Examensarbetet syftar till att undersöka om automatisering av den manuella paketeringsprocessen på Legosan AB vore lönsam. Legosan AB, beläget i Kumla, legotillverkar kosttillskott och läkemedel till företag inom Europa. Kapitlet Nulägesanalys beskriver hur tillverkningen och paketeringsprocessen fungerar i dagsläget och syftar till att ge en tydlig bild av processer, layouter och materialflöden. Detta beskrivs med hjälp av layoutskisser, processkartläggningar och en frekvensstudie. Nulägesanalysen avslutas med en kravspecifikation. I kapitlet Förbättringsförslag presenteras två olika förslag i två olika utföranden som beskrivs bland annat genom layoutskisser och processbeskrivningar. Dessutom beskrivs investeringar och åtgärder för respektive förslag. I det första förbättringsförslaget används en fyraxlig palleteringsrobot medan det i det andra förslaget används en kartesisk portalrobot för palleteringen. Eftersom det finns flera olika alternativ i valet av paketeringsroboten är förbättringsförslagen uppdelade i två varianter. Övriga maskiner och utrustning som krävs i förslagen beskrivs även och dess dimensioner redovisas. Avsnittet avslutas med en problemdiskussion. Investeringsanalysen visar vilka kostnader som uppkommer vid en implementering av förbättringsförslagen. Dessutom beräknas pay-offtider och en kapitalvärdekalkyl redovisas. I kapitlet Slutsatser och Rekommendationer diskuteras för och nackdelar med de olika förbättringsförslagen. Därefter rekommenderas en lösning.

Examensarbetet har genomförts på Hilton Food Group, Sverige AB (HFG Sverige) i västerås. Uppgiften var att göra en förstudie som utreder möjligheten att automatisera slutförpackningsprocessen av komsummentförpackat kött (kpk) på företaget och är en del av projektet Robot till tusen. Projektet drivs av Robotdalen i syfte att öka tillväxten hos små- och medelstora företag i Mälardalen med hjälp av robotisering. Målet med examensarbetet var att ta fram förbättringsförslag och ett genomtänkt beslutsunderlag med framtagna koncept för automatiseringen av slutförpackningsprocessen. De prioriterade koncepten skall möjliggöra en besparing av personalresursen. Några avgränsningar som gjorts var att inte ta hänsyn till materialhantering före eller efter slutförpackningsprocessen. HFG bearbetar och packar över 150 olika sorters köttprodukter i deras 17 produktionslinjer. Dessa packas i standardlåda från Svenska Retursystem (SRS) och levereras till ICA. Detta görs i dagsläget manuellt. För att nå en fungerande automatiserad lösning behövde antal praktiska materialhanteringsproblem lösas: - Kvalitetskrav på trågen - SRS-låda försörjning - Bygelpositionering och kontroll innan lådfyllning och stapling - Trågförpackning från transportband till SRS-låda - Hantering av ”avvikelse” t.ex. tråg som måste packas om - Hantering av störningar I rapporten presenteras tänkbara lösningar till de nämnda problemen. Dessa lösningar, robotar och andra utrustningar som behövs för att realisera det automatiska systemet på en packlinje beräknas för HFG Sverige få en investeringskostnad upp till 2,5 miljoner kr. Minst en person per linje per skift sparas vid slutpackningsprocessen. Detta skulle resultera i en återbetalningstid på cirka två år. Författaren presenterar även andra förslag bland annat en automatiserad lösning för flera packlinjer samt att spelvända närmande packlinje för att effektivisera processen. Dessa är dock övergripande koncept varför ingen investeringskostnad kalkylerats.

Under examensarbetet designas och implementeras ett antal testprogram med Python - programmeringsspråk som ersätter de manuella test metoderna som används i Autoliv i syfte med att automatisera testningsprocessen för Autolivs produkt BOB3 vilket bidrar till en besparing av tid och arbetsresurser. Två av dessa Program presenterar utförandet av HIL - test (Hardware in the loop) och DC - test (Data Collectiontest). Dessutom så analyseras möjligheten att kunna skapa ett testsystem som kombinerar utförandet av testen i en och samma koppling vilket senare leder till en implementering av ett kombinerat program som utför ett HIL - test på en BOB3 - box och ett DC - test på en annan BOB3 - box. De producerade programmen för HIL - test, DC - test och kombinationen av DC - och HIL - test analyseras utifrån deras exekveringstider under olika fall (ett fungerande testsystem eller ett system där ett kopplingsfel inträffar) för att bestämma vilket/vilka program som visar bättre prestanda dels i jämförelse med de konventionella manuella testmetoderna som används i Autoliv och dels i jämförelse med varandra. Studien resultera r först in två program som imiterar de manuella testmetoderna för HIL - och DC - testning och öppnar möjligheten att automatisera testningsmetoderna. Senare så lyckas analysen att visa möjligheten att koppla testsystemen för HIL och DC ihop i ett kombinerat testsystem vilket i sin tur leder till ett kombinerat program som relaterar HIL - och DC - testet till varandra i ett och samma testningsmoment. Analysen av exekveringstiderna visar att användningen a v testprogram minskar nödvändiga tids - och arbetsresurserna i jämförelse med de manuella testningsmetoderna. Dessutom så visar exekveringstiderna en fördel med att använda programmen som utför HIL - och DC - testet separata i istället för kombinationsprogramment som har andra fördelar som introduceras med en förminskning vid s användning av hårdvara resurser och möjligheten att styra datatrafiken som flödar genom ett DC - test.

I denna studie har sju lärare som undervisar i årskurs 1-3 intervjuats om hur de arbetar för att elever ska ha möjlighet att träna ordavkodning och nå en automatiserad nivå. Ett särskilt fokus sätts på elever som har svårigheter med avkodning. De semistrukturerade intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att lärarna är väl medvetna om att elever behöver läsa mycket text för att uppnå en automatiserad avkodning. Arbete läggs på att inspirera och motivera elever till att läsa. Det finns stora likheter i hur lästräning genomförs i de intervjuade lärarnas klassrum. Till stor del bygger läsaktiviteterna på att eleverna själva tar ansvar för att läsa och utveckla sin förmåga. Elever som av olika anledningar upplever svårigheter med avkodning, behöver extra mycket stöd och träning. I studien framkommer att det finns betydande skillnader mellan skolornas resurser och möjligheter att möta och stötta dessa elever. Det största hindret för att elever ska kunna utveckla en automatiserad avkodningsförmåga, anses vara bristen på tid för läraren att lyssna och ge återkoppling på elevers läsning.

Denna studie handlar om en implementering av standardisering och automatisering i mindre organisationer. Jag skapade ett skript i Python som upptäcker uppladdade kalkylblad i en mapp som i sin tur var kopplad till en molnbaserad lösning. När skriptet upptäcker kalkylbladen samlar den nödvändig information och importerar en mall av en faktura. Skriptet fyller efterhand mallen med tidigare samlad information och sparar det i en separat mapp. Det originella kalkylbladet arkiveras för framtida referenser. Resultatet av en bättre, standardiserad arbetsrutin och automatiserat fakturasystem resulterade i en tidsbesparing på över 60% och i samband med det nya systemet vi såg en minskning på 75% av incidenter orsakade av dokumentslarv och miss kommunikation.

En grafisk ritare i flygande system måste under dess utveckling verifieras för att bekräfta att den fungerar. Då bilderna som ritas inte behöver vara identiska mot referensbilder genererade av en fungerande ritare så ställer det krav på verifieringsprocessen att kunna acceptera en viss grad av "fel". Att automatisera den processen är i högsta grad intressant för att minska kostnaden. Uppsatsen presenterar en samling lösningar på delproblem som kan uppstå, däribland ett sätt att utvinna eventuell transformation mellan två bilder. / Tel: 070-6844137

Examensarbetet utfördes åt företaget Medius AB. Arbetet bestod av att designa en ny process för Medius nuvarande och framtida dokumentationsbehov. För att göra detta behövde tre steg slutföras. Först skulle information om dagens dokumenthantering inhämtas, vilka dokument skrivs av vem och för vem skrivs de och vilka behov finns det som idag kanske inte fylls. En grov lista över önskad funktionalitet togs också fram och därefter designades en process som klarar av att fylla alla dessa krav och behov. Sist skulle en lista över verktyg som behövs för den nya processen tas fram och en undersökning om vad som finns och vad som behöver byggas från grunden skulle genomföras. Alla dessa steg har genomförts och den nya processen har utvärderats genom enkäter till medlemmar ur ett antal olika fokusgrupper. Resultatet av utvärderingen tyder på att det är lite arbete kvar att genomföra innan processen är redo att börja implementeras hos Medius, och dessutom behöver alla verktyg implementeras. När detta väl är klart kan den nya processen dock hjälpa Medius AB att lösa flera av de nuvarande problemen eller bristerna.

Automatisering av manuella arbetsuppgifter är något som blir allt vanligare och vanligare för företag inom den industriella världen. Slimmade produktionsflöden är uppbyggda av monotona arbetsuppgifter som lätt kan slita på människans hälsa. Automatisering är därför en bra ersättare till sådana arbetsuppgifter. Det som driver företag till automatisering kan vara flera orsaker. Kostnadsreduktion, mer effektiv produktion och slitsamma arbetsuppgifter kan alla vara drivare.  Denna rapport visar på arbetsgången när ett företag står inför beslut om automatisering och vad som avgör svaret. Syftet till automatiseringen sätter en prägel på arbetsgången och avgör också vad som måste undersökas. I detta fall handlar det om att automatisera två stycken åtdragningsmoment för att minska personalkostnader. Arbetet har utförts på Meritor i Lindesberg som är en globalt ledande leverantör av drivlinor till tung fordonsindustri. Läsaren får en inblick i Meritors produktion och sätts in i aktiviteten som är tänkt att automatiseras. Därefter redogörs det för om en automatisering är genomförbar på ett teoretiskt plan och även i praktiken. Konsekvenser av en automatisering presenteras och sedan diskuteras det vilka åtgärder som måste tas.  Resultatet visar sig inte vara ett enkelt ja- eller nej angående frågan att automatisera dessa utvalda moment. Det handlar om att skapa rätta förutsättningar för att en automatisering inte ska få några oönskade negativa effekter. I och med att syftet var att minska personalkostnader är en utförlig konsekvensanalys nödvändig för att inte osynliga kostnader ska uppstå på andra områden i produktionen. / Automation of manual tasks is becoming more frequently used by manufacturing corporations. Slimmed flows of production are made up of monotonous tasks which have negative impact on the health of the workers. Automation is therefore a suitable substitute for such tasks. The reasons why some companies consider automation can vary. Cost reduction, more efficient production and tiresome tasks are a few examples.   This paper shows the approach to take when a company faces the descision whether to automate and what determines the answer. The purpose of the automation sets a mark on the approach and determines what needs to be investigated. In this case it is about automating two tightening torques in order to reduce staff costs. This project has been carried out at Meritor in Lindesberg, they are a globally leading supplier of drivelines for the heavy automotive industry. The reader gets an insight into Meritor’s production and is presented to the activity that is investigated whether to automate or not. Thereafter it is explained whether an automation is feasible on a theoretical level and also in practice. The consequences of an automation are presented and thereafter a discussion regarding what actions that must be taken.  The result does not turn out the be a simple yes- or no regarding the issue at hand. It is about creating the right conditions for automation in order to avoid undesirable effects. With the aim of reducing staff costs, a comprehensive impact analysis is necessary in order to avoid invisible costs in other areas in the production.

Denna studie har undersökt elevers kunskaper i multiplikationstabellen, deras nivåer av matematikångest samt ifall det finns något samband mellan dessa. Detta har studerats med hjälp av enkäter innehållande både multiplikationstest, frågor rörande matematikångest samt frågor rörande andra eventuellt påverkande faktorer såsom gymnasieprogram, kön, betyg och nivå av inlärd hjälplöshet. Enkäterna besvarades av 85 elever i åk 1 på gymnasiet i Umeå kommun. De ramverk som används är Skolverkets bedömningsstöd Diamant för att testa multiplikationskunskaper, The Abbreviated Math Anxiety Scale (AMAS) för att mäta nivåer av matematikångest samt The intellectual achievement responsibility scale (IAR) för att mäta nivåer av inlärd hjälplöshet. Resultatet visade att majoriteten av eleverna hade goda kunskaper i multiplikationstabellen och att deras nivå av matematikångest stämde väl överens med tidigare studier. Det fanns en korrelation mellan kunskaper i multiplikationstabellen och nivå av matematikångest. Dock var variablerna kön och matematikbetyg bättre prediktorer än multiplikationstabellen till nivå av matematikångest.

Robotic Process Automation (RPA) klassificerades som den snabbast växande programvaranpå den globala marknaden under 2018. RPA automatiserar arbetsprocesser och sägs medförastora fördelar såsom ökad effektivitet, kvalitet, skalbarhet och lönsamhet. Studien ämnar attundersöka de hinder som motverkar att de förväntade fördelarna inte infrias. Genomanvändningen av en multipel metod, som inkluderar en dokumentstudie samtsemistrukturerade intervjuer, skildras de förväntade fördelarna och potentiella hinder.Identifierade resultat visar på kompetensens inverkan på teknikens användarvänlighet, samtkommunikationens påverkan på hur användare uppfattar nyttan med RPA.