att olika intressen kolliderar. Det förekommer förklaringar av ekonomiska termer och effekter, följt av resonemang om hur en bolagsföreträdare bör förhålla sig till dessa för att upprätthålla sin lojalitetsplikt. Ett brott mot lojalitetsplikten kan medföra skadeståndsanspråk, vilket innebär att en bolagsföreträdare bör vara väldigt mån om att följa aktieägarnas direktiv. Sammanfattningsvis kan alltså den rättsliga gråzonen av lojalitetsbegreppet påverka hur en bolagsföreträdare väljer att agera under utförandet av sitt uppdrag. I uppsatsen kommer vi att förklara och analysera hur en bolagsföreträdare, genom sina handlingar, förhåller sig till sin lojalitetsplikt gentemot bolagets aktieägare.

This is a study on the effect of management and CEO stock ownership on company performance. A regression analysis is performed on panel data consisting of a sample of 30 companies listed on OMX Stockholm Mid Cap. A total of 210 and 2520 observations is considered on a yearly and monthly basis, respectively, for seven years (2010-2016). The Hausman test is applied for determining between the fixed effects and random effects regression models. Results show that management relative stock ownership has a significant positive effect on company net income growth and return on assets. The effect is not significant for CEO stock ownership, which is contrary to what commonly has been shown for large companies in previous research. Moreover, alternative methodology is discussed for the benefit of the future researcher. The authors illustrate how the selection of dummy variables can be vital for final model outcomes, and it is thus an important aspect to consider when performing panel data analysis. / I den här studien undersöks hur aktieinnehav hos ledning och den verkställande direktören i ett företag påverkar företagsutvecklingen. Studien genomförs med regressionsanalys på paneldata som består av 30 företag, samtliga noterade på OMX Stockholm Mid Cap. Totalt samlas 210 och 2520 observationer på årsbasis respektive månadsbasis över sju år (2010-2016). Hausman-testet används för att bestämma vilken av fixed effects-modellen och random effects-modellen som ska användas i regressionen. Resultaten visar att relativt aktieinnehav hos ledningen har en positiv signifikant påverkan på ett företags nettoinkomstutveckling och avkastning på tillgångar. Den verkställande direktörens aktieinnehav visas inte vara signifikant, vilket är motsatt till det som generellt har visats för stora företag i tidigare forskning. Regressionerna genomförs även med alternativa metoder, vilka det resoneras kring i en diskussion som bör vara till gagn för vidare forskning. Författarna illustrerar hur val av dummy-variabler kan ha en avgörande betydelse för regressionsanalysen, och att det således är en viktig aspekt att ta hänsyn till när regressioner genomförs på paneldata.

This thesis investigates the current interrelationship between the provisions contained in the Swedish Company Act (2005:551) and activities related to Corporate Social Responsibility (CSR) pursued by companies listed at Nasdaq Stockholm. The focal point of this thesis could be argued to be of particular relevance in this day and age, as companies listed at Nasdaq Stockholm continue to perform at the top of the league in global sustainability performance measurements, and Swedish and European legislators have intensified their efforts to encourage businesses to operate in a way that does not incur unacceptable social costs to society. Thus, most companies, particularly those with a vested interest in the private consumer market, seem to recognise the importance of fostering long-term relationships with a wide sphere of stakeholders. The purpose of the thesis has been to contribute to the steadily increasing body of legal research that discusses to what extent Swedish companies, without breaching corporate law, could involve themselves in CSR investments. Since I, initially, conclude that Swedish publicly listed companies seem to increasingly invest in activities related to CSR, the thesis also discusses whether the relevant provisions of the SCA need to change to better adapt to companies’ involvement in CSR activities. In brief, I argue, that current business research on CSR coupled with the aforementioned relevant provisions of the SCA allow boards and managing directors to pursue practically any CSR investments, and that shareholders are mostly restricted to rely on relatively blunt ex post actions against a board and/or managing director that has pursued an ill-considered CSR investment, including the obvious choices of voting to replace the board or selling their shares. And since current business research has not consistently proven the positive impact of CSR policies on the financial performance of businesses there are reasons to suspect that the law practically, due to the shielding force of the business judgment rationale and the legislator’s wish to protect most transactions, cannot be effectively applied to stop CSR investments, even if these are nothing but costs for the business. On the other hand, the findings of the thesis also suggest that the occurrence of such unwise CSR investments is not necessarily a proliferating problem, since many companies listed at Nasdaq Stockholm nowadays have powerful and short-sighted institutional owners. The situation might therefore very well be the opposite and that executives struggle to manage for the long-term, as the logic of the market tell them to do otherwise. / Den här examensuppsatsen utforskar förhållandet mellan några av aktiebolagslagens regler och det engagemang som bolag noterade på Nasdaq Stockholm uppvisar i frågor rörande Corporate Social Responsibility (CSR). Ämnet kan sägas vara särskilt relevant då såväl det samtida näringslivet som lagstiftaren tycks präglas av en ökad medvetenhet kring CSR-frågor. Den ökade medvetenheten i näringslivet förefaller alltmer inverka på affärsbeslut, ett faktum som inte minst avspeglas i de svenska bolagens topplaceringar i globala index som mäter bolags arbete med hållbarhetsfrågor. Samtidigt speglas lagstiftarens ökade medvetenhet av allt fler svenska som europeiska regulatoriska initiativ på området och vars yttersta syfte är att uppmuntra och stimulera hållbara företag som inte pådyvlar samhället oacceptabla sociala kostnader. Det är således inte särskilt anmärkningsvärt att bolagen, i synnerhet de med intressen anknutna till konsumentmarknaderna, tycks erkänna vikten av att bygga och underhålla långsiktiga relationer med en vidare krets av intressenter än deras aktieägare. Det är min förhoppning att den här uppsatsen kommer att bidra till den ständigt växande del av den aktiebolagsrättsliga diskursen som diskuterar till vilken grad bolag, utan att handla i strid med ABL:s bestämmelser, kan företa åtgärder kopplade till CSR. Eftersom jag inledningsvis anför att bolagen på Nasdaq Stockholm tycks ägna sig allt mer åt CSR diskuterar också uppsatsen om några av ABL:s bestämmelser bör förändras för att bättre hantera dessa företags allt större engagemang i CSR-frågor. Sammanfattningsvis argumenterar jag för att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR tillsammans med de aktuella bestämmelsernas juridiska innebörd innebär att såväl bolagsstyrelser som verkställande direktörer kan företa i princip vilken investering relaterad till CSR som helst. Aktieägare är i praktiken hänvisade till att söka åstadkomma långsiktigt lönsamma satsningar på hållbarhet genom sanktioner ex post, exempelvis genom att sälja sina aktier eller rösta bort styrelsen. Detta innebär å ena sidan i praktiken, med tanke på att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR:s inverkan på bolags vinster är tvetydig, att de relevanta bestämmelserna i ABL såsom de nu är utformade utgör en trygg hamn även för många av de transaktioner relaterade till CSR som är direkt värdeförstörande. Å andra sidan argumenterar jag i uppsatsen för att problemet med överinvesteringar i CSR inte nödvändigtvis behöver vara särskilt utbrett då bolagen och deras bolagsstyrning allt mer kommit att präglas av kortsiktiga investeringsperspektiv.