Det övergripande syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag på den sociala medieplattformen Facebook. För att få en förståelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i två större delar. Den första delen syftar på att förklara konsekvenserna av att leva i en värld som präglas av medier. Utgångspunkten ligger i McLuhans välkända begrepp ”The medium is the message” (1964/2001) för att förstå hur de nya sociala medierna blir en förlängning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001). Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstå människors upplevelse av att leva i en värld som präglas av medier. Här har jag valt att utgå från Sherry Turkles teorier (1995/1997) om hur Internet har blivit en plats där människor kan laborera med olika konstruktioner av jaget. Jag har valt att komplettera detta med Jenny Sundéns teorier i hennes avhandling Material virtualities (2002) samt med fenomenologin som avser att studera upplevelsen av ett fenomen. Den fenomenologiska metoden använder sig av kvalitativa undersökningar och jag har i min studie utfört fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor mellan 24-30 år. Resultatet av undersökningen visar att unga kvinnor upplever sitt digitala jag som en förlängning av det verkliga jaget, men även begränsat då Facebook endast återger en begränsad bild av jaget. Det fanns även en medvetenhet kring att de framställde det egna jaget positivt genom att de var selektiva i vilken information de publicerade om sig själva. Detta påverkade också tilltron till andras digitala jag. Vidare upplevde kvinnorna att de till viss mån var begränsade i kommunikationen på Facebook i relation till kommunikationen ansikte mot ansikte. Facebook upplevdes dels som ett fysiskt rum där de kunde vara (med sina sinnen). Det framkom också att kvinnorna upplevde att detta rum hade en egen tid som fortlöpte även då de själva inte var där.

<p>Under de senaste 50 åren har antalet depressiva individer ökat, och även då märkbart ökat bland den yngre generationen. Depression är en sjukdom karaktäriserad av en märkbart sänkt livskvalitet vilket sjuksköterskor bör försöka hjälpa patienten att återta och upprätthålla. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och belysa forskning gällande ungdomars upplevelser av att drabbas av, samt leva med, depression. Resultatet bygger på fem teman vilka framkommit i samband med analysen av ungdomarnas levda berättelser; <em>känslan av att inte känna igen sig själv, känslan av att något inte står rätt till då den ovana sinnesstämningen inte vänder, känslan av att inte kunna hantera situationen på egen hand, upplevelsen av att ta tag i situationen – att söka hjälp samt behandling – Ungdomarnas reflektioner gällande insjuknandet. Ungdomarnas upplevelser i samband med sjukdomen är något vårdpersonal bör erhålla ökad kunskap om för att på så sätt kunna arbeta utifrån en mer omfattande individanpassad omvårdnad. </em></p> / <p>During the last 50 years the amount of depressed individuals has increased, and also noticeably increased among the younger generation. Depression is a disease characterized by a noticeably decreased quality of life which is something nurses should try helping the patient to recapture and maintain. The aim of this literature review is to put together and highlight research regarding adolescents’ experiences of being struck by, and living with, depression. The result is based on five themes which has emerged in connection with the analysis of adolescents’ lived stories: <em>the feeling of not recognizing yourself, the feeling that something is not right when the unusual state of mind is not reversing, the feeling of not being able to handle the situation on your own, the experience of dealing with the situation - seeking help and also <em>The adolescents reflections concerning the sickening. The adolescents’ experiences in relation to the disease is something all healthcare personal should gain more knowledge about to be able to work from a more comprehensive, individually adapted care. </em></em></p>

<p>Litteratur inom systemutvecklingsområdet menar att det är vanligt att anpassningar görs vid användandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar även att det inte finns mycket stöd för hur dessa anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbättrat resultat kan uppnås med hjälp av anpassningar och vilka svårigheter som kan finnas med att göra anpassningar. Arbetet avser även att ta reda på om systemutvecklarna använder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och även om samma anpassningar görs av metoden till alla projekt. Slutligen undersöks även vilken roll utbildning och erfarenhet spelar för benägenheten att göra anpassningar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att vissa alltid använder sig av samma metod i alla projekt medan andra varierar metodvalet från projekt till projekt. Respondenterna är överens om att anpassningar måste göras av metoderna för att kunna utnyttja dem på ett effektivt sätt som är anpassat till varje specifikt projekt och företag.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur elever upplever muntlig framställning inom ämnet svenska. Dessutom vill vi få lärares syn på hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat åtta elever, hälften pojkar och hälften flickor, samt två lärare i år 5. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.</p><p>I kursplanen i svenska står det att eleverna ska ” utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan”. Skolan har därför ett ansvar att tillgodose elevernas språkliga och kommunikativa färdigheter, i ett samhälle som ställer allt högre krav på individens förmåga att kunna utrycka sig i olika sammanhang.</p><p>I vår studie har vi kommit fram till att många elever upplever det jobbigt med muntlig framställning. De känner sig osäkra och är rädda för att göra bort sig. Resultatet visar att eleverna upplever att de behöver mer hjälp för att utveckla sin kommunikativa förmåga för att bli bättre på muntlig framställning.</p>

<p>Syftet med denna studie var att se om det går att påverka attityderna till ämnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar.</p><p>Metoden bestod i att eleverna fick anmäla sig till projektet och fick en enkät innan projektet startade. Sedan följde åtta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkät.</p><p>Resultatet visar helt klart en förändring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikämnet.</p><p>Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet på bl.a. att eleverna fick vara med och påverka innehållet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lärartid och de som valt projektet var intresserade av matematik.</p><p>Av detta kan man dra slutsatsen att även en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikämnet kan öka i positiv riktning. Därför är det viktigt att även denna grupp av elever får utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen.</p>

När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

No description available.

Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

Research indicates that a more hands-on education in mathematics could improve how students relate to mathematics. Laboratory mathematics is a way of making mathematics more concrete.  How is the purpose of laboratory mathematics perceived? This thesis has its focus on the pupils’ perceptions of the purpose of laboratory mathematics, but the intention of the teacher involved is also investigated. The main research questions asked were: What is the teacher's definition of laboratory mathematics? Which is the teacher's purpose in using laboratory education? How do the students perceive the purpose of the laboratory teaching of mathematics? To answer the questions, I conducted a series of qualitative interviews. Data has been collected in a 3rd grade in Stockholm.  I interviewed a teacher and 17 students.  Results show that the teacher uses laboratory materials to ease the learning of mathematics and to concretize the content of mathematics. By using the phenomenographic method, I got five different preconceptions that students have about the purpose of laboratory education: Laboratory mathematics is for students who have difficulty with mathematics, laboratory mathematics allows more concentration in the classroom, using laboratory materials makes it easier to calculate, laboratory mathematics will help me when I calculate mathematics in every day situations and, finally when I use laboratory mathematics, I work with my hands. The study reaches the conclusion that teachers need to a highlight better the pedagogic purpose for the pupils to use laboratory mathematics.  Laboratory mathematics is in need of a higher status so that more students want to work with laboratory materials.