No description available.

It is difficult, if not impossible to find another code-switching condition that allows for the production of "simultaneous" language use in communication like that which is found in bimodal bilingualism. In 2002, Bauer, Hall, and Kruth conducted a study that examined code-switching in a play context for a German/English bilingual child. Emmorey, Borinstein, and Thomson in 2005 investigated bimodal bilingualism in adults. However there has not been a study like these for hearing children using ASL/English who have Deaf parents. By applying Bauer, Hall, and Kruth's study as a template for research into code-switching and adapting some of the processes used by Emmorey, Borinstein, and Thomson to research simultaneous sign and spoken language production, a study of hearing bimodal bilingual children of Deaf parents becomes possible. This study uses qualitative analysis of transcribed digital video recordings of two bimodal bilingual subjects that were coded to examine three language use possibilities in two language contexts. The bimodal subjects are capable of spoken English, manual Sign Language, and simultaneous production of both. The results were applied to answer the following questions: What kinds of play activity are the subjects and their adult interlocutors involved in? How do the subjects use their two languages to constitute their involvement in play? When and why do hearing children of Deaf parents code-switch? And when and why do they perform simultaneous production? The key findings are that bimodal bilingual children are strategic code-switchers/blenders using code selection to best communicate with their interlocutors based on the language environment and to fill lexical gaps or skill level deficiencies between codes.

Language is a common metaphor used to describe dance and how people understand, observe, dance and relate to dances. This metaphor implies that dance has a communicative aspect between people and there is a structure to the patterns found in the dance. The pattern of interest in language is the pattern of articulation of sounds. The dance investigated in this thesis is the Foxtrot, a partner dance, with a view to examining how the structure of this dance is articulated using theories from oral language phonology and sign language phonology. In particular it looks at sonority and prosodic units in sign language and how they apply to dance. The research questions are: (1) Can sonority be defined for dance and used in the analysis of dance steps, and (2) Can dance steps be organized into prosodic units? This thesis makes the following arguments: Dance has a sonority based on the articulators used to articulate the dance step. The steps are structured around the sonority of the articulators used in the step. In the Foxtrot sonority is defined by the proximity of the articulators to the centre of mass of the dancer. The closer to the centre of mass the more sonorous the movement. The most sonorous movements start the step while following movements are less sonorous. This pattern is repeated with the other prosodic unit of the foot, where the most prominent step starts the foot. The conclusion is that theories from phonology can be applied to the Foxtrot and may be able to be extended to other types of dance. / Graduate

Syftet med föreliggande studie är att studera attityder till datorn och pennan som skrivverktyg i undervisningen hos elever i årskurs 3. För att uppnå syftet med studien användes flera metoder i form av 120 enkäter och sex intervjuer med elever i årskurs 3. Resultatet visar att eleverna i studien är positivt inställda till båda skrivverktygen men att de är medvetna om vilket skrivverktyg de föredrar. Resultatet visar även olika anledningar som ligger till grund för elevernas val av skrivverktyg där den främsta anledningen för båda skrivverktygen är att det upplevs som roligare.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka lärares syn på digitala verktygs betydelse för elevers läs- och skrivundervisning i åk 1. Som metod användes kvalitativ samtalsintervju. Fyra lärare intervjuades som alla använde sig av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Resultatet visade att lärarna uttryckte flera positiva aspekter med att använda digitala verktyg, både när det gäller läsutveckling och skrivutveckling. Lärarna uttryckte även att digitala verktyg var till stöd för elever, inte minst för de elever som tyckte det var jobbigt att skriva med penna. Vidare uttryckte lärarna att de digitala verktygen ledde till att motivationen och självförtroendet ökade. Lärarna lyfte även fram att samspelet mellan lärare och elev och mellan eleverna utvecklades positivt och att de såg att det blev lättare för elever att samarbeta när de använde sig av digitala verktyg. Ytterligare en aspekt som lärarna lyfte fram är att de digitala verktygen underlättar att individualisera för eleverna men också att det finns en risk med att det blir för mycket individuellt arbete.  Av de 4 lärarna som är intervjuade är det 3 utav dem som har flera års erfarenhet av läraryrket och även gått igenom processen att jobba med digitala verktyg i liten eller ingen utsträckning till att jobba i stor utsträckning med digitala verktyg. Dessa tre lärare har hög medvetenhet om sina val och det framkommer att de anpassar och förändrar för att använda de digitala verktygen på allra bästa sätt för elevernas bästa. Den fjärde läraren var nyutexaminerad och tog över ett arbetssätt som hade digitala verktyg som ett givet inslag.   Nyckelord: lärplatta, läsinlärning, skrivinlärning, Att skriva sig till läsning (ASL).

Die zerebrale Perfusion ist eine wichtige physiologische Größe, die den Blutfluss in grauer bzw. weißer Hirnsubstanz beschreibt. Zur Perfusionsmessung in der klinischen Anwendung hat sich pseudo-kontinuierliches Arterielles Spin-Labeling (pCASL) als nichtinvasive Methode in der Magnetresonanzbildgebung etabliert. Das Anliegen der vorliegenden Arbeit ist es, pCASL zu charakterisieren und die Ursache für dessen Empfindlichkeit gegenüber intrinsischen Magnetfeldgradienten zu untersuchen. Anhand von Simulationen mit der Bloch-Gleichung konnten optimale Messparameter abgeleitet werden, um das Verfahren in dieser Hinsicht robuster zu machen. Die damit unabhängig von intrinsischen Magnetfeldgradienten bei 3\,T vorhergesagte hohe Labeling-Effizienz von 90\,\% wurde in vivo mittels eines eigens dafür entwickelten Messverfahrens experimentell validiert. / Cerebral perfusion is an important physiological parameter that describes the blood flow in brain tissue. To measure perfusion in a clinical setting, pseudo-continuous arterial spin labeling (pCASL) has been established as noninvasive method in magnetic resonance imaging. The purpose of this work is to characterize pCASL and to investigate its susceptibility to intrinsic magnetic field gradients. By simulations based on the Bloch equation, optimal parameter settings could be derived with particular focus on robustness against their impairing influence. As a result, a high labeling efficiency of 90\% was predicted independently of magnetic field gradients at 3\,T. This finding could finally be validated in vivo by a dedicated experimental approach.

Understanding how a language expresses the existence and action of an entity represents a critical juncture in the development of cognition and the development of language. For deaf children learning a sign language, verbs of motion and location exemplify this critical juncture: these are complex structures that convey substantial morphological, syntactic and semantic information. This dissertation investigated deaf children’s understanding of linguistic representations of motion events as presented in a variety of verbs of motion and location in American Sign Language. The sample for this investigation consisted of 350 deaf children (of Deaf and hearing parents) enrolled in schools for the deaf in the United States. The subjects, who ranged in age from 4-18, were administered the Real Objects and Plurals Arrangement Task (ROPL) of the American Sign Language Assessment Instrument (ASLAI). The following research questions were addressed: (1) To what extent do deaf children understand each of the features of motion events (figure, ground, motion, path, manner, cause) expressed in verbs of motion and location? (2) What (if any) is the implicational structure of these features in the course of acquisition? (3) What role does exposure (i.e. early vs. late input) play on the acquisition of these features? Do age and parental hearing status influence the acquisition of these features? (4) Is there any difference in how deaf children learn to understand events in verbs of motion compared to verbs of location? Results revealed that deaf children's understanding of motion event features follows a sequential process, with features such as motion and figure being acquired in the earliest stages and path and ground being acquired later. Moreover, both age and length of exposure (to a signed language) influenced this acquisition process. These findings suggest that for deaf children, the acquisition of motion event structure in verbs of motion and location is a multifaceted process that is dependent on several factors.

Studiens syfte är att undersöka sju tillfrågade lärares förutsättningar, gällande tillgång och kompetens, för användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och vidare att undersöka dessa lärares användning av digitala verktyg och lärarnas inställning till digitala verktyg, utifrån hur lärarna ser på verktygens inverkan på språkinlärningen. Studien har en kvalitativ ansats med en metodkombination innehållande semistrukturerade intervjuer med sju informanter och två observationer. Resultatet visar lärares varierande förutsättningar, användning och inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen. Studiens slutsats är att oavsett hur stor tillgång skolor har till digitala verktyg framgår det ur informanternas svar att kompetensen hos läraren är betydelsefull i arbetet med digitala verktyg. Informanterna anser även att det är viktigt att lärare använder sig av digitala verktyg, men att det samtidigt bör finnas en variation med andra arbetssätt och även att digitala verktyg används meningsfullt och att det främjar elevernas kunskapsutveckling.

I detta arbete kommer du att få läsa om hur digitala hjälpmedel, främst surfplattor och datorer kan hjälpa elever i deras utveckling. Du kommer få ta del av intervjuer med fem lärare och en bibliotikarie från två olika skolor i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att komma fram till hur digitala läromedel kan användas på ett så bra sätt som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom surfplattor och datorer ligger i många elevers intresse bör skolan ta till vara på deras kunskaper och utveckla arbetet utifrån detta.Våra frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar finns det med digitala läromedel jämfört med traditionella läromedel? Hur används digitala läromedel i skolorna? På vilket sätt kan digitala läromedel hjälpa elevers språkutveckling?Vi har utfört tre observationer. Dessa observationer har hjälpt oss när vi analyserade och tydliggjorde våra resultat. Till vår hjälp under intervjuerna använde vi oss utav en diktafon.Vi kom fram till att med hjälp av digitala läromedel kan elever utveckla sina kunskaper i skriv- och läsinlärning, samt att de tränar upp sin förmåga att interagera med andra när man arbetar enligt Tragetons modell, ASL. Genom arbetet med ASL kunde eleverna läsa vad de själva samt vad deras kamrater skrivit, beroende på deras nivå.

Under de senaste åren har det utvecklats olika metoder för elevers läs- och skrivutveckling och för att lärare på bästa sätt ska kunna möta elever efter deras förutsättningar och behov måste läraren använda arbetssätt som gynnar samtliga i elevgruppen. Vi kan se en problematik i att möta varje elev då alla inhämtar och utvecklar kunskap på olika sätt. Därför är syftet med vår empiriska studie att ta reda på hur lärare arbetar med elevers tidiga läs- och skrivutveckling och vad som avgör vilken metod som används i praktiken. För att besvara dessa frågor har vi valt att samla in data genom att göra en kvalitativ undersökning där vi bland annat intervjuat fyra verksamma lärare. Den information våra informanter har bidragit med återkopplas till den tidigare forskning och de teorier som berör vår frågeställning. Denna återkoppling har gett oss ett resultat som bland annat visar att det bör finnas en variation av metoder i undervisningen för att utveckla samtliga elevers läs- och skrivförmåga. Beträffande avgörandet av metod i undervisningen har vår studie visat på olika svar men en viktig aspekt är att elevgruppen alltid bör stå i fokus vid valet av vilka metoder som ska användas.