Digitalisering är ett växande och hett ämne som handlar om att omvandla arbetsrutiner från att vara manuella till digitala. Det förekommer en stor del forskning kring digitalisering riktad mot små- och medelstora företag (SMF) vilket är en bred benämning som täcker företag mellan en och 249 anställda. Syftet med denna studie är att titta närmare på hur de allra minsta företagen i SMF-kategorin, mikroföretag, har påverkats av digitaliseringen då dessa företag beskrivs som viktiga på arbetsmarknaden. De arbetar vanligtvis med begränsade resurser och ställs därmed inför utmaningar vid digitalisering då större investeringar krävs. Samtidigt beskrivs de som flexibla och har goda möjligheter att hantera förändringar och nya krav från omgivningen. För att ta fram detaljerad information kring hur mikroföretagen har påverkats av digitalisering har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med anställda inom olika mikroföretag. Resultatet från studien visar att mikroföretagen har hanterat digitaliseringen på ett bra sätt och den har varit högst nödvändig för att skapa tillväxt och överlevnad. Att omvandla manuella arbetsrutiner till digitala har förenklat arbetsuppgifterna snarare än att de har förändrats. Därmed är arbetssättet sig likt och det har inte krävts några nya kompetenser för att hantera digitaliseringen. I och med att mikroföretagen är så pass små är det enklare att fylla behovet av en digitalisering och förändringarna blir därmed också färre för företag och medarbetare.

Projektet utförs på IT-säkerhetsbolaget i Skandinavien AB, en del i deras utbud är ett Cyberlarm där delar skall automatiseras för att kunna presentera information till kunder på ett smidigare sätt. Syftet är att kunna erbjuda kunder mer valuta för pengarna vilket samtidigt innebär ett extra säljargument för produkten. Cyberlarmet är förenklat ett Intrusion Detection System som läser av trafik på ett nätverk och larmar operatören om något suspekt sker på nätet. Utifrån databasen som all information sparas i skapas grafer och tabeller som en översikt av nätet, denna information skall skickas till kunder på veckobasis, vilket sker genom ett Python-script samt ett antal open-source programvaror. Resultatet visar att det automatiserade sättet att utföra uppgiften tar 5,5% av tiden det tog att skapa en levererad grafsida med orginalmetoden. Mot den föreslagna manuella metoden, för tre sensorer, tog den automatiserade metoden 11% av tiden. När endast skapandet av pdf utfördes låg den automatiserade metoden på 82,1% respektive 69,7% av den manuella tiden för en respektive tre sensorer.

I dagens samhälle har internet blivit en stor del av vårt dagliga liv. Nu utför man nästan alla sina ärenden på internet via olika webbplatser. Man handlar böcker, elektronik, utför bankärenden och läser nyheterna. Många antar att dessa webbplatser är säkra, men de flesta är medvetna om någon typ av hot på internet. De vet att man inte ska öppna program eller filer man inte känner igen, dock finns det fler faror. Vårt projekt går ut på att skapa en automatiserad process som visar dessa faror. Vi vill visa att det räcker med att gå in på en webbplats och trycka på en knapp för att kunna bli utsatt för dataintrång. Vi använder en LAMP-server för att tillhandahålla webbplatsen och Metasploit Framework för att åstadkomma det automatiska data-intrånget. När intrångsförsöket är slutfört presenteras resultatet för användarna som då vet om de är sårbara för Metasploits verktyg. Vi visar detta både genom text på webbplatsen och genom modifieringar på användarnas system. Som avslutning ser vi till att inga bakdörrar eller dylikt från Metasploit finns kvar på systemet. / In today’s society the internet plays a large part of our ordinary lives. Nowadays one does almost all of ones errands via the internet. You buy books, electronics, solve bank errands and read the news. Many assume that these sites are safe, but are they really aware of the dangers that exists on various websites? Most users know that they should not execute programs or open files that they do not recognize, although these are not the only dangers that users should be aware of. We want to show that it is enough to just visit a seemingly harmless website and click a button to become a victim of computer intrusion. We will be utilizing a LAMP-server to supply the website and the Metasploit Framework to execute the automized penetration. After the process is finished the user will be presented the results on the website stating whether the computer system is vulnerable of the exploits used by the Metasploit Framework or not. We will show the end result both by text on the website and by modifying the users system. After the test is completed we will make sure that there are no residual effects on the computer system.

Brister i grundläggande taluppfattning, så som avsaknad av automatiserade talfakta, är ett hinder för fortsatt utveckling i matematik. Syftet med min studie har varit att se ifall det går att träna upp elevers huvudräkningsförmåga i årskurs 8, avseende addition och subtraktion inom talområdet 0 – 20 genom en strukturerad intervention samt att se ifall det finns skillnader i effekt av interventionen beroende på svårighet utifrån fördiagnosen.  Fördiagnosen avslöjade att drygt hälften av eleverna som genomfört testet inte hade automatiserade kunskaper varpå de erbjöds delta i interventionen. Övriga elever utgjorde kontrollgrupp som inte erhöll träning i grundläggande talfakta. Eleverna har färdighetstränat additioner och subtraktioner inom talområdet 0 – 20 genom digitala träningsuppgifter i vilka eleverna erhållit direkt feedback. Studiens resultat bygger på data över tidsförbrukning och antal korrekt lösta uppgifter från fördiagnos och efterdiagnos. Resultatet har analyserats genom mixed ANOVA och visar en statistiskt signifikant effekt både för interventionen som helhet, men även för stora skillnader i effekt mellan grupperna. Som helhet har interventionsgruppen utvecklats genom interventionen, men det är eleverna som uppvisat störst svårighet med fördiagnosen som har förbättrat sig mest både vad gäller tidsförbrukning och antal korrekt lösta uppgifter. Diskussionen utgår i första hand från resultaten på gruppnivå, men även utifrån några individuella resultat som visat på anmärkningsvärda förbättringar genom interventionen. Resultatet visar även på behovet av framtida samarbete över stadiegränser för att förebygga att en så hög andel högstadieelever saknar automatiserade räknefärdigheter avseende addition och subtraktion vilket borde vara befäst i årskurs 3, i alla fall hos merparten av eleverna.

Detta arbete innefattar nyutveckling av en maskin till företaget Meva. Maskinen ska kunna montera distanser i plåtar som är en viktig del i en viss typ av vattenreningsmaskin. Vattenreningsmaskinerna som berörs av detta arbete är två lamellseparatorer. En lamellseparator används för att skilja vattnet från större skräp för att det inte ska följa med till känsligare delar av vattenreningen. Idag sker monteringen av distanserna manuellt vilket medför höga arbetskostnader. Det företaget vill undersöka är således hur en automatiserad  monteringsprocess skulle kunna så ut. Syftet med detta arbete är att bidra till att minska arbetskostnader och ge en grund till projektet. För att uppnå önskat resultat används strukturerad produktutvecklingsmetodik från idé till koncept. Resultatet är ett konceptförslag där det ges förslag på lösningar, materialval och fortsatt arbete. Konceptet är en maskin som med hjälp av pneumatiska cylindrar och pneumatiska gripdon kan montera distanserna i plåtarna. / This thesis is about development of a machine for a company called Meva. The machine is supposed to assemble plastic spacers in metal plates that are mounted in water treatment machines. The water treatment machines that are affected by this thesis are two lamella separators. A lamella separator is used to separate larger solid objects from the water to prevent the objects to get to the finer stages of water treatment. Today the assembling of spacers is made by hand and is therefore an expensive process. Therefore, the company wants to investigate how such an automated process could look like. The goal is that this machine will help to reduce some of the assembly costs and create a foundation for the project. To achieve wished results, structured product development methods from an idea to a finished concept are used. At the end of this thesis a concept is shown, solutions for materials are proposed and recommendations for continued work are given. The concept is a machine that with the help of pneumatic cylinders and pneumatic grippers can assemble the plastic pacers in the plates.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet inriktning Controller, 30 hp Ekonomihögskolan – Linnéuniversitetet i Växjö 4FE18E, VT 2017 Författare: Henrik Bolmö Nyckelord: PLIMA, utvärderingsmodell, automatiseringsinvestering, modellutveckling, investeringsutvärdering, högteknologisk produktion, optimering av automatisering, optimering av investering, lärdomar av automatisering, effekter av automatisering, prestation, level of automation, investeringskalkylering, miljö, arbetsmiljö, automatisering, investering, utvärdering Titel: Utveckling av utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion - En fallstudie av Gnotec Kinnared AB Syfte: Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap och förståelse av automatiseringsinvesteringar inom produktion och den påverkan de har på verksamheter. Syftet är även att utveckla en flerdimensionell utvärderingsmodell – vilken ämnar utgöra ett konkret verktyg för att kunna skapa sådan kunskap och förståelse. Ytterligare ett syfte med studien är att hjälpa Gnotec Kinnared AB med deras uttalade behov; att få en djupare förståelse och kunskap av deras strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress. Metod: I studien appliceras huvudsakligen en deduktiv approach; en utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion utvecklas för att sedan testas på ett verkligt fall – Gnotec Kinnared AB och deras strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress. Resultat: Resultatet av modellutvecklingsprocessen är PLIMA – en flerdimensionell utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion. Enligt slutsatser som dras av det empiriska testet, bedömds modellen som valid och funktionell för att skapa fördjupad kunskap och förståelse av automatiseringsinvesteringar inom produktion och den påverkan de har på verksamheter. PLIMA visade sig även i det empiriska testet att generera fler bidrag utöver det huvudsakliga bidrag som modellen är utformad för. Resultatet av studien är även att framhäva viktiga lärdomar av automatiseringsinvesteringar inom produktion, vilka kategoriseras inom åtta områden. Genom att inkorporera dessa kan företag öka sannolikheten att en investering i och implementering av automatisering inom produktion blir framgångsrik. Lärdomarna kan utnyttjas både av företag som tidigare saknar erfarenhet av automatiseringsinvesteringar inom produktion, och av företag som har sådan erfarenhet. Resultatet av den utförda utvärderingen av Gnotec Kinnared AB strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress är att investeringen kan betraktas som framgångsrik, men att investeringen inte är att betrakta som optimerad. Det är viktigt för att realisera den fulla potentialen av investeringen att de identifierade problemen åtgärdas – vilka kan bemötas genom att tillämpa studiens konkreta åtgärdsförslag.

Syftet med denna studie är att jämföra eventuell skillnad i effektivitet vad gäller metod för färdighetsträning av multiplikationstabellen. De metoder som undersökts är digitala spel respektive penna och papper. Undervisningsexperimentet utfördes under tre veckors tid i sju olika skolklasser där totalt 101 elever i årskurs 4 och 5 fick träna på multiplikationstabellen antingen med penna och papper eller med dator. För att kunna bedöma vilken träningsmetod som var mest effektiv utfördes summativa prov före och efter färdighetsträningen. Studiens resultat visade att de elever som tränat med penna och papper hade en större procentuell utveckling av sitt medelvärde i jämförelse med de elever som tränat på dator. Studien syftar även till att synliggöra vilken eventuell effekt dessa träningsmetoder kan ha på elevmotivation. För att ta reda på detta fick de lärare, vars klasser deltagit i studien, skriftligt svara på frågor kring elevmotivation. Lärarna menade att de flesta elever var motiverade under träningen oavsett vilken träningsmetod de använde sig av. Dock anser flera lärare att träning med dator troligen hade gynnat svårmotiverade elevers motivation positivt.

In this essay, the focus is on the grammatical development of four Swedish as a second language learners and how the former can be explained by using Manfred Pienemanns processability theory. In the study, three questions are posed. Firstly, on what levels of the processability theory are the participants processing morphology and syntactical structures? Secondly, how automated are the processing of morphology and syntactical structures? Lastly, how can processability theory be used to outline the grammatical development in relation to the participants’ formal education in Swedish and how long time they have been exposed to the second language? The empiric material is based upon two sets of semi-structured interviews with the participants in pairs. Furthermore, as I am reusing the material collected in a previous study, the participants have given their written consent for me to do so. The results of the study indicate that Pienemann’s theory can be used to outline the grammatical development of the four participants. The emergence criterion can be used to measure whether the participants has acquired a level of grammatical processing, in regard to PT. In three cases of four, the criteria of 50 and 80 percent in correctness is used to analyse the extent of the participants’ grammatical development.

I denna studie undersöks lärares och speciallärares uppfattningar kring användandet av miniräknare för elever i matematiksvårigheter. Med teoretisk utgångspunkt i kunskapsutveckling med hjälp av artefakter för mediering har vi gjort en kvalitativ intervjustudie där fem matematiklärare och fem speciallärare, samtliga verksamma på mellanstadiet, intervjuats. Data som genererades från intervjuer med dessa två yrkesgrupper analyserades genom en tematisk analysmodell. I resultatet utkristalliserade sig två huvudteman (kunskaper samt elevens inflytande och ansvar) och tre underteman (förståelse, motivation och inkludering). Informanternas gemensamma uppfattning är att det är viktigt med automatiserad kunskap men att miniräknaren kan vara ett bra kompensatoriskt hjälpmedel för elever i matematiksvårigheter. Tid nämns genomgående i alla teman som en påverkansfaktor där viss oenighet råder kring hur den bäst nyttjas. Även gällande vilka elever som får använda miniräknaren som stöd i undervisningen, framförallt kring frågor om när, hur och varför den borde användas råder det viss oenighet kring. Några få informanter uttrycker att miniräknaren kan fungera som ett matematiskt verktyg eller en generell anpassning för alla elever hela tiden oavsett svårighet eller inte. Detta för att inte peka ut någon elev och för att det annars finns en risk att stödet sätts in när ett misslyckande redan skett. Andra informanter uttrycker risken att miniräknarens användning kan leda till att eleverna blir bekväma och aldrig ges chansen att automatisera. Till sist diskuterar studien kopplingar mellan användande av miniräknare och ett specialpedagogiskt perspektiv - det relationella och det kategoriska - som lärarnas syn på eleven och lärandet grundas på. Inga skillnader mellan lärares och speciallärares uppfattningar kring användandet av miniräknare för elever i matematiksvårigheter är funna.

Den deklarativa kunskapen att automatisera additions- och subtraktionstabellerna bygger på att man tagit till sig både konceptuella och procedurella kunskaper. Detta sker genom inlärning kring taluppfattning och grundläggande begrepp samt genom att befästa strategier och procedurer för hur tal kan räknas ut. Om eleven automatiserat additions- och subtraktions-tabellerna kan fokus läggas på problemlösning i stället för att lägga kraft på själva uträkningen. Denna studie genomfördes som en interventionsstudie där 8 elever ingick i en experimentgrupp som fick intensivundervisning 4 dagar i veckan, kring additions- och subtraktionstabellerna 0–20, under en 4 veckors period. Forskning visar att elever med svårigheter i matematik lättare tar till sig matematiska kunskaper genom explicita instruktioner och arbetsgången CRA, därför planerades lektionerna för studien efter dessa premisser. Resultatet visar att eleverna utvecklat sina deklarativa kunskaper inom addition och subtraktion 0–20. Resultatet på de procedurella kunskaperna i för- och eftertest AG3 visar även att experimentgruppen har en signifikant utveckling över tid mot vad jämförelsegruppen har. Slutsatsen som dras är att en intensivundervisning som utgår från explicita instruktioner genom arbetsgången CRA och som ligger på rätt nivå för eleven kan ge positiva resultat redan efter 4 veckor.