Arbetet handlar om hur industrin i Sverige ställer sig till automatiserade smörjsystem. Genom flertalet intervjuer så har syftet varit att utvärdera mognaden av industrin inom automatiserade smörjsystem. Vidare så kommer det också utvärderas närmare vilka eventuella hinder det kan finnas för att implementera en automatisk lösning i stället för att använda sig av manuell smörjning. I arbetet så har folk från många olika branscher inom industrin medverkat och tanken är att få en bild om hur mogen den svenska industrin är överlag. Vidare så har olika branscher inom industrin jämförts för att se vilka som ligger i framkant respektive vilka man kan önska mer av. Genom att använda sig av vetenskapliga texter samt intervjuer med människor som besitter olika arbetsroller så har arbetet haft goda förutsättningar för att ge en objektiv bild om hur verkligheten ser ut. Syftet med arbetet är att se hur den svenska industrin ser ut generellt men även se om det går att upptäcka trender i att olika branscher inom industrin skiljer sig åt. Tre problemställningar har använts för att besvara syftet på ett trovärdigt sätt och därmed komma fram till en slutsats i arbetet. Metoden som har använts för arbetet är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Den här metoden lämpar sig bäst för att få mer detaljerad information om hur det faktiskt ser ut i industrin. Vid en kvalitativ metod så har respondenterna haft möjlighet att gå in på mer detaljer i intervjuerna för att bättre kunna beskriva deras syn på hur industrin ser ut och vilka för- samt nackdelar det finns med automatiserade smörjsystem. Den här metoden har gett oss en djupare förståelse för automatiska samt manuella smörjsystem och därmed gett oss bättre förutsättningar att dra slutsatser. Resultatet i arbetet har visat att industrin generellt i Sverige har kommit långt inom automationen av smörjsystem men att det fortfarande finns förbättringspotential. Branscher skiljer sig åt i hur långt de har kommit i sin automation av smörjsystem och fordonsindustrin samt livsmedelsindustrin lyfts fram som två industrier som ligger i framkant av utvecklingen. Respondenterna som har varit en del av arbetet är starkt övertygade om att automationen av smörjsystem kommer fortsätta att utvecklas. / This thesis is about how the industry in Sweden views automated lubrication systems. Through several interviews, the purpose has been to evaluate the maturity of Sweden’s industry regarding automated lubrication systems. Furthermore, an evaluation concerning eventual obstacles for the implementation of automated solution versus a manual solution will be investigated. Additionally, different industries have been compared to see who has come along way and who to wish more from. By using scientific texts and interviewing people with different work roles, the thesis has had good conditions for giving an objective picture of what reality looks like. The purpose of the thesis is to see what Swedish industry looks like in general, but also to see if it is possible to observe trends within the different industries. Three issues have been used to answer the purpose in the best way and thus conclude in the thesis. The method that has been used for the thesis is a qualitative method in the form of interviews. This method is best suited for more detailed information on what it looks like in the industry. In a qualitative method, the respondents have had the opportunity to go into more details in the interviews to better describe their views on what the industry looks like and what the advantages and disadvantages of automated lubrication systems are. This method has given a better understanding of automatic and manual lubrication systems and thus given better conditions to draw conclusions.

No description available.

Detta arbete har gått ut på att jämföra olika tekniker för styrning av industriella maskiner och robotar. jämförelsen har gjorts mellan trådbunden och trådlös kommunikation där den trådbundna delen genomförts med en PLC och den trådlösa med Arduino enheter med WiFi och GSM funktionalitet. Jämförelsen har gjorts genom teoretiska jämförelser med värden tagna från bland annat litteratur och mätningar på fördröjning samt testning av funktionalitet,användarupplevelse etc. Arbetet gav ett resultat att trots många fördelar för den trådlösa tekniken kan den inte just nu uppnå den stabilitet och korta fördröjning som krävs för dagens automatiserade system utan är mer anpassad för andra implementeringar inom industrin. Dock går utvecklingen framåt och detta kan leda till en förändring av detta i framtiden.

Informationsteknik (IT) är avgörande för framgången för många företag och organisationer. En rad applikationer utformade för att erbjuda olika tjänster kräver olika nivåer av ansträngningar från användaren. För att underlätta för användaren tar olika tjänster ansvar för att automatisera olika typer av tjänster. Framgången för många IT-applikationer bestäms ibland av automatiseringsnivån. Därför är det viktigt att förstå i vilken grad ett system är automatiserad. Inte bara i utformningen av nya system, utan också att ge det välbehövliga stödet för ett stort antal användare. Syftet med denna uppsats är att undersöka automatiseringsnivån i en given IT-applikation. För att uppnå detta är det viktigt att göra en sådan utvärdering, med hjälp av ett relevant ramverk. Forskningsfrågan som tas upp i denna uppsats är: Hur kan automatisering i en IT-applikation utvärderas? Uppsatsen använder sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att ta itu med denna fråga. Semistrukturerade intervjuer ansågs vara lämpliga för att förstå hur användare uppfattar olika IT-applikationer och de tjänster som erbjuds. För att förstå hur användare interagerade med olika nivåer av automatisering i en specifik applikation, genomfördes en undersökning av studenter på högre utbildning som använder sig av Zoom. Undersökningen följde ett ramverk som använts för att mäta nivåerna av automatisering för liknande applikationer. Resultaten av att analysera både kvalitativa intervjudata och kvantitativa undersökningsdata, tyder på att det finns ett antal faktorer som behöver förbättras för att underlätta användningen av Zoom i samband med högre utbildning. Till exempel kan detta vara chattfunktionen eller väntrumsfunktionen. Det finns dock liknande åsikter bland studenterna i vilken grad systemet är automatiserat. Till exempel väljer de flesta av respondenterna mellan 6 och 8, när de utvärderar den automatiserade nivån för datainmatningen i systemet. Denna uppsats hjälper till att visa en översikt över hur en IT-applikation kan utvärderas, men framför allt ur ett användarperspektiv där fokus ligger på studenternas perspektiv. / Information Technology (IT) is critical to the success of many businesses and organizations. A range of applications designed to offer different services require different levels of efforts from the user. To ease the burden on the user, different services take responsibility to automate different types of services. The success of many IT-applications is sometimes determined by the level of automation involved. Therefore understanding the degree to which a system is automated is important. Not just in the design of new systems, but also to provide the much needed support for a broad range of users. The purpose of this thesis is to investigate the level of automation in a given IT-application. To achieve this, it is important to conduct such an evaluation using a relevant framework. The research question addressed in this thesis is: How can automation in an IT-application be evaluated? The study uses both qualitative and quantitative methods to address this question. Semi-structured interviews were considered suitable to understand how users perceive different IT-application and the services offered. To understand how users interacted with different levels of automation in a specific application, a survey was carried out on higher education students using Zoom. The survey followed a framework used in measuring the levels of automation for similar applications. Results of analyzing both qualitative interview data and quantitative survey data suggests that, there are a number of factors that need to be improved to facilitate the use of Zoom in the context of higher education. For an example this could be the chat function, or the waiting room function. However, there are similar views among the students regarding the degree to which the system is automated. For instance most of the participants choose between 6 and 8 when assessing the automated level regarding data input into the system. This study will help to show an overview of how an IT-application can be evaluated, but above all from a user perspective where the focus is on students’ perspectives.

Bakgrund och problemdiskussion: Redovisningen förändrades med användningen av datorn och digitala redovisningssystem. Framtidens utveckling handlar om att ta nästa steg, från datorisering till digitalisering. Med den tekniska utveckling som artificiell intelligens tagit är nu självkörande bilar och automatisk cancerscreening ett faktum och även inom redovisningen spås AI få en stor påverkan. Det finns forskning som påvisar att redovisningsekonomer inom snar framtid kommer att kunna ersättas fullt ut av AI och att det finns stora fördelar med detta i form av effektivisering. Men hur ser det ut idag, går det att ersätta redovisningsekonomer med tänkande datorer? Om inte, vad är det som hindrar denna profetia från att bli verklighet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur AI används i ett modernt redovisningssystem idag samt undersöka vad som hämmar att AI ska kunna ta en större roll iredovisningssystem framöver Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med karaktären av en fallstudie i tillsammans med inslag av en intervjustudie och normativ forskning. Den empiriska insamlingen av data har gjorts utifrån föreläsningsmaterial, webbsidor, videomaterial och en semistrukturerad intervju från företaget systemutvecklaren Fortnox. Slutsats: Slutsatserna som kan dras utifrån studiens syfte är i huvudsakliga drag att AI spelar en roll i samtliga arbetsuppgifter som en redovisningsekonom har i dagsläget. Däremot är det ingen som uppgift som till fullo kan överlåtas till AI i dagsläget men det finns funktioner i redovisningssystemet som kräver väldigt låg mänsklig inblandning vilket går att härleda till de legala hinder som föreligger tekniken. Framför allt så är det legala och kunskapsrelateradefaktorer som till största del utgör ett hinder för att tekniken ska kunna utnyttjas i högre grad inom redovisningen. Samtidigt så går det även att identifiera en mängd andra hinder såsom mindset när det kommer till förändringar, kostnader med att införa AI samt säkerhetsrisker men där vi gjort bedömningen att dessa i något avseende går att härleda till kunskapsbristen vilket utgör den enskilt största faktorn att arbeta med för att överkomma dessa hinder.

Forskningsfrågor: 1: Hur arbetar serviceförvaltningens ekonomiska verksamhet med digitaliseringen i Stockholms kommun? 2: Vilka framtida möjligheter och utmaningar föreligger vid digitaliseringen inom förvaltningen i uppsatsens studie? 3: Vad finns det för för- och nackdelar med arbetssättet i och med digitaliseringen inom serviceförvaltningen? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera erfarenheter från digitaliseringen i serviceförvaltningen i Stockholms kommun, dess framtida möjligheter och utmaningar, hur serviceförvaltningens ekonomiska verksamhet arbetar med digitaliseringen samt vilka för- och nackdelar det finns. Metod: I uppsatsen användes en kvalitativ metod. Datainsamling gjordes genom intervjuer med kommunalt ansvariga och medarbetare inom den ekonomiska verksamheten i serviceförvaltningen. Slutsatser: Handlingsstyrning som anses byråkratiskt sker inom serviceförvaltningen och försvårar digitaliseringens framfart. Utmaningen blir att behålla mänskliga tjänster på avdelningen. Som fördelar och som möjligheter är alla nya sätt som digitaliseringen erbjuder och effektiviserar verksamheten. Nackdelarna är den fysiska hälsoaspekten. / Research questions: 1. How does the economic activity of the service administration work with digitalization in Stockholm municipality? 2. What future opportunities and challenges exist in the digitalisation of the administration in the study? 3.  What are the advantages and disadvantages of working with digitalization in the service administration? Purpose: The purpose of the study is to map and analyze experiences from the digitalization in the service administration in Stockholm municipality, its future opportunities and challenges, how service economics work with digitalization and what advantages and disadvantages there are. Method: The thesis used a qualitative management method. Data collection was done through interviews with municipal managers and employees in the finance department who run financial activities in service administration. Conclusions: Action control that is considered bureaucratic takes place within the service administration and makes the progress of digitization more difficult. The challenge will be to retain human services in the department. As benefits and opportunities are all new ways that digitalization offers and streamlines operations. The disadvantages are the physical health aspect. Research questions: 1. How does the economic activity of the service administration work with digitalization in Stockholm municipality? 2. What future opportunities and challenges exist in the digitalisation of the administration in the study? 3.  What are the advantages and disadvantages of working with digitalization in the service administration? Purpose: The purpose of the study is to map and analyze experiences from the digitalization in the service administration in Stockholm municipality, its future opportunities and challenges, how service economics work with digitalization and what advantages and disadvantages there are. Method: The thesis used a qualitative management method. Data collection was done through interviews with municipal managers and employees in the finance department who run financial activities in service administration. Conclusions: Action control that is considered bureaucratic takes place within the service administration and makes the progress of digitization more difficult. The challenge will be to retain human services in the department. As benefits and opportunities are all new ways that digitalization offers and streamlines operations. The disadvantages are the physical health aspect.

Användningen av Robot Processautomatisering (RPA) hos företag blir allt vanligare och det är viktigt att lyckas med RPA-införandet för att maximera syftet med automatiseringen samt undvika störningar i verksamheten.  Det uppkommer en del risker under RPA-införandet som behöver hanteras. Dessa risker resulterar samtidigt i kunskap och värdefullt information som bör uppmärksammas vid RPA-införandeprocessen. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till långsiktiga effekter som inträffar efter RPA-införandet och analysera vilka konsekvenserna av dessa blir. Försäkringssektorn är inget undantag och den påverkas mycket av digitaliseringen. Det finns stora möjligheter till utveckling för svenska försäkringsbolag och RPA kan hjälpa till att hantera administrativa processersom förekommer mycket inom försäkringsbolag. RPA kan ge extra stöd för att hjälpa försäkringsföretag attautomatisera hela arbetsflöden och effektivisera ett större antal av verksamhetsprocesserna. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik som presenteras i kapitel 1 Inledning är att beskriva och analysera organisatoriska framgångsfaktorer för hantering av risker vid RPA-införandet, underliggande komponenter till införande samt effekter efter införandet som påverkar olika intressentgrupper. För att få djupareperspektiv på undersökningsområdet fokuserar studien på en process som heter ”Adressändring företag i affärssystemet ” . I kapitel 2 Teori och tidigare studier presenteras relevanta teoretiska studier och utifrån dessa bygger uppsatsförfattaren en analysmodell. Fallstudiemetod tillämpas i uppsatsen och data samlas in från fallföretaget med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex representanter som involveras i RPA- införandet av valda processen.  I kapitel 4 Analys modifieras och anpassas analysmodellen till fallföretaget. Den modifierade analysmodellen presenteras i avsnitt 4.5 Modifiering av analysmodell.  I kapitel 5 Slutsatser presenteras de viktigaste slutsatserna från studien vilka är följande:  Vid val av process som ska robotiseras ska processens egenskaper kunna sammankopplas med tekniska förutsättningar. Att de intressentgrupper som påverkas av processen som ska robotiseras involveras i RPA-införandet. Att tydligt definiera rollerna för de personer som involveras i RPA-projektet. Betydelsen av en standardiserad utbildning hos intressentgrupper i Fas 1 av införandeprocessen. ”Change management”/Förändringshantering är den centrala framgångsfaktorn för hantering av risker vid RPA införandeprocessen. Vikten av att definiera samt mäta effekter vid RPA införandet.

Medborgarskapsenheten på Migrationsverket har i regleringsbrev från regeringen fått i uppdrag att digitalisera verksamheten, där ett av målen för digitalisering är ökad effektivitet. Med anledning av den långa kötiden för beslut i svenskt medborgarskap, har medborgarskapsenheten implementerat automatisering inom två ärendetyper. Detta för att förenkla handläggningsprocessen och på så vis minska kötiden.  Syftet med denna studie är att utvärdera om implementeringen av automatiseringarna är lönsam. För att undersöka detta genomförs en kostnads-nyttoanalys som bygger på data från Migrationsverket. Kostnads-nyttoanalysen bygger även på två enkätundersökningar som tillämpar metoden contingent valuation method (CVM).  Värderingen av effekterna av automatiseringen sker med hänsyn till två värderingsgrunder. Dels en värdering grundad på förändrad medborgarnytta, dels en alternativ värdering grundad på lönekostnaden som de frigjorda resurserna motsvarar. Effekterna av automatiseringen undersöks under tidsintervallen 1-4 år samt 1-10 år och innefattar kvantitativa kostnads- och nyttoposter samt kvalitativa nyttoposter. Kvantitativt sett visar båda värderingsalternativen en olönsamhet efter fyra år och en lönsamhet efter tio år. Om de kvalitativa posterna överstiger underskotten vid fyra år uppstår en lönsamhet redan då. Känslighetsanalysen visar på viss osäkerhet i beräkningarna då flera underliggande poster kan variera i storlek. / The Citizenship Department at the Swedish Migration Agency has in letters of regulation been instructed by the government to digitalize the department. One of  the objectives for the digitalization is to increase efficiency. Due to a long processing time regarding citizenship applications, the department has implemented automatization in two types of applications. This was done in order to simplify the case process and thereby decrease the processing time.  The purpose of this thesis is to evaluate if the implementation of the automatization is profitable. A cost-benefit analysis based on data from the Swedish Migration Agency was conducted to investigate the effects on efficiency. The cost-benefit analysis also conducts two surveys applying the contingent valuation method (CVM). The valuation of the effects of the automatization is executed with regards to two different bases of valuation. One valuation is based on the change in the benefits of the citizen, and an alternative valuation is based on the salary cost that freed resources correspond to. The effects of automatization are investigated during the time intervals 1-4 years and 1-10 years, and include quantitative cost and benefit entries as well as qualitative benefit entries. Quantitatively, both valuation options are unprofitable after four years and are profitable after ten years. Profitability would arise already after four years if the qualitative entries exceeds the deficits. The sensitivity analysis shows some uncertainty in the calculations, as several underlying entries may vary in size.

Smarta hem är en snabbt växande marknad idag som blir allt mer populärt att använda för att underlätta vardagen. För människor som är rörelsehindrade kan dessa system vara till extra stor hjälp. Permobil är ett företag som tillverkar elektriska rullstolar och de arbetar ständigt med tekniklösningar som kan underlätta vardagen för deras kunder. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur Permobil kan hjälpa sina kunder genom att integrera sig mot smarta hem. Användarnas behov kring en smart hem-integration har undersökts med enkätfrågor, där responsen pekar på ett tydligt intresse hos användarna. Olika sätt att integrera dessa behov har undersökts där automationsramverket IFTTT verkar lämpa sig bäst i dagsläget och har därför använts för att ta fram en prototyp. Den slutgiltiga prototypen är en fullt fungerande integration mot IFTTT som kan ansluta en användares rullstol till tjänsten med information från Permobils API. / Smart homes is an ever growing market today and are being used to make everyday life a bit easier. For someone with a movement disability a smart home can be of extra great help. Permobil is a company that make powered wheelchairs and they are constantly working with new technology that can assist their customers further. The purpose of this project was to research how Permobil can help their customers by integrating their chairs towards smart homes. Permobils customers interest in a smart-home integration has been analyzed using survey questions, where the result points to a clear interest. After this different integration methods were looked at where the automation tool IFTTT seems to be the most suitable today and have been used to implement a prototype. The finished prototype is a fully working integration towards IFTTT that can connect a users chair to the service using information from Permobils API.

Det anonyma företaget är ett IT-tjänsteföretag som utför IT-tjänster efter kunds behov. De fick för några månader sedan en internetleverantör som kund. De sköter konfigurationen av internetleverantörens routrar och switchar som sen skickas till internetleverantörens företagskunder. Arbetet går ut pa att uppgradera operativsystem på routrar och switchar samt lägga till filer och sedan skicka produkt till internetleverantörens slutkund. Filer och operativsystem skiljer sig åt beroende på vilken typ av router och switch som ska uppgraderas. Arbetssättet idag är ineffektivt och det blir en del fel då man idag arbetar med USB minnen. Målet med detta arbete är att effektivisera deras arbetssätt genom att lagra alla filer på en TFTP server istället för på USB minnen. Ett skript ska skapas med språket VB script som automatiserar konfigurationen av routrar och switchar. Terminal för att kunna kommunicera med router/switch är SecureCrt. Personal på Företaget har sagt att det i snitt tar ca 15 minuter att konfigurera en router manuellt. Man kör endast en åt gången pga. kvalitetssäkring och man måste sitta framför skärmen under hela förloppet då man konfigurerar manuellt. Resultatet av mitt arbete ledde till en effektivisering. Tiden det tar att konfigurera en router hamnar pa samma tid, ca 15 minuter, dock kan man köra flera samtidigt men pga. platsbrist så kan de köra max två åt gången samtidigt som man inte behöver sitta framför skärmen då skriptet sköter all konfiguration. Det blev också säkrare att köra då man slipper leta efter rätt USB minne till motsvarande enhet. / The anonymous company is an IT company that performs IT services according to customer needs. They got an internet provider as a customer about a couple of months ago. They manage the configuration of the ISP's routers and switches, which are then sent to the ISP's corporate customers. The work involves upgrading operating systems on routers and switches as well as adding files and then sending the product to the ISP’s end customer. Files and operating systems differ depending on the type of router and switch to be upgraded. The working method today is inefficient and there can be some errors when working with USB memory sticks today. The goal of this work is to improve and make their operation more effective by storing all files on a TFTP server instead of on USB storage. A script will be created with the language VB script that automates the configuration of routers and switches. The terminal for communicating with the router/switch is SecureCrt. Staff at the company have said that it takes on average about 15 minutes to manually configure a router. You only configure one at a time due to quality assurance and you have to sit in front of the screen throughout the process when configuring manually. The result of my work led to an efficiency improvement. The time it takes to configure a router ends at the same time, about 15 minutes, however, you can run several units simultaneously but because of lack of space, they can run a maximum of two at a time, while not having to sit in front of the screen as the script handles all configuration. It also led to lesser errors as you do not have to look for the correct USB memory for the corresponding device.