Syftet med studien har varit att undersöka; hur automatiserade grundskoleelever i årskurs 6 och årskurs 9 är när det gäller tabellkunskaper, samt vilka samband det finns mellan automatiserade tabellkunskaper och prestationerna på de nationella proven. Även tankar och uppfattningar gällande färdighetsträning av tabellkunskaper har undersökts. Inom det matematikdidaktiska perspektivet möts de kognitiva och biologiska modellerna kring arbetsminnets begränsningar och procedurminnets betydelse för det matematiska flytet. Det teoretiska ramverket Adding It Up - Helping Children Learn Mathematics, som inspirerat vår nuvarande kursplan i matematik (Lgr 11, 2011), ramar in de samband som undersökts. Genom att använda mixed method research har både en kvantitativ och en kvalitativ studie genomförts med syftet att stärka bilden av problemet. Kvantitativa data har inneburit resultat på tabelltester och resultat på nationella prov från elever i årskurs 6 och årskurs 9. Dessa resultat har sedan kompletterats med kvalitativa data i form av observationer vid testtillfällena samt intervjuer med specialpedagog och två matematiklärare. Resultatet visar att flertalet elever saknar automatiserade tabellkunskaper, förutom i addition. De automatiserade tabellkunskaperna visar i sin tur klara samband med resultaten på de nationella proven. Tabellkunskaperna korrelerar högst med problemlösningsförmågan, både för årskurs 6 och årskurs 9. Eftersom majoriteten av eleverna är ganska eller helt automatiserade i addition visar det på att förmåga för automatisering finns. För att höja nivån på de övriga räknesätten pekar samtliga uppfattningar mot en utveckling av färdighetsträningen - en färdighetsträning som bygger på förståelse. Min studie faller väl inom det teoretiska ramverket och har konkretiserat den tidigare forskningen genom de direkta sambanden mellan tabellkunskaperna och de nationella provens resultat. Som blivande speciallärare vill jag utveckla färdighetsträningen av baskunskaperna och separera dem från problemlösningen, så att alla elever kan öva på rätt nivå och därmed få känna glädje över att kunna.

Syftet med denna studie är utveckla riktlinjer som stöd till utvecklare under förarbetet till att automatisera en process med hjälp av RPA. Det framtagna teoretiska ramverket består av designprinciper för tjänster och interaktiva system, samt av verksamhetsutveckling och mer specifikt hur verksamheter behöver utveckla sina processer och rutiner när automatiserade system som RPA implementeras. En fallstudie utfördes hos Länsstyrelsen som önskade automatisera en arbetsprocess med RPA. Datainsamlingen skedde genom intervjuer och observationer i form av informationstillfällen med informanter från Länsstyrelsen. Resultatet från informationstillfällen analyserades på ett tematiskt sätt till två huvudområden som är förstå processen och utbilda anställda. I analysen jämförs de framtagna riktlinjerna med det teoretiska ramverket och riktlinjer för RPA skapade av konsultföretag. I slutsatsen presenteras och motiveras våra riktlinjer, den första riktlinjen fokuserar på att skapa förståelse för processer och om RPA är ett lämpligt alternativ. Om det är fallet är den andra riktlinjen att utbilda anställda vad RPA är och hur implementationen kommer påverka dem.

De senaste åren har en automatiseringsprocess inletts på försörjningsstödsenheter i flera kommuner. Klienter kan idag ansöka om försörjningsstöd på internet och en robot utför vissa handläggningsmoment som tidigare gjorts av socialsekreterare. Denna studie undersöker hur socialsekreterare inom försörjningsstöd förhåller sig till digitaliseringen av försörjningsstödsansökan och utvecklingen mot automatisering av handläggningsprocessen i relation till deras klientarbete och handlingsutrymme. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk ansats och belyser den digitala ansökan och automatiserad handläggning i relation till kontexten New Public Management. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på åtta semi-strukturerade intervjuer med handläggare av ekonomiskt bistånd i svenska kommuner med olika grad av automatisering. Intervjuerna har analyserats genom tematisk analys med hjälp av de teoretiska begreppen alienation, rationalitet och McDonaldisering. Studien visar att socialsekreterarna ser mötet med klienten som en betydelsefull del av arbetet i en alltmer digitaliserad och automatiserad socialtjänst. Den digitala försörjningsstödsansökan har enligt studien lett till mindre pappersarbete och mer tid för klientkontakt och förändringsinriktat klientarbete. Samtidigt befarar handläggarna att en vidare automationsprocess kan leda till större distans till klienter genom att klientkontakt istället rationaliseras bort i kostnadsbesparande syfte. Intervjupersonerna fruktar också att en högre grad av automatisering leder till minskat handlingsutrymme samtidigt som socialsekreteraren distanseras från handläggningsprocess och beslutfattande. Socialsekreterarna vill istället se att datorer och robotar används som optimerade hjälpmedel i det dagliga arbetet. I relation till socialsekreterares handlingsutrymme och klientarbete uppmärksammar studien att automatiseringen kan mildra såväl som förstärka negativa effekter av effektiviserande åtgärder inom New Public Management beroende på verksamheternas mål och arbetssätt. Forskningsfältet är begränsat och vidare forskning bör även fokusera aspekter som hur automatisering påverkar klienters rättssäkerhet och det offentliga sociala arbetets hållbarhet på längre sikt.

Detta arbete ämnar ta reda på hur väl man kan överföra säkerhetsinställningar mellantvå olika content management systems, förkortat CMS. Tidigare arbeten visar att enöverföring mellan dessa olika system är möjligt, men utan ett fokus påsäkerhetsinställningar. En artefakt skapas i PHP vars syfte är att föra översäkerhetsinställningar mellan två olika CMS, Joomla och Wordpress. De tester somgenomförs visar att möjligheten finns där men att det nuvarande programmet inte ärfulldugligt. I slutändan passar det skapade programmet bäst som en bas för senareundersökningar att arbeta vidare på, snarare än som en slutgiltig produkt som böranvändas i sina nuvarande form.

The purpose of this thesis was to trace and discuss tendencies in the debate of the computerization of the libraries, in Swedish library press during the period of 1970-1999. The set-out was the issue of how the library journals, as representatives and mouthpieces of a by tradition humanistic profession, coped with a revolutionary innovation related to a field (data technology) which they hadn't any knowledge or even interest in. The examination included three Swedish library journals: Biblioteksbladet with connection to Sweden’s most established library organization (SAB); Bis which is founded upon a socialistic base and; DIK-forum rooted in the union. The analysis of the debate was partly based on three different sets of values related to data and systems development. These were identified and defined by the behavioural scientists Johansson/Grahm in Den datoriserade Prometheus (1985) and labelled positivism, commercialism and humanism. The conclusions showed a fragmentary and polarized debate during the 1970's, which didn't speed up until the last years of the decade. During the 1980's the debate was intensified, with a wider range of subjects and arguments. During the 1990's the debate narrowed, holding it's primary focus on the Internet and questions concerning copyright and democracy. Due to the reasonings of Johansson/Grahm the opposition – during the 1970's and the early 1980's – mainly between humanism on one hand and commercialism and positivism on the other was made clear. But one should also bear in mind that some arguments were rooted in fear and ignorance, rather than in humanism. During the 1980's and the 1990's, when the experience and knowledge of data technology increased, the polarized debate became more attuned and positive towards the possibilities of IT. / Uppsatsnivå: D

Att automatisera innebär att kunskap lagras och lätt kan plockas fram ur långtidsminnet. Detta är viktigt när elever ska lösa komplexa matematiska uppgifter. Om eleven automatiserat t.ex. multiplikationstabellerna kan eleven ägna tid åt problemlösning istället för beräkningar. Denna studie är tänkt att genomföras som steg 3 för elever i år 3. Eleverna bör innan interventionen genomgått undervisning i steg 1 och steg 2 enligt RTI. Interventionen är utformad för att träna automatisering av multiplikationstabellerna. Tabellerna är i studien indelad i två nivåer, lättare nivå och svårare nivå. 3 elever deltog i studien. Resultatet visar positiv effekt för två av eleverna i studien vad gäller automatisering av den lättare nivån. Resultatet visar också att effekten av interventionen är bevarad även tre veckor efter interventionen för de två eleverna som visade positiv effekt av interventionen. För den tredje eleven i studien syns inte samma positiva effekt som för de andra eleverna. Denna elev har övat på den svårare nivån. Det finns flera möjliga orsaker till att interventionen inte gav samma effekt för denna elev. Testerna som användes för att mäta effekten passade inte lika bra för den svårare nivån som för den lättare nivån. Då en metod i interventionen bygger på dubblering hade det innan interventionen startade behövts kontrolleras att eleverna var säkra på positionssystemet samt begreppet dubbelt.

No description available.

<p>This thesis work has been performed at the Division of Assembly Technology at Linköping University for a period of ten weeks. The work is part of the project ProFlexA, which is a research project in collaboration between Linköping University, Lund University, and industrial partners such as Combi Wear Parts and Smålands Stålgjuteri AB.</p><p>The casting process creates random incurred burrs and defects, which must be removed during a cleaning process to make sure that the cast can be sold. Automation has long been sought for the cleaning of castings due to, among other things, poor working conditions for staff, but this has proved difficult to implement with today's technology. Automation has for some time been available for more capital strong companies with large annual volumes, but for smaller companies with small-and medium-sized volumes, automation has not been an option.</p><p>The goal of ProFlexA is to develop an automated cleaning cell aimed at small-and medium-sized volumes.</p><p>The goal of the thesis is to do a pre study at ProFlexA’s partners on cleaning of castings, and develop concepts for automated cleaning of castings.</p><p>By recording the process and cycle times, the cleaning of castings has been documented as it works today, and on this basis, information and statistics has been compiled. Conclusions have been drawn on preventive measures that may facilitate the development of an automated cleaning cell.  One of these is to change the geometry of the steel riser so that the resulting stub after removal by the pneumatic hammer is more controlled, and another measure is to relocate the location of the riser stub to an equal side of all the products. It is also important to prevent the defect caused by sand residues.</p><p>Based on the documentation, it has been revealed that the product often is over-worked, which implies that an automated cell would provide a more even quality.</p><p> </p><p>Forces that occur in an operation of cleaning of castings have been measured. The results suggest that the forces in this context are 100 to 180 Newton, which indicates that the robot selected to the project, IRB 6660, is likely to be oversized. It can therefore be discussed if it is relevant with the current safety factor or if there is a reason to search for a smaller robot.</p><p>Proposals have been prepared on concepts of automated cleaning of castings. These concepts show how a robotic cell can work when a single robot, compared with two robots are part of a cell, but also how it works with stationary tools compared with mobile tools.</p><p>The design of a robotic cell should be sought in the objectives and needs of the specific company. A robotic cell with two robots is for example to be preferred when the need for efficiency is higher. Tools to a robotic cell is built in the simplest possible terms by a motor, a spindle and a tool, which is the option that seems to be a good choice in terms of whole and investment friendliness.</p><p>For Combi Wear Parts a robotic cell with two robots is suitable, and for Smålands Stålgjuteri AB a robotic cell with a single robot is probably the best choice. For both of these solutions small and economic stationary tools would probably suit well.</p>

<p>Det blir allt vanligare att samhällsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären.</p><p>Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om. Studien har koncentrerats till Försäkringskassan som hade det största antalet förfrågningar. Frågelådan ställs i relation till analysen av Försäkringskassans e-posthantering.</p><p>Avsikten med denna uppsats är att ge en beskrivning av e-postförfrågningar som medborgarna ställer till myndigheten. Syftet är att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet. I uppsatsen beskrivs vilka problem frågorna innebär för organisationens medarbetare när de svarar på frågorna. Det skildras även om alla förfrågningar behöver ha ett personligt svar. De svårigheter man ställs inför med tanke på standardisering och automatisering av svaren redogörs också för. Utfallet av denna studie är att det ofta är svårt att lämna ett enkelt svar direkt till medborgaren. Frågorna innehåller ofta personliga uppgifter som måste tas hänsyn till och många gånger behövs kompletterande uppgifter från medborgaren för att lämna ett korrekt svar. I dagsläget har telefonkundtjänsts medarbetare olika sätt att lösa avsaknad av information i e-postmeddelanden. De kan ta ärendet per telefon, svara med villkor eller i e-postsvaret be om kompletterande uppgifter. De olika sätten att svara på dessa meddelanden innebär både för- och nackdelar. För att hantera bristande information i inkommande e-postmeddelanden skulle man i ett första steg kunna inrikta sig på att inhämta nödvändig information från medborgaren för att göra den manuella svarshanteringen effektivare.</p>

<p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka elevernas inställning till den grundläggande tabellträningen i skolan och huruvida de genom olika träningsmetoder kan förbättra sina resultat.</p><p>Undersökningen bygger på en elevenkät, ett förkunskaps- och ett uppföljningstest, som eleverna fått genomföra under tidspress, samt intervjuer med några elever och inblandade lärare.</p><p>Resultatet visar att de flesta elever har en god inställning till tabellträningen i skolan och att träningsmetoderna, trots sina likheter och olikheter, medförde att de flesta eleverna lyckades förbättra sina resultat.</p><p>Slutsatserna är att majoriteten av eleverna i den här undersökningen har en god inställning till tabellträningen och när dessa elever själva fick välja den träningsmetod de trivdes bäst med, presterade de ett bättre resultat på kunskapstestet.</p>