Poor waste management is a major issue in Moldova today, why work has been made in several areas to resolve waste problems. Still, there is no organized form of sustainable waste management. In case of implementation of such a system, the citizens must know how to use the system and be aware of the consequences that are caused by poor waste management. As a part of this, waste management education in schools has an important role. Therefore this study seeks the relation between waste management and waste management education in schools in Chisinau and also how the conditions in society affect the waste management and waste management education. Based on this, some efforts regarding how waste management in schools can become more sustainable are described.Literature studies showed that an integrative whole-school approach regarding sustainability is a good approach for encouraging action competence in environmental problems, including waste management issues. In order to study the current conditions regarding waste management education and school waste management, four schools in Chisinau were visited where observations and interviews were made. Interviews were also made with some relevant authorities and organizations to complement collected information from school visits. Field studies showed that even though environmental education in Moldova to some extent has been implemented with an interdisciplinary strategy, there are several barriers that affect the effectiveness of this strategy. In addition, waste related problems were blamed on society rather than an insufficient waste management education in schools.The conclusion of the study is that a whole-school concept may be implemented in schools in Chisinau in order to make school waste management more sustainable. This way waste management is taught informally as part of the school environment. To implement this concept, internal and external effortswithin the areas school organization, equipment and education are suggested. A more extensive approach on educational improvements necessary for the concept’s effectiveness will be described in another study on the same topic performed by Julia Skagerberg. / Bristfällig avfallshantering är ett stort problem i Moldavien idag. Åtgärder har gjorts inom flera områden för att nå en lösning på avfallsproblem relaterade till detta, dock finns det fortfarande ingen organiserad form av hållbar avfallsantering. Utifall ett sådant system implementeras så behöver invånarna veta hur de använder systemet. De behöver också vara medvetna om de konsekvenser som orsakas av bristfällig avfallshantering. I detta har utbildningen om avfallshantering i skolor en viktig roll. Den här studien söker relationen mellan avfallshantering och utbildning om avfallshantering i skolor i Chisinau och även hur samhällets förutsättningar påverkar avfallshantering och utbildning om avfallshantering. Baserat på detta ges några förslag på åtgärder som kan bidra till att avfallshanteringen i skolorna i Chisinau kan bli mer hållbar.Litteraturstudierna visade att utbildning om hållbar utveckling bör integreras genom en helskolsmodell för att studenter ska få utveckla handlingskraft gällande miljöproblem, inklusive avfallshanteringsproblem. För att studera de nuvarande förutsättningarna gällande avfallshantering samt utbildning om avfallshantering i skolor så besöktes fyra skolor i Chisinau, där observationer och intervjuer gjordes. Intervjuer gjordes också med några relevanta myndigheter och organisationer för att komplettera den insamlade informationen från skolbesöken. Fältstudierna visade att även om miljöutbildning i Moldavien till viss del har implementerats med en ämnesöverskridande strategi, så finns det ett flertal faktorer som påverkar strategins verkan. Samtidigt så beskylldes avfallsrelateradeproblemen ofta på samhället snarare än på en bristfällig utbildning om miljö och avfallshantering.Studiens slutsats är att en helskolsmodell kan implementeras i skolor i Chisinau för att göra avfallshanteringen mer hållbar. Genom detta kan avfallshantering läras ut informellt, som en del av skolmiljön. För att implementera denna modell föreslås några åtgårder inom områdena skolorganisation, utrustning och utbildning. En mer utförlig redogörelse för nödvändiga utbildningsmässiga förbättringar, som krävs för att modellen ska fungera optimalt, kommer beskrivas i en annan studie på samma ämne utförd av Julia Skagerberg.

Rapporten behandlar utvecklingen av ett system som möjliggör för rapportering och granskning av avfallsdata. Systemet består av en mobilapplikation och en webbapplikation som utvecklats med React Native respektive React, en databas som utvecklats med MySQL och en back-end bestående av tjänster som erbjuds av Amazon Web Services. I AWS används tjänster som tillåter hantering av mobilapplikation, webbapplikation, databas och användare. Systemet utvecklades av åtta studenter vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet på uppdrag av det australiensiska företaget EcCell. Projektet resulterade i framtagningen av produkten Trace the Waste med nästan alla önskade funktionaliteter. I rapporten diskuteras även vad som hade kunnat göras annorlunda i utvecklingen med hjälp av andra verktyg. Rapporten drar slutsatser om bland annat varför produkten ger värde för kunden och hur den agila arbetsmetoden Scrum påverkat studenternas arbete under distansläge. Varje student har också skrivit ett individuellt bidrag där olika områden relaterade till projektet utreds. Bidragen finns i slutet av rapporten.

In Sweden´s society today, there is a considerably amount of invisible waste in circulation that may contain mercury, such as electrical waste. In a typical garbagebag half of the content counts as hazardous waste that ends up in combustion. There have been changes in regulation surrounding mercury in recent years from EU, yet mercury is still notable in waste incineration. The aim of this study was to identify efficient management of waste containing mercury, in the waste chain with recycling centres and companies in focus. For instance, if inadequate routines can be identified, how could those be improved to prevent waste containing mercury being combusted. Emission data were retreived from environmental reports and the Swedish Environmental Protection Agency. In addition a questionnarie was sent to recycling centres and companies handling waste. A positive correlation between emissions data of mercury and waste quantites were found, the mercury emission was not affected by imported waste or waste included hazardous waste. The result of the questionnarie survey, demonstrated most of the respondents work with collecting waste by the right terms. The majority of respondents thought that their waste management was very good. Although, some indications showed that more communication is needed to spread knowledge surrounding mercury. It is rather the amount of waste that determines the percentage of mercury. More profound research in the area is needed to draw a solid conclusion about why mercury still occurs in combustion.

En utmaning som finns i urbana miljöer är att få till och nyttja ett nätverk med fungerande returlogistik för att uppnå mål om hållbarhet. Följande arbete undersöker returlogistiken i urbana miljöer, framför allt hur avfallshanteringen ser ut, hur den tas till hänsyn vid planering av stadsutveckling samt vilka förbättringsmöjligheter som finns. Den urbana miljön som valts att undersökas är Malmö stad eftersom den är i en snabb utvecklingsprocess. Arbetet bygger på en litteraturstudie som sedan jämförts mot empiriskt material som samlats in genom intervjuer och plandokument. Variablerna som tagits i beaktning är returlogistik, citylogistik, avfallshantering och stadsplanering för att besvara syftet som framställts. Genom att jämföra teorin mot empirin drogs slutsatsen att det krävs fortsatt utvecklingsarbete men även högre prioritet på att optimera urban logistik och därmed avfallshanteringen. Urban logistiks största utmaning är kampen om kvadratmetrarna eftersom många olika aktörer är aktiva på en kompakt yta. Möjligheter som finns för framtida förbättringar är att ge returlogistiken mer uppmärksamhet och framför allt resurser. / A challenge that exists in urban environments is to create and use a network with functioning reverse logistics to achieve sustainability goals. The following essay looks into reverse logistics in urban environments, especially waste management, how it is taken into consideration when developing urban areas and what improvement opportunities exist. The urban environment chosen to be explored is the city of Malmö because it is in a rapid development process. The essay is based on a literature review which is then compared against empirical material collected through interviews and planning documents. The variables taken into account are reversed logistics, city logistics, waste management and urban planning to answer the purpose presented. By comparing the theories with the empirical material, it was concluded that continued development work is required but also a higher priority to optimize urban logistics and waste management. Urban logistics' biggest challenge is the fight for square meters because of the many different corporations are active on a compact surface. Possibilities that exist for future improvements are to give reverse logistics more attention and, above all, resources.

No description available.

Idag står byggbranschen för 20% av Sveriges konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp, och har blivit uppmärksammad i Sveriges strategi för cirkulär ekonomi som en nyckelbransch i omställningen till en cirkulär ekonomi. Detta då byggbranschen till stor del har linjära flöden idag, men det pågår arbete från både myndigheter och branschaktörer för att öka cirkulariteten av dessa flöden. Idag fokuserar dessa åtgärder och studier dock främst på husbyggnation och avfallsminimering. Det finns alltså en kunskapslucka kring cirkularitet för infrastrukturprojekt med ett perspektiv som sträcker sig bortom avfallsminimering och hantering. Genom att kartlägga materialflöden för ett infrastrukturprojekt inom markläggning med en materialflödesanalys och analysera den tillhörande värdekedjan med en SWOT-analys utökar den här studien kunskapen kring cirkularitet för infrastrukturprojekt. Mer specifikt används Skanska och ett av deras infrastrukturprojekt i Stockholm som en fallstudie för att undersöka hur materialanvändningen för Skanska väg och anläggning kan bli cirkulär och öka förståelsen för vilka processer och aktörer som är relevanta för att uppnå detta.  Resultaten visar att viktiga avfallsflöden att minimera för ett cirkulärt projekt är byggpallar, plaströr och brännbart avfall. De visar även att det mesta avfallet inte bildas från byggmaterial utan från emballage. Från materialflödesanalysen är det dock tydligt att överbeställningen av material som idag är mellan 5-10% har potential att utgöra den största orsaken till avfall under andra projektförhållanden. Från SWOT-analysen framkom att samarbete över hela värdekedjan är nödvändigt för att kunna implementera cirkulära lösningar. Styrkor, svagheter, hot och möjligheter för cirkulärt agerande identifierades för alla aktörer och visade bland annat att projektbeställaren är en nyckelaktör för att skapa förutsättningar för en cirkulär materialhantering.  I studien genomfördes även en djupare analys av hur relevanta de i värdekedjan identifierade processer och verktyg är för Skanskas arbete med cirkularitet. Där framkom bland annat att certifieringar som CEEQUAL och Byggvarubedömningen kan vara viktiga utgångspunkter. Det visades även att utformningen av projektet och Skanskas interna hållbarhetsverktyg kan vara nycklar för att skapa förutsättningar, konkreta mål, och arbetssätt för en cirkulär materialhantering. Studien identifierade även en viss diskrepans mellan den gällande avfallslagstiftningen som förespråkar återvinning och den möjlighet och ekonomi som idag finns i materialåtervinning, framför allt för plast. Här kan Skanska och andra byggentreprenörer ha en viktig roll att spela för att skapa efterfrågan på återvunnet material och på så sätt sluta idag linjära flöden. / Today, the construction industry accounts for 20 % of Sweden’s consumption-based carbon emissions, and has been recognized in Sweden’s strategy for the circular economy as a key industry in the transition to a circular economy. One reasoning behind this is the largely linear flows in the construction industry today, but work is underway from both authorities and industry players to increase the circularity of these flows. However, these measures and studies currently focus mainly on house construction and waste minimization. This leaves a knowledge gap for circularity for infrastructure projects with a perspective that extends beyond waste minimization and management. By mapping material flows for an infrastructure project through a material flow analysis and analyzing the associated value chain through a SWOT analysis, this study expands the knowledge about circularity for infrastructure projects. More specifically, a case study of one of Skanska’s infrastructure projects in Stockholm was made to investigate how the use of materials for Skanska can become circular and increase the understanding of which processes and actors are relevant to achieve this.  The results show that important waste flows to minimize for a circular project are construction pallets, plastic pipes and combustible waste. They also show that most waste is not formed from building materials but from packaging. From the material flow analysis, however, the over-ordering of materials that today is between 5-10 % has the potential to be the biggest cause of waste for projects with other conditions than the studied project. The SWOT analysis showed that collaboration across the entire value chain is necessary to be able to implement circular solutions. Strengths, weaknesses, threats and opportunities for circular action were identified for all actors and showed, among other things, that the project client is a key actor in creating the right conditions for circular material handling.  The study also carried out a deeper analysis of how relevant the processes and tools identified in the value chain are for Skanska’s work with circularity. Among other things, it emerged that certifications such as CEEQUAL and Byggvarubedömningen can be important starting points. It was also shown that the design of the project and Skanska’s internal sustainability tools can be keys to create conditions, tangible goals, and strategies for working with circular material handling. The study also identified a certain discrepancy between the current waste legislation that advocates recycling and the opportunity and economy that currently exists in material recycling, especially for plastic. Here, Skanska and other construction contractors can have an important role to play in creating demand for recycled materials and thus increase the circularity of flows.

Under de senaste åren har intresset för och arbetet med hållbar utveckling blivit en självklarhet i många organisationer. Trots den ansedda självklarheten finns det underliggande anledningar till varför organisationer väljer att arbeta på särskilda sätt. Anledningarna kan komma från bland annat interna åsikter, krav från politiker, viljan att vara bäst eller att tjäna pengar. Att välartade strategier för avfallshantering, som en del av hållbar utveckling, ska finnas på festivaler runt om i Sverige är en självklarhet för många besökare. Valen kring hur festivaler väljer att hantera avfall kan komma att påverkas av olika drivkrafter som alla spelar en roll i vilket beslut som tas. Studiens huvudfokus är att få en djupare förståelse för varför festivalarrangörer tillämpar särskilda strategier i relation till avfallshantering, och därmed förstå vad deras drivkrafter är. För att skapa förståelsen tillämpar studien ramverket Drivers to Sustainability som hänvisar till att det finns strategiska, interna och externa drivkrafter som ligger bakom organisationers val. Studien har tillämpat en kvalitativ metod för den empiriska datainsamlingen i form av semistrukturerade intervjuer, med ett fokus på festivalarrangörer som en del av urvalet. De nämnda drivkrafterna appliceras på vad studiens urval av organisationer diskuterar, om deras arbete med avfallshantering, under intervjuerna. Resultatet visar att interna drivkrafter är ledande i arbetet för avfallshantering, som en del av ekologisk hållbar utveckling, resultatet visar även på att nyckelbegreppet socialt ansvarstagande är den drivkraft som är ledande som svar på varför organisationerna väljer att avfallshantera eller arbeta med hållbar utveckling överlag. Det kom även fram i resultatet att ett flertal drivkrafter, som kan anses vara viktiga, inte framkom alls som anledningar till festivalarrangörernas val. / In recent years, the interest in and work with sustainable development has become a matter of course in many organizations. Despite the perceived obviousness, there are underlying reasons as to why organizations choose to work in specific ways. The reasons can come from, among other things, internal opinions, demands from politicians, the desire to be the best or to make money. That well-known strategies for waste management, as part of sustainable development, should exist at festivals around Sweden is a matter of course for many visitors. The choices regarding how festivals choose to handle their waste may be influenced by different driving forces, all of which play a role in which decision is made. The main focus of this study is to gain a deeper understanding of why festival producers apply certain strategies in relation to waste management, and thus understand what their driving forces are. To create this understanding, the study applies the framework Drivers to Sustainability, which refers to the fact that there are strategic, internal and external driving forces behind organizations' choices. The study has applied a qualitative method for the empirical data collection in the form of semi-structured interviews, with a focus on festival producers as part of the selection. The mentioned driving forces are applied to what the study's selection of organizations discuss about their work with waste management, during the interviews. The results show that internal driving forces are leaders in the work for waste management, as part of ecologically sustainable development. The results also show that the key concept social responsibility is the driving force that is leading in response to why organizations choose to manage waste or work with sustainable development in general. It also emerged from the results that a number of, what can be considered important, driving forces were not seen at all as reasons behind the festival producers' choices. The study will be presented in Swedish.

Municipal solid waste management is a public service which, when it fails, can rapidly become overwhelming for communities and authorities. It is also during the deepest crisis that incentives change and new practices emerge. Lebanon went through an 8-months waste crisis after the closure of the country’s main landfill. Facing the incapacity of restoring basic services, the monopolistic centralised system was questioned: civil society, social businesses and municipalities organised, at a smaller scale, their own waste management. The thesis aims were to identify the role of the new waste stakeholders in the broader picture, assess the efficiency and needs of municipal projects and suggest some priorities for the country’s solid waste policies. The use of process-flow diagrams and a contextualised classification of actors were used to describe the Lebanese system. Case studies of recent initiatives were made using an adapted ISWM framework. The investigations have shown that, since the crisis, waste management is organised around three complementary systems, with their own legitimacy, supporters and challenges, but overall lacking of cooperation and mutual recognition. The nascent decentralised waste management tends to achieve better than the traditional central system, especially in terms of landfill space saved, resource management and inclusivity of users. However, it faces issues when tackling final disposal, energy recovery and financing. Any future waste policy should include all waste actors, set clear targets and reject any “one-size-fits-all” solution benefiting private corrupted interests. / Hushållsavfallshantering är ett offentligt verktyg som, när det misslyckas, snabbt kan bli överväldigande för samhällen och myndigheter att hantera. Det är också under de djupaste kriserna som incitament förändras och nya metoder utvecklas. Libanon gick igenom en avfallskris som varade i 8 månader, efter stängningen av landets största deponi. På grund av oförmågan att återställa grundläggande tjänster, blev det monopolistiska centraliserade systemet ifrågasatt: det civila samhället, sociala företag och kommuner organiserade, i mindre skala, sina egen avfallshantering. Examensarbetets mål var att identifiera vilken roll nya intressenter av avfallshantering får i ett brett perspektiv, bedöma effektiviteten och behovet av kommunala projekt samt föreslå prioriteringar för landets politik gällande fast avfall. Ett processflödesschema och en kontextberoende klassificering av aktörer användes för att beskriva det libanesiska systemet. En fallstudie gjordes med hjälp av ett ramverk för integrerad avfallshantering över de senaste initiativen som tagits på området. Undersökningarna har visat att avfallshanteringen är organiserad kring tre kompletterande system, som har de egna rättigheterna, anhängare och utmaningar, men det saknas tydligt samarbete och ömsesidigt erkännande. Den nya decentraliserade avfallshanteringen tenderar att uppnå bättre resultat än det traditionella centrala systemet gjort. Det gäller särskilt när deponiutrymme kan sparas, resurshantering förbättras och användarna integreras i processen. Dock kvarstår problem när det kommer till att hantera slutförvaring, energiåtervinning, och även finansiering. Framtida avfallspolitik bör inkludera alla avfallsaktörer, fastställa klara mål och avvisa alla "one-size-fits-all" lösningar som gynnar privata intressen.

För att möta den förväntade befolkningsökningen kommer bostadsbyggandet i Stockholmsregionen ställas inför utmaningar Om målet på 16 000 producerade bostäder per år fram till år 2030 ska uppnås krävs att samtliga kommuner i länet drar sitt strå till stacken. Lidingö stad är den kommun i länet som i dagsläget producerar minst antal bostäder i förhållande till invånarantalet. En av orsakerna beror på bevarandet av öns naturreservat och skyddade områden, vilket begränsar tillgången på byggbar mark. Enligt kommunens politiker är det viktigt att i största möjliga mån exploatera på redan ianspråktagen mark. På nordvästra delen av Lidingö ligger Trolldalstippen belägen, en plats med en idag verksam sten- och jordtipp. Marken är ianspråktagen och har goda förutsättningar för att utgöra ett framtida bostadsområde.      Detta arbete syftar till att ta fram ett realiserbart förslag för en framtida bostadsutveckling på platsen. I dagsläget finns varken detaljplan eller framtida exploateringsplaner för området. Kapaciteten för tippverksamheten närmar sig slutet och fastighetens framtida användning i är osäker.     I arbetet undersöks befintliga och framtida förutsättningar som kan ha inverkan på det föreslagna planområdet. Förekomsten av föroreningar i marken råder det tvivel om.  Misstankar om föroreningar finns, dock har inget ännu kunnat påvisas. De befintliga samhällsfunktionerna och infrastrukturen anses vara god och inga större åtgärder skulle behöva vidtas för att skapa ett hållbart samhälle på platsen.    Resultatet redovisar ett, av många tänkbara, förslag på hur exploateringen på Trolldalstippen skulle kunna utformas. En förkalkyl har tagits fram som grund för framtida kalkylarbeten. Syftet med kalkylen är att ge läsaren en inblick i projektets verkliga omfattning.    Vid planering av området har fokus legat på att behålla den befintliga terrängen i största möjliga mån. Huskropparna har placerats för att optimera havsutsikten från samtliga bostäder. Med varierande upplåtelseformer fås en mångfald i området vilket förväntas skapa ett tryggt och socialt hållbart samhälle. Förslaget omfattar ungefär 234 bostäder.      Även om flertalet frågor kvarstår innan det kan konstateras att tippen bör bebyggas, har Trolldalstippen goda förutsättningar för att i framtiden utgöra ett bostadsområde. / The Stockholm region will face challenges in order to meet the expected population growth and in order to achieve the target of 16,000 homes per year until 2030, all municipalities in the county are required to make an effort. Lidingö city is the municipality in the county which currently produces the least number of homes in relation to the population. This may depend on the conservation of the island's nature reserve and protected areas limits the availability of land. For the municipality's politicians, it is important to develop as much as possible on already utilized land. In the northwestern part of Lidingö is Trolldalstippen, a soil and stone waste facility. The land is utilized and has good conditions for forming a future residential area.    This work aims to produce an achievable proposal for future residential development on the site. At present there is no local plan for the area and there are either no plans for future exploitation in discussions with the municipality. The business capacity begins to approach the end and the property´s use are uncertain in the future.    The work examines the existing and the future conditions that may affect the proposed plan area. There is doubt about the presence of soil pollution. Suspicions of contamination exist, however, nothing has yet been proved. The existing social functions and infrastructure are considered good and no major measures would have to be taken to create a sustainable society on the location.     The result presents one, of potentially many, proposals on how the development at Trolldalstippen could evolve.  A pre-calculation has been done as a basis for future calculation work. The purpose of the calculation is to give the reader an insight into the extent of the project.    When planning the area, focus has been put on maintaining the existing terrain as far as possible. The houses have been positioned to optimize the ocean view from all homes. With varied forms of housing tenure, a diversity gets established in order to create a safe and socially sustainable society. The proposal covers approximately 234 residential units.    In summary, it can be seen that Trolldalstippen has very good conditions for future housing, although many questions remain to be answered before it can be determined that Trolldalstippen should be developed.

Introduction: Within the construction industry, approx. 40% of Sweden's entire amount of waste and over 20% of greenhouse gas emissions are produced. Thus, it is interesting to investigate a construction project's environmental impact from these two aspects. The purpose of this study is to investigate the environmental impact of the Älta construction project with a focus on waste management and CO₂ emissions. Method: Data collection is carried out using literature study, document review, semi-structured interviews, observations, and own measurements. Tools such as tree and relationship diagrams, project models and tables are used for compilation of results and data analysis. Theory: The theoretical framework for the study consists of a Sustainability Opportunity Study, sustainability assessment and sustainable development as well as Total Quality Management and the cornerstone model. Results: Based on the results, it can be concluded that the Älta construction project and similar construction projects have the potential to reduce their environmental impact. By reusing and recycling waste such as soil and excavated material, concrete and asphalt, a construction project can reduce its amount of waste. By setting clear and relevant environmental requirements during the pre-study phase and procurement, project owners can ensure that the work follows the principles of sustainable development and Total Quality Management. For example, the project owner can demand that all vehicles and machinery used within the project meet the latest environmental class requirements. Conclusion: Project owners of similar construction projects can use the results of this study as part of their decision-making basis. Recycling and reuse of waste in combination with high environmental requirements can reduce a construction project's environmental impact and contribute to a more sustainable society. / Inledning: Inom byggindustrin produceras ca 40% av hela Sveriges avfallsmängd och över 20% av växthusgasutsläppen. Således är det intressant att undersöka ett byggprojekt miljöpåverkan från dessa två aspekter. Syftet med denna studie är att undersöka Älta-byggprojektets miljöpåverkan med fokus på avfallshantering och CO₂-utsläpp. Metod: Datainsamling genomförs med hjälp av litteraturstudie, dokumentgranskning, semistrukturerade intervju, observationer och egna mätningar. För resultatsammanställning och dataanalys används verktyg som träd- och relationsdiagram, projektmodell och tabeller. Teori: Det teoretiska ramverket för studien består av möjlighetsstudie (Sustainability Opportunity Study), hållbarhetsbedömning och hållbar utveckling samt offensiv kvalitetsutveckling (Total Quality Management) och hörnstensmodellen. Resultat: Utifrån resultatet kan det konstateras att Älta-byggprojektet och liknande byggprojekt har potential att minska sin miljöpåverkan. Genom att återanvända och återvinna avfall som exempelvis jord och schaktmassa, betog och asfalt, kan ett byggprojekt minska sin avfallsmängd. Genom att ställa tydliga och relevanta miljökrav under förstudiefasen och upphandlingen kan projektägare försäkra sig om att arbetet följer principerna inom hållbar utveckling och offensiv kvalitetsutveckling. Exempelvis kan projektägaren kräva att alla fordon och maskiner som används inom projekt uppfyller senaste miljöklasskraven. Slutsats: Projektägare till liknande byggprojekt kan använda resultatet av denna studie som en del av sitt beslutsunderlag. Återvinning och återanvändning av avfall i kombination med höga miljökrav kan minska ett byggprojekts miljöpåverkan och bidra till ett mer hållbart samhälle.