Redovisningskonsulten har i syfte att hjälpa företag med ekonomi, administration samt frågor rörande verksamheten och i takt med att samhället utvecklas, förändras även redovisningskonsultens yrkesroll. Digitalisering och automatisering är faktorer som främst påverkar utvecklingen av konsultens yrkesroll då dessa effektiviserar och ersätter tidigare arbetsuppgifter som utfördes manuellt av människor. I och med utvecklingen av yrket ställs redovisningskonsulten införutmaningar, därav är det av betydelse att studera ytterligare faktorer för att få en rättvisande bild av yrkets framtid. Tidigare forskning har inte i större omfattning berört redovisningskonsultens framtida yrkesroll och har i vår vetskap fokuserat mer på revisionsbranschen. Då redovisningskonsultens roll blir allt viktigare samt att branschen är under en ständig förändring anses studien vara av värde att genomföra. För att studera hur redovisningskonsulten resonerar kring yrkets framtidutgår studien från faktorerna (1) digitalisering och automatisering, (2) redovisningskonsultens attraktion, (3) rådgivning och nya tjänster samt (4) reglering. Vidare är en aspekt som inkluderas ifalldet finns en skillnad mellan redovisningsbyråer som är självständiga respektive kopplade med en revisionsbyrå, eftersom branschen under 2018 genomgick stora förändringar där två byråer från Big four sålde sinarespektive redovisningsverksamheter. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där respondenterna har bestått av ettjämnt antal respondenter från både koppladeoch självständiga byråer. I studieninkluderade vi respondenter som tillhör tidigare Big four, då dessa byråer är marknadsledande samt ligger i framkant i digitaliseringen och anses därför bättre kunna resonera kring yrkets utveckling. Det empiriska materialet visar att alla faktorer kommer ha en påverkan på redovisningskonsultens framtida yrkesroll men i olika utsträckningar. Resultatet visarattfaktorerna digitalisering och automatisering, redovisningskonsultens attraktion samt rådgivning och nya tjänster kommer ha en effekt på den framtida yrkesrollen. Reglering kan komma att påverka denframtida yrkesrollen men inte i samma utsträckning som de övriga faktorerna. Studien visar även en skillnad mellan byråer som tillhör kopplade respektive självständiga byråer i vilka möjligheter och hinder dessa ser i framtiden. Det som kopplade ser som en möjlighet ser de självständiga som ett hinder och motsvarande, varför det endast är möjligt att bedömaskillnader i slutsatserna mellan dessa. Samtliga respondenter är däremot överens om att yrket kommer bli mer digitaliserat och automatiserat och i och med detta frigör det mer tid för redovisningskonsulten att lägga på rådgivning i framtiden.

Organizations have for a long time been using IT to increase the effectiveness and productivity of their employees. Today, organizations are taking it one step further, and have begun using IT as a way of automating business processes where large amounts of information is being handled. With a rising ability to handle an increasing number of complex tasks, automation is likely to change the foundation of organizations, and modern-day work. However, assessing the impact that automation will have on an organization is difficult, and research in this field is scarce. The purpose of this study is to examine the organizational opportunities, and challenges, that emerges when information-based business processes are automated. We conducted a case study of the ongoing automation efforts at a large insurance company. The results show that the challenges an organization faces are mainly linked to organizational management, while the perceived opportunities are mainly connected to the daily operations. Based on this, we provide organizations with guidelines on how to handle the challenges and seize the opportunities.

Digitalization is a fast-paced phenomenon that is recognized to be of importance for the auditing profession. Research whether digitalization affects the auditor’s work process and what further impacts it has on the audit risk, is in a national context explored within a limited area. That contributed to identify the study's research question: How does digitalization affect the auditor's work process during the audit process and how does it impact the audit risk? In order to answer the research question, a qualitative study consisting of interviews with auditors at audit firms within the Big Four, was conducted. The findings of this study show that the digital progress has a positive impact on the work process due to increased efficiency where accessibility to information has increased and the need for the physical meeting with the client while gathering information has decreased. The audit process can also be carried out with safer samples by using various digital tools, which can reduce the audit risk due improved priority systems. Furthermore, the result shows that the ongoing digitalization has increased the requirements of auditor’s IT knowledge. It also enables a more automated process, which leads to a reduction of certain tasks. Automatized processes tend on the one hand lead to reduced understanding of the work, which may affect the audit risk negative if significant deviations may not be detected and on the other hand, an easier identification of deviations by using automated systems which can contribute to a reduced risk. / Revisionsyrket har under de senaste åren genomgått stora förändringar vilket har inneburit en omstrukturering av revisorns arbete. En av de betydande faktorer som bidragit till denna förändring, är den digitala utveckling som har tagit fart och i framtiden förutspås accelerera ytterligare. Forskning om huruvida digitaliseringen påverkar revision och vilka vidare effekter detta får för revisionsrisken, är nationellt sett utforskat inom ett begränsat område. Med detta som utgångspunkt, formulerades studiens forskningsfråga enligt följande: Hur påverkar digitaliseringen revisorns arbetsmetodik vid revisionsprocessen och vilka effekter får det för revisionsrisken? För att besvara studiens frågeställning, genomfördes en kvalitativ studie bestående av intervjuer med dels auktoriserade revisorer och dels revisorsassistenter på revisionsbyråer inom Big Four. Studiens slutsatser visar att den digitala utvecklingen har bidragit till en mer effektiviserad arbetsmetodik där tillgängligheten till information har ökat och behovet av det fysiska mötet mellan revisor och klient vid informationsinhämtning har minskat. Revisorns granskningsarbete kan enligt studien, med hjälp av olika digitala verktyg, genomföras med säkrare stickprov vilket kan ge en minskad revisionsrisk där väsentliga avvikelser enklare upptäcks till följd av förbättrade prioriteringssystem. Studien visar även att det i takt med digitaliseringen ställs högre krav på revisorernas IT-kompetens vid utförandet av arbetet och att revisorns arbetsmetodik blir alltmer automatiserad. En mer automatiserad arbetsmetodik tenderar däremot att leda till en minskad förståelse för arbetet vilket kan få effekter för revisionsrisken då väsentliga felaktigheter riskerar att inte upptäckas.

Inom offentliga organisationer har det tidigare inte funnits en lag som tillåtit automatiserat beslutsstöd, det var först år 2018 som lagen förändrades. Tidigare forskning har fokuserat på automation inom privata näringslivet, vilket skapat en brist på forskning för offentliga organisationer. Efter lagförändringen har socialförvaltningar börjat automatisera beslutsunderlaget för försörjningsstöd i sina beslutsstödsprocesser. Automatiseringen sker genom användningen av mjukvarutekniken RPA (robotstyrd processautomation). RPA kan enbart hantera processer som är regelstyrda och strukturerade. Det tvingar socialförvaltningarna att definiera och strukturera upp sina beslutsstödsprocesser som tidigare utfördes manuellt av handläggarna. Det innefattar att konsekvenser uppstår och påverkar beslutsstödsprocessen, vilket leder fram till studiens frågeställning: Hur påverkas beslutsstödsprocessen i kommunala förvaltningar genom användningen av RPA? En kvalitativ metod har använts vid insamling av litteratur och empiri, för att kunna identifiera konsekvenserna och dess påverkan i beslutsstödsprocessen. De identifierade konsekvenserna som presenteras i studiens slutsats är uppdelade efter: Konsekvenser utifrån RPA och Konsekvenser utifrån handläggarna. Konsekvenserna som identifierats i studien har skiljt sig åt mellan de kommunala förvaltningarna, beroende på hur lagen har tolkats eller om RPA har börjat användas i kommunerna än. / In communal organizations there has previously not existed a law that allowed automated decision support, it was during the year 2018 that the law changed. Previous research has focused on automation in the private business sector, which has created a lack of research on public organizations. Following the change in the law, Social services have started to automate the decision support in their decision support processes. The automation takes place using the software technology RPA (Robot Process Automation). RPA can only handle processes that are regulated and structured. It forces the Social services to define and structure their decision support processes that were previously manually performed by administrators. It involves creation of consequences that affects the decision support process and leads to the study ́s question: How is the decision support process in communal organizations affected using RPA? A qualitative method has been used in the collection of literature and empirical data, in order to be able to identify the consequences and its impact in the decision support process. The identified consequences presented in the study's conclusion are divided into the categories: consequences based on RPA and consequences based on the administrators. The consequences identified in the study have differed between the communal organizations, depending on how they interpreted the law and whether RPA has started to be used in the communes yet.

This thesis is accomplished in the Swedish Defence Materiel Administration, FMV in Karlsborg together with the University of Skövde. The thesis of 30 credits is within the main area automation technology. FMV in Karlsborg performs different tests of military systems. For one of these tests, industrial cameras are used to decide positions of objects. In order for FMV to operate these cameras they use a demo software which is controlled by laptops. The demo software can be improved because it contains several settings that are never used and also it is only adapted for the control of one camera. The hardware that controls the cameras can also be improved since requested frame rate is not achieved. The purpose of this thesis is to improve the existing hardware for collecting the images from the cameras and develop a new graphical user interface software for the cameras. To use the existing hardware better, information about the different parts of the computers have been collected to evaluate bottlenecks. This has been done by studying books and technical rapports and tests of the different computers. A software to control two cameras has been coded and a recommended platform has been described to FMV. The performance of the cameras has been improved with the new software and the steering of the cameras is now easier. / Examensarbetet är utfört på Försvarets materielverk (FMV) i Karlsborg i samarbete med Högskolan i Skövde. Examensarbetet är på 30 högskolepoäng och inom huvudområdet automatiseringsteknik. FMV i Karlsborg utför olika tester av militära system, och till en av dessa tester används industrikameror för att bestämma positioner på olika föremål. För att FMV ska kunna använda sig av dessa kameror används en demoprogramvara som styrs med hjälp av bärbara datorer. Demo programmet kan förbättras då det innehåller flera olika inställningar som aldrig används samt att det endast är anpassat för en kamera. Även hårdvaran som styr kamerorna kan förbättras då önskad bildhastighet inte uppnås. Målet med examensarbetet är att förbättra hårdvaran för insamlandet av bilder från kamerorna samt utveckla ett användargränssnitt till kamerorna. För att kunna utnyttja befintlig hårdvara bättre har information letats upp om datorns olika komponenter för att därefter undersöka vilka komponenter som är flaskhalsar i systemet. Detta har gjorts med hjälp av böcker, tekniska rapporter och tester på olika datorer. Ett användargränssnitt för att styra två kameror har programmerats samt en rekommenderad plattform för styrning av kamerorna har tagits fram. Med det nya användargränssnittet har prestandan ökat och styrningen av kamerorna har blivit enklare.

Med anledning av SFF:s (2014) prognos att vartannat jobb kommer automatiseras inom de kommande 20 åren ämnar denna C-uppsats undersöka den teknologiska utvecklingens påverkan på sysselsättningen i Sverige, och mer specifikt, vilka typer av arbeten som gynnas respektive missgynnas av denna utveckling. Detta studerar vi både genom att undersöka vilka som faller ur sysselsättningen, och i en separat regression, vilka som går ner i arbetstid. I båda tidsintervallen vi undersöker, 1990-1999 och 1999-2005, finner vi att sannolikheten att bli icke-sysselsatt är större för individer med rutinjobb än för individer med servicejobb, medan sannolikheten att bli icke-sysselsatt är lägre för individer med abstrakta jobb jämfört med individer i servicebranschen. Detta resultat stöds av Autor, Levy & Murnanes (2003) teori om teknologins förmåga att substituera bort rutinjobb, men komplettera abstrakta jobb. Angående arbetstidsförkortning är det enligt vår studie servicejobb som drabbas hårdast medan abstrakta jobb är minst hotade.

Avsikten med denna studie var att undersöka hur professionella redovisningsarbetares attityder ser ut gentemot automatisering, och specifikt autokontering. Konteringsutförandet sköttes i regel med en gummistämpel, innehållandes kolumner för konto och kostnadsställe som fylldes i för hand. Genom introduktionen av bokföringssystem så digitaliserades hela detta utförande. Idag finns det systemförutsättningar för att automatisera denna process ytterligare, men ambitionen att använda tekniken skiljer sig mellan företag. Det empiriska materialet består utav semi-strukturerade intervjuer med fyra stycken tjänstemän, som på något vis arbetar eller har arbetat med löpande bokföring. Resultatet har analyserats med hjälp av attitydteorin, vilken hjälper till att förklara hur en attityd bildas och på vilket sätt den sedan påverkar en individs handlande. Genom detta arbete så fann man att samtliga deltagare förhöll sig positiva till fenomenet autokontering. Men att det fanns skilda åsikter och attityder gentemot implementering och genomförbarhet, vilket kan förklara motsättningen till att använda autokontering. / The aim of the present study was to investigate what professional accountants' attitudes toward automation, and specifically auto-coding, look like. Coding was usually handled with a rubber stamp, containing columns for account and cost-center that were filled in by hand. Through the introduction of accounting systems, this entire occupation was digitized. Today, there are prerequisites in our systems to automate this work further, but the ambition to use the technology differs between companies. The empirical material consists of semi-structured interviews with four workers, who in some way work or have worked with ongoing bookkeeping. The results have been analysed with the help of the theory of reasoned action, which helps to explain how an attitude is formed and in which way it then affects an individual's actions. Through this study, it was found that all participants were in favour of the phenomenon of auto-coding. However, there were differing opinions and attitudes towards implementation and feasibility, which may explain the opposition of using auto-coding.This study is written and conducted in Swedish.

<p>Problem: Hur såg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller på plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som går att komma åt via Internet och ger mer möj-lighet till självbetjäning. Detta leder till frågorna: Vilka för-ändringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen påverkats?</p><p>Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system påverkat interaktionen (relation) mellan ”kund” och leverantör vid en tidpunkt 5 år efter systemets införande. Med kund avses golfspelare och med leverantör avses golfklubb.</p><p>Teori & Metod: Teoriavsnittet består av två delar. Avsnittet om IT-system tar upp anledningar till införande och vilka som använder systemet. Avsnitt om kundrelationer och IT tar upp Inter-net, kundrelationer med IT och självbetjäning samt nackde-lar. Empirin har sammanställts genom besöksintervju hos Svenska Golfförbundet, telefonintervju hos 10 olika golf-klubbar, samt enkäter hos 30 medlemmar från Västerås GK och 10 medlemmar från Skerike GK.</p><p>Resultat: Kundkontakten med medlemmarna går från att vara mer personliga möten till att bli mer automatiserade med mer e-postkontakt. Medlemmarna bokar sina starttider, anmäler sig till tävlingar och ändrar handicap alltmer via Internet. Golfklubbarna har bra uppsikt över vilka som är ute och spelar.</p>

<p>Inom avancerad produktionsindustri använder man sig fortfarande i stor utsträckning av manuell provning för att säkra kvaliteten på de tillverkade produkterna. Detta innebär, förutom att man ofta bara tar stickprov, även en viss fördröjning innan upptäckt av eventuella kvalitetsbrister. Dessutom finns en osäkerhetsfaktor härrörande från den mänskliga faktorn eftersom människans kognitiva förmågor påverkas av dagsform, stressupplevelse, personliga erfarenheter med mera.</p><p><strong></strong></p><p>Examensarbetet har utförts vid Linköpings universitet inom ramen för en magisterutbildning i Ergonomi och MTO (Människa Teknik Organisation). Syftet är att undersöka potentiella vinster vid minskning av den mänskliga faktorn vid övergång från manuell till automatiserad OFP (oförstörande provning). Arbetet består av en litteraturstudie, enkäter till operatörer samt intervjuer med beslutsfattare.</p><p><strong></strong></p><p>Vid detektering, lokalisering, särskiljning, jämförelse och kategorisering spelar perceptionen en stor roll. Den mänskliga faktorn är ett av de huvudelement som påverkar kvaliteten vid oförstörande provning. Operatören är således den största källan till tillförlitlighetsvariation (Dickens & Bray, 1994). OFP - utrustningen visar bara rätt information om den hanteras korrekt. Dessutom behöver informationen tolkas och sammanställas för att en bedömning ska kunna göras.</p><p><strong></strong></p><p>Åtskilliga studier har visat låg detekteringsgrad för flera olika OFP - metoder (runt 50 %) och flera storskaliga forskningsprogram har visat att automatiserad provning är överlägsen den manuella (PISC, NORDEST, NIL, ICON, TIP). Flera studier har visat högre detekteringsgrad (84-90 % jämfört med 50-52 %) och lägre kostnader (minskning med ca 40 %) vid automatisering av provningen. (Wassink & Dijkstra, 2007, Verkooijen, 1998).</p><p><strong></strong></p><p>Knappt 70 operatörer i tillverkningsindustrin har deltagit i denna studie genom att fylla i en enkät om sin arbetssituation. Operatörerna tror själva att stress, trötthet, monotonitet och distraktion i nämnd ordning har negativ påverkan på detekteringsgraden. 97 % av dem tror att automatisering av moment skulle öka andelen funna fel.</p><p> </p><p>Fem beslutsfattare inom olika tillverkningsindustrier har deltagit i studien genom intervjuer kring varför man valt att automatisera. Beslutsfattarna nämner ekonomi och kvalitet som främsta orsaker till att man valt att automatisera provningen. Flera anser att felfrekvensen vid manuell provning var för hög för att man skulle kunna leva upp till kvalitetskraven. Även ergonomi har spelat in eftersom man sparat mycket pengar på minskad sjukfrånvaro. Provningen anses bli mer heltäckande och dokumentationen bättre. Flera uppskattar tids- och kostnadsbesparingar till minst 60 %. Samtliga är nöjda med övergången och kommer att fortsätta automatisera flera moment.</p> / <p>In advanced production industry manual testing is still a common method for ensuring quality of manufactured products. This means apart from the fact that it is often a spot check also a certain delay before possible quality problems are discovered. Additionally there is an uncertainty due to the human factor since the human cognitive behavior is affected by day form, experienced stress, and personal practice etcetera.</p><p> </p><p>This thesis has been carried out at the University of Linköping as a part of a Master in ergonomics degree. The aim is to investigate potential benefits due to less influence of the human factor, when shifting from manual to automated NDT (non destructive testing). The work includes a literature review, operator questionnaires and interviews with decision makers.</p><p> </p><p>At detection, localization, separation, comparison and categorization human perception is of great importance. The human factor is one of the main elements affecting the quality of nondestructive testing. The operator therefore is the main source of reliability variations. The NDE equipment only shows the right information if it is handled the right way. In addition the information needs to be interpreted and put together for an assessment to be made.</p><p> </p><p>Several studies have shown low detection rate for various NDT methods (around 50 %) and a number of large-scale research programs have shown that automated testing is superior to manual (PISC, NORDEST, NIL, ICON, TIP). Various studies have shown higher detection rate (84-90 % compared to 50-52 %) and lower costs (reduction of approx. 40 %) by automation of the testing (Wassink & Dijkstra, 2007, Verkooijen, 1998).</p><p> </p><p>Almost 70 operators in the manufacturing industry took part in this study by answering a questionnaire about their working situation. The operators themselves believe that stress, drowsiness, monotony and distraction, in the order mentioned, have negative effect on the detection rate. 97 % of them think that by automating some elements, the detection rate would increase.</p><p> </p><p>Five decisions makers in the manufacturing industry took part in the study thru interviews concerning the reason for automating the testing. The decisions makers mention economy and quality as main reasons for choosing changeover to automation. Several think that the error frequency by manual testing is too high to be able to live up to the quality demands. Also ergonomics have played a big role since they have saved a lot of money due to less reporting sick. The testing is believed to be more comprehensive and the documentation better. Several estimate time and cost savings to be at least 60 %. All are satisfied with the changeover and want to automate more elements of the production.</p>

<p>Återtillverkning är ett koncept som får allt större betydelse inom dagens tillverkningsindustri. Konceptet bygger på att uttjänta produkter tas tillbaka och återfår ett marknadsvärde genom en process som innefattar: sortering, rengöring, demontering, bearbetning, montering och testning. Återtillverkning är mer vanlig i USA där metoden använts under många decennier, men mer ovanlig bland svenska företag. Detta är dock någonting som är på väg att förändras i och med hårdare lagstiftningar och en ökad miljömedvetenhet bland företagen.</p><p>I syfte att föra ut kunskap och utforska metodikens för och nackdelar har Linköpings Tekniska Högskola startat ett projekt som går under namnet REKO. Detta examensarbete är det andra som ingår i projektet och är ett samarbete mellan högskolan och Scandi-Toner AB. Företagets återtillverkning av tonerkassetter sker till stora delar genom manuellt arbete. Arbetsmiljön hos företaget är påfrestande, då den är både högljudd och smutsig. Företagsledningen har beslutat att försöka automatisera vissa delar av produktionen.</p><p>Detta examensarbete innefattar framtagning av konceptet för den automatiserade rengöringsprocessen. Kraven var att automationen möjliggör en effektivisering av produktionen men också en förbättrad arbetsmiljö för produktionspersonalen. Framtaget koncept skall passa in i nuvarande produktionssystem, men också ge möjlighet till en förändrings av produktionen i framtiden. Vikten har legat på att hitta ett koncept som skall vara enkel att implementera i Scandi-Toners produktion samtidigt som den skall vara enkel att tillverka och serva.</p><p>Arbetet har resulterat i ett koncept bestående av olika moduler som möjliggör en isolering av toner och absorbering av höga ljudvolymer. Utnyttjandet av transportbana och paletter medger hög flexibilitet och en god möjlighet att förändra produktionsflödet för snabbare bearbetning och bättre överblick av produktionsförloppet.</p>