This project includes development of new packaging for dry spices and an investigation of how to automate the production line. The preliminary investigations show needs of an environmental friendly packaging possible to re-close. After screening for suitable materials three concepts were developed, a stand-up pouch, a plastic jar and a metal can. The pouch was excluded in a concept choosing process. In this process it was also decided to further develop the metal can concept. This resulted in the development of an integrated cap for metal cans of standard design, which is the final packaging concept.  Time studies and logistic analyses were carried out on the production line to give information for the automation part of the project. These analyses show that it is possible to reduce costs by automate parts of the production line. However higher production volumes are necessary to benefit from a fully automated production line. Apart from automation, time and cost should be possible to save by implementing continuous improvement work. / Projektet innefattar utveckling av en ny förpackning för torra kryddor samt en utredning om automatisering av produktionslinjen. Förundersökningen visade behov av en miljövänlig återförslutbar förpackning. Efter en utredning om lämpliga material utvecklades tre konceptlösningar, en påse, en burk i plast och en metallburk. Vid ett konceptval uteslöts påsen helt och det beslutades att metallburken var det koncept som skulle vidareutvecklas. Detta medförde utveckling av ett integrerat plastlock till en metallburk i standardutförande som är det slutliga lösningskonceptet. För automatiseringsdelen av projektet genomfördes tidsstudier samt en kartläggning av det logistiska flödet. Dessa visar att det finns stor potential att spara kostnader genom att automatisera delar av produktionen. Volymerna behöver dock öka innan en helautomatisk produktionslinje är lönsam. Bedömningen är också att tidsvinster kan göras genom att göra flödet rakare och att arbeta med ständiga förbättringar.

This thesis work has been performed at the Division of Assembly Technology at Linköping University for a period of ten weeks. The work is part of the project ProFlexA, which is a research project in collaboration between Linköping University, Lund University, and industrial partners such as Combi Wear Parts and Smålands Stålgjuteri AB. The casting process creates random incurred burrs and defects, which must be removed during a cleaning process to make sure that the cast can be sold. Automation has long been sought for the cleaning of castings due to, among other things, poor working conditions for staff, but this has proved difficult to implement with today's technology. Automation has for some time been available for more capital strong companies with large annual volumes, but for smaller companies with small-and medium-sized volumes, automation has not been an option. The goal of ProFlexA is to develop an automated cleaning cell aimed at small-and medium-sized volumes. The goal of the thesis is to do a pre study at ProFlexA’s partners on cleaning of castings, and develop concepts for automated cleaning of castings. By recording the process and cycle times, the cleaning of castings has been documented as it works today, and on this basis, information and statistics has been compiled. Conclusions have been drawn on preventive measures that may facilitate the development of an automated cleaning cell.  One of these is to change the geometry of the steel riser so that the resulting stub after removal by the pneumatic hammer is more controlled, and another measure is to relocate the location of the riser stub to an equal side of all the products. It is also important to prevent the defect caused by sand residues. Based on the documentation, it has been revealed that the product often is over-worked, which implies that an automated cell would provide a more even quality.   Forces that occur in an operation of cleaning of castings have been measured. The results suggest that the forces in this context are 100 to 180 Newton, which indicates that the robot selected to the project, IRB 6660, is likely to be oversized. It can therefore be discussed if it is relevant with the current safety factor or if there is a reason to search for a smaller robot. Proposals have been prepared on concepts of automated cleaning of castings. These concepts show how a robotic cell can work when a single robot, compared with two robots are part of a cell, but also how it works with stationary tools compared with mobile tools. The design of a robotic cell should be sought in the objectives and needs of the specific company. A robotic cell with two robots is for example to be preferred when the need for efficiency is higher. Tools to a robotic cell is built in the simplest possible terms by a motor, a spindle and a tool, which is the option that seems to be a good choice in terms of whole and investment friendliness. For Combi Wear Parts a robotic cell with two robots is suitable, and for Smålands Stålgjuteri AB a robotic cell with a single robot is probably the best choice. For both of these solutions small and economic stationary tools would probably suit well.

No description available.

This thesis discusses the differences between an automated and design centered layout process. The work has beenconducted at CBG Konsult AB, a service provider of multilingual solutions, translations and localization.The purpose with this work was to investigate some limitations and issues with the layout process involving the languagefamily XSL used for automated layout at CBG Konsult AB.

Denna studie är inriktad mot ordavkodning vilket är en nödvändig faktor för god läsfärdighet. Redan från årskurs ett ger en snabb ordavkodningsförmåga en god prognos för elevers fortsatta läsutveckling. Studiens syfte är att undersöka om tre veckors intensiv upprepad läsning i helklass har positiva effekter på elevers ordavkodningsförmåga på vårterminen i årskurs ett. Upprepad läsning avses i denna studie när två elever läser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, läsa samma text fyra gånger vid det första lästillfället, och ytterligare en gång nästkommande dag. Därefter började de på en ny text. Före och efter interventionen testades elevernas ordavkodningsförmåga. Detta gjordes även med 26 elever i en kontrollgrupp som hade vanlig läsundervisning under samma period. Med hjälp av datoriserad variansanalys gjordes en jämförelse mellan gruppernas medelvärde på förtest och eftertest. Resultatet visar att undersökningsgruppens ordavkodningsförmåga förbättrades mer jämfört med kontrollgruppen, vilket pekar på att interventionen i undersökningsgruppen gav positiv effekt. Skillnaden mellan de båda gruppernas medelvärde är statistiskt signifikant på femprocentnivån p < .05. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv studerades även individresultat av ordavkodningstest för nio elever i undersökningsgruppen som inte kommit så långt som förväntat i sin läsutveckling. Tre elevers resultatökning var märkbar. De övriga sex gjorde tydliga förbättringar på flera test i förhållande till sitt utgångsläge, vilket talar för att lästräningen även gynnade deras ordavkodningsförmåga. Resultaten visar på att det är viktigt att de sex elevernas läsutveckling följs upp och vid behov möts med individanpassade åtgärder för att de ska kunna uppnå en säker och automatiserad ordavkodning. Slutsatsen utifrån studiens resultat blir att en intensiv period av upprepad läsning i helklass är väl värd att genomföra i skolans verksamhet. Detta arbetssätt främjar automatisk avkodningsfärdighet, vilket handlar om att omedelbart och utan ansträngning känna igen skrivna ord. Interventionen ger även lärare möjlighet att se hur långt varje elev har kommit i sin läsutveckling och en uppfattning om hur den enskilda eleven tillgodogör sig övning. Automatisering av ordavkodningsförmåga är en förutsättning för god läsförståelse, och automatisering kräver övning.

<p><em>This project includes development of</em><em> </em><em>new packaging for dry spices and an investigation of</em><em> </em><em>how to automate the production line. The preliminary investigations show needs of</em><em> </em><em>an environmental friendly packaging possible to re-close. After screening for suitable materials three concepts were developed, a stand-up pouch, a plastic jar and a metal can. The pouch was excluded in a concept choosing process. In this process it was also decided to further develop the metal can concept. This resulted in the development of</em><em> </em><em>an integrated cap for metal cans of</em><em> </em><em>standard design, which is the final packaging concept. </em></p><p><em></em></p><p><em>Time studies and logistic analyses were carried out on the production line to give information for the automation part of the project. These analyses show that it is possible to reduce costs by automate parts of the production line. However higher production volumes are necessary to benefit from a fully automated production line. Apart from automation, time and cost should be possible to save by implementing continuous improvement work.</em></p><p> </p> / <p><p><em>Projektet innefattar utveckling av en ny förpackning för torra kryddor samt en utredning om automatisering av produktionslinjen. Förundersökningen visade behov av en miljövänlig återförslutbar förpackning. Efter en utredning om lämpliga material utvecklades tre konceptlösningar, en påse, en burk i plast och en metallburk. Vid ett konceptval uteslöts påsen helt och det beslutades att metallburken var det koncept som skulle vidareutvecklas. Detta medförde utveckling av ett integrerat plastlock till en metallburk i standardutförande som är det slutliga lösningskonceptet.</em></p><p><em></em></p><p><em>För automatiseringsdelen av projektet genomfördes tidsstudier samt en kartläggning av det logistiska flödet. Dessa visar att det finns stor potential att spara kostnader genom att automatisera delar av produktionen. Volymerna behöver dock öka innan en helautomatisk produktionslinje är lönsam. Bedömningen är också att tidsvinster kan göras genom att göra flödet rakare och att arbeta med ständiga förbättringar.</em></p></p>

Diss. av båda förf. Linköping : Univ.

Proefschrift Maastricht. / Met lit. opg. - Met samenvattingen in het Engels, Duits en Frans.

No description available.

Digitalisering är ett växande och hett ämne som handlar om att omvandla arbetsrutiner från att vara manuella till digitala. Det förekommer en stor del forskning kring digitalisering riktad mot små- och medelstora företag (SMF) vilket är en bred benämning som täcker företag mellan en och 249 anställda. Syftet med denna studie är att titta närmare på hur de allra minsta företagen i SMF-kategorin, mikroföretag, har påverkats av digitaliseringen då dessa företag beskrivs som viktiga på arbetsmarknaden. De arbetar vanligtvis med begränsade resurser och ställs därmed inför utmaningar vid digitalisering då större investeringar krävs. Samtidigt beskrivs de som flexibla och har goda möjligheter att hantera förändringar och nya krav från omgivningen. För att ta fram detaljerad information kring hur mikroföretagen har påverkats av digitalisering har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med anställda inom olika mikroföretag. Resultatet från studien visar att mikroföretagen har hanterat digitaliseringen på ett bra sätt och den har varit högst nödvändig för att skapa tillväxt och överlevnad. Att omvandla manuella arbetsrutiner till digitala har förenklat arbetsuppgifterna snarare än att de har förändrats. Därmed är arbetssättet sig likt och det har inte krävts några nya kompetenser för att hantera digitaliseringen. I och med att mikroföretagen är så pass små är det enklare att fylla behovet av en digitalisering och förändringarna blir därmed också färre för företag och medarbetare.