The purpose of this project has been to evaluate the methods currently used in the sewage treatment plant's sludge management. Method used is literature study. The project has described the different deposition methods used today. Excluded are the methods used to clean the water and stabilize the sewage sludge. The project has examined how waste sludge management is in Sweden, China, the Netherlands and the UK. The intention has been to explain how the use of the respective deposition method looks and why the participating countries have chosen different deposition methods. Keywords used are Sewage sludge, ReVAQ, Heavy metals, Comparison of countries, Settlement options. Sewage sludge is one of the major unutilized assets we have, it brings not only economic benefits but also profits from environmental perspective. Sewage sludge contains many useful substances like nitrogen and phosphorus. These substances promote growth of the plants. There are also risks associated with the supply of sewage sludge to agricultural land such as heavy metals supply. There are many different methods of handling sewage sludge. The methods are divided into thermal and non-thermal. The most used deposition method is supply to farmland, combustion, landfill and land cover. Methods used to a lesser degree include wet oxidation and pyrolysis. Sludge management is governed by both EU directives (for EU member states) and the country's own legislation. The conclusions that can be drawn from this project are that there are many different methods of sludge management. New technology is also constantly evolving, which can create new opportunities. Countries in the study have chosen different marketing methods depending on current legislation in the area as well as the country's infrastructure and economic climate.

Åtminstone sedan början av 1980-talet har det varit känt att höga metallhalter förekommer i spillvattnet i gruvorten Boliden. Skellefteå kommun som ansvarar för driften av Bolidens avloppsreningsverk (ARV) vill försöka minska metallhalterna i vattnet eftersom slammet från reningsverket innehåller så höga tungmetallhalter att det måste tas om hand lokalt. Detta examensarbete syftar därför till att identifiera i vilka områden i spillvattennätet det förekommer höga metallhalter och vad orsaken till detta är. Resultaten från stickprover tagna i spillvattennätet visar att kadmium (Cd) och zink (Zn) förekommer i halter som är 14 gånger högre än kommunens tillåtna varningsvärden samt att koppar (Cu) förekommer i halter som är 5 gånger högre än det tillåtna varningsvärdet i den norra äldsta delen av Boliden. Gruvverksamheten som har ägt rum i området sedan 1920-talet identifieras som den största föroreningskällan. Sulfidhaltigt gruvavfall som lakar Cd, Cu och Zn har använts vid uppbyggnaden av de äldsta norra delarna av Boliden. På grund av att  pillvattenledningsnätet idag är gammalt och av dålig kvalitet förekommer därför ett stort inläckage av vatten med höga halter av dessa metaller i de norra delarna av samhället, vilket leder till att slammet från Bolidens ARV får ett högt innehåll av framförallt Cd och Zn.

Detta produktutvecklingsarbete har utförts i samarbete med företaget, Pegil Innovations AB. Syftet med projektet var att utveckla en hanteringslösning för processat avloppsslam (damm) på boendeplattformar i offshore industrin. Processen för projektet kombinerade Front-End processen med detaljer från Set-Based Concurrent Engineering. Projektet inleddes med en förstudie och användarstudier för att få djupare kunskap inom ämnet. Detaljer som var viktigt för projektet samlades i en kravspecifikation som användes som stöd genom hela processen. Därefter följde en idégenerering för att utforska lösningar. Från denna framkom fem idélösningar som utforskades vidare genom en fördjupning och jämförelse mot en ny kravspecifikation. Denna var en uppdaterad version av den första för att bättre reflektera vilka krav och önskemål som kunde ställas på idélösningarna. När idélösningarna hade utforskats utfördes en ny idégenerering som ledde till att idélösningarna utvecklades till två koncept. Det fördjupades kring koncepten och dessa jämfördes mot kravspecifikationen. Sedan följde ytterligare en idégenerering för att undersöka hur koncepten kunde förbättras. Slutligen utfördes ett konceptval. Resultatet blev en påse, som fästs runt en stos, som fylldes med damm och sedan sögs luften ur (för att bilda ett undertryck) samt att påsen värmeförseglades. Personalen kan sedan enkelt bära iväg påsen för att kassera denna tillsammans med dammet. / This product development project has been carried out in cooperation with the company, Pegil Innovations AB. The purpose of the project was to develop a management solution for processed sewage sludge (dust) on accommodation vessels in the offshore industry. The process of the project combined the Front-End process with details from Set-Based Concurrent Engineering. The project started with a preliminary study and user studies to obtain deeper understanding regarding the relevant knowledge area. Details that were of importance to the project was gathered in a specification that was used through the entire process as a support. Then an idea generation was preformed, to discover and explore different solutions. From the idea generation five different idea solutions were created. These five solutions were explored deeper and then compared to a new specification. The specification was an updated version from the first one to better reflect what conditions the idea solutions should meet. When the idea solutions were explored, a new idea generation was performed, resulting in two concepts. These concepts were explored deeper and then compared to a new specification. Then followed another idea generation to explore how the concepts could be improved. In conclusion to the project a concept was chosen. The result was a plastic bag which was fastened around a spigot, that was filled with the dust and then the air was withdrawn (to create a vacuum). Then the opening of the plastic bag was heat sealed. The personal could then easily carry the bag to discard this together with the dust.

Gästrike Vatten är ett kommunalägt driftbolag bildat 2008. Bolaget har avloppsreningsverk i Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommuner som tillsammans renar avloppsvatten från cirka 120 000 personer. Totalt producerar Gästrike Vatten cirka 11 000 ton slam per år som renderar en total kostnad om 5 000 000 kr. Med anledning av riksdagens uppsatta miljömål om återföring av 60 % av fosforn till produktiv mark vill Gästrike Vatten undersöka hur deras avsättningsmöjligheter ser ut. I dag går slam från samtliga Gästrike Vattens reningsverk till kompostering till anläggningsjord eller som täckmaterial på deponier. Slammet från fem av sex avloppsreningsverk har metallhalter under, i SFS 1998:944 ansatta, gränsvärden för att få spridas på produktiv mark. Det reningsverk som innehåller för höga metallhalter är Duvbackens reningsverk som tar emot spillvatten från Gävle kommun med omnejd och bidrar med mer än 60 % av den totala slammängden från Gästrike Vatten. Av den anledningen kommer Gästrike Vatten ha svårt att nå riksdagens ansatta miljömål avseende återföring av fosfor till produktiv mark. Syftet med denna studie var att utreda vilka avsättningsalternativ som är hållbara miljömässigt och ekonomiskt. Studien beskriver Gästrike Vattens avloppsreningsverk och avsättningsalternativ för slammet. En massbalansstudie har upprättats för utvalda metaller i spillvatten från olika upptagningsområden och producerat slam. Studien visade att det enda avsättningsalternativ som i dag gör det möjligt att nå riksdagens miljömål avseende återföring av fosfor till produktiv mark, till en rimlig kostnad, är en kvalitetssäkring av slammet enligt REVAQ med påföljande återföring till åkermark. Sålunda fokuserades studien på att utreda möjligheterna att REVAQ-certifiera Duvbackens reningsverk. En ökning av Cd, Cu och Zn i slammet på Duvbackens reningsverk de senaste åren tyder på ökade utsläpp till spillvattennätet, vilket är ett troligt resultat av bristande underhåll av oljeavskiljare då Gävle kommuns monopol på hämtning av farligt avfall togs bort 2007. Genom en kartläggning av spillvattennätet och de påkopplade verksamheterna samt en provtagning i större noder på spillvattennätet konstaterades att de största relativa metallmängderna kommer från industriområden i Gävle. Verksamheter som använder Cd, Cu och Zn är fordonstvättar, verkstadsindustrier och ytbehandlingar. Samtliga industriområden där dessa verksamheter finns är därför viktiga att studera närmre. / Gästrike Vatten is owned by the municipalities of Gävle, Hofors, Ockelbo and Älvkarleby and established in 2008. The company is responsible for handling and treating wastewater in the municipalities. Gästrike Vatten elutes wastewater from approximately 120,000 persons and all in all they handle 11,000 tonnes sewage sludge per year to a total cost of 5,000,000 SEK. Because of the Swedish Parliament’s environmental objectives reutilization of 60 % of the phosphorus from sewage sludge to agricultural soils, Gästrike Vatten now want to investigate possible options for reutilization of their sewage sludge. Gästrike Vatten has six wastewater treatment plants. Except for Duvbacken sewage treatment plant all of them produce sewage sludge with metal concentrations below the maximum permissible value for spreading sewage sludge on agricultural soils. The sewage sludge from Duvbacken comprises of more than 60 % of the total amount managed at Gästrike Vatten. As a result of this, Gästrike Vatten has difficulties reaching the Swedish Parliament’s environmental objectives for reutilization of phosphorous. Today, all sewage sludge from Gästrike Vatten is composted for later use as covering material for landfills. The objective of the present study was to investigate the possible options for environmental and economic sustainable reutilization of sewage sludge. This thesis describes Gästrike Vatten’s treatment plants and possible options for reutilization of sewage sludge. A mass balance study was conducted for Duvbacken as well as a detailed study on cadmium (Cd), copper (Cu) and zinc (Zn) content in the sludge. The study showed that the only option for Gästrike Vatten to meet the Swedish Parliament’s environmental objectives on reutilization phosphorous is certifying the sewage sludge according to REVAQ with subsequent reutilization to agricultural soils. Consequently, this study focuses on the possibility to implement REVAQ. An increase in concentrations of Cd, Cu and Zn in the sewage sludge from Duvbacken during the last years indicates an increase of emissions to the sewerage. The reason may be the abolition of the municipal monopoly on emptying the oil separators. Mapping the sewerage catchment areas and associated industries as well as sampling the effluent, it was found that the major metal contribution to the sewage sludge comes from industrial activities. Industries that can be expected to contribute to excessive release of Cd, Cu and Zn to the sewerage are engineering industries and surface treatment industries. Thus, all the industrial areas containing these industries are of interest in further studies.

The aim of my thesis is to obtain knowledge of textile wastewater and textile sludge from an environmental perspective, which can be used as a basis for the  ”Sweden Textile Water Initiative” guidelines for a sustainable sludge management. In my study I have mainly focused on textile dyes, salts and metals and their routes during wastewater treatment.This paper is partly a literature review, which I began by identifying the pollutants discharged from each textile process. Then I studied wastewater and sludge quality, environmental aspects, possible treatment and recycling methods. I have also tried to find existing type of guidelines in order to make comparisons. My thesis has a broad perspective and includes in addition to "end-of-pipe" solutions also alternative methods such as treatment of partial flow or substitution of harmful chemicals. Another important part of this study is a qualitative survey of more than 20 textile mills. The results show the extent of awareness and control on effluent and sludge issues. The survey has revealed that major improvements are needed in sludge management. Finally, I have proposed sludge guidelines at three levels, which will hopefully be helpful for STWI in evaluating their suppliers and showing a way towards a more sustainable sludge management.

Sammanfattning Ett stort användningsområde för fosfor är som näringsämne i mineralgödsel, då fosfor är ett livsnödvändigt näringsämne för växter. Monokaliumfosfat av teknisk kvalitet (tMKP) är ett helt vattenlösligt mineralgödsel som innehåller näringsämnena kalium och fosfor. Ett annat mineralgödsel är monoammoniumfosfat av teknisk kvalitet (tMAP) som innehåller näringsämnena kväve och fosfor. Idag är Sverige inte självförsörjande på fosfor, som används i både tMAP och tMKP, utan är beroende av import från bland annat Marocko och Ryssland. I och med Rysslands invasion av Ukraina har fosfor blivit en svåråtkomlig och dyr produkt på dagens marknad, vilket har ökat intresset för att utvinna fosfor på andra sätt än genom gruvbrytning. Syftet med detta projekt var att ge företaget EasyMining en bredare kunskap kring tMKP genom att jämföra det med tMAP. EasyMining avser att börja producera tMKP i framtiden, idag har de utvecklat en process för att producera tMAP. Genom att utvärdera tMAP och tMKP syftade projektet på att ge förståelse för vilketdera som är mer fördelaktig för EasyMining att fokusera sin produktion på. Ett ytterligare syfte med projektet var att undersöka om det är mest fördelaktigt att utvinna fosfor från gruva eller från avloppsslam. Detta gjordes för att sätta projektet i en större kontext, då fosfor importeras till Sverige från flera länder som idag är politiskt ostabila. Frågeställningarna som undersöktes var; (1) vilket av tMAP och tMKP som är att föredra med avseende på koldioxidutsläpp, pris och tillstånd och (2) om antingen fosfor utvunnen från gruvbrytning eller fosfor återvunnen från avloppsslam är mest fördelaktig med avseende på koldioxidutsläpp och kadmiumhalt. Studien utfördes med en multikriterieanalys (MKA) som metod för att kunna bedöma och jämföra respektive gödselmedel. För de olika parametrarna (koldioxidutsläpp, pris, tillstånd och kadmiumhalt) framtogs poängsystem, där höga poäng innebar ett högt betyg. Data till jämförelsen togs fram med hjälp av en litteraturstudie. De resultat som erhölls för den första frågeställningen var att tMAP fick 22 poäng och tMKP fick 38 poäng. För frågeställning två blev resultatet att fosfor utvunnen ur gruva fick 20 poäng och fosfor återvunnen från avloppsslam sju poäng. Från de erhållna resultaten kunde slutsatsen dras att tMKP är mer fördelaktig än tMAP utifrån valda parametrar samt att fosfor utvunnen från gruva resulterar i lägre koldioxidutsläpp och kadmiumhalt jämfört med fosfor återvunnen från avloppsslam.

Dagens intensiva användning av plast genererar mikroplaster som på olika sätt sprids ut i vår omgivning och medför risker för naturliga system världen över. Dessa mikroplaster härrör från bland annat hushåll, industrier och deponier, och färdas ofta med avloppsvattten och i viss utsträckning dagvatten till reningsverk. Där renas vattnet och en stor del av mikroplasterna ansamlas i det slam som bildas i samband med vattenreningen. Slammet består till stora delar av organiskt material och näring, och betraktas ofta som en resurssnarare än avfall. Cirka 50 % av det slam som bildas i europeiska reningsverk används som gödningsmedel inom jordbruk. Det innebär att slamgivor potentiellt är källor för spridning av stora mängder mikroplast. Idag är kunskapen om mikroplaster i slam relativt liten och en standardiserad metod för extrahering av mikroplaster ur slam saknas, vilket begränsar möjligheten att se problemets magnitud. Detta examensarbete strävar efter att bidra till utformandet av en sådan metod, och undersöker förekomsten av mikroplaster i slam från Ekeby reningsverk i Eskilstuna och Käppalaverket på Lidingö utanför Stockholm med hjälp av två olika metoder. De båda metoderna kombinerar oxidativ nedbrytning med hjälp av fenton-reagens och densitetseparering för att skilja mikroplaster från organiskt och inorganiskt material. Skillnaden mellan de olika metoderna är att den ena innehåller ett oxiderande moment och den andra två. Rapporten behandlar huruvida det extra oxiderande momentet har någon betydande skillnad för utvinningen av mikroplaster ur slam, samt om förekomsten av mikroplasterskiljer sig åt mellan slam från de två olika reningsverken. Resultaten visar att det finns en skillnad mellan de två extraheringsmetoderna samt viss skillnad mellan förekomsten av mikroplaster i de olika slammen. I rapporten diskuteras huruvida skillnaden mellan resultaten av de två olika metoderna beror på det extra oxiderande momentet, eller andra tillkommande effekter. Vad gäller mikroplasters förekomst i slam från de olika reningsverken fastslås att de skiljer sig åt kvantitativt, och i viss mån även kvalitativt.

Vid vattenrening produceras slam som restprodukt. Slam innehåller en stor mängd ämnen, såsom metaller, medicinrester och olika näringsämnen. I Sverige produceras flera hundra tusen ton årligen. Innehållet måste hanteras, men hur görs det idag och hur kommer det att hanteras i framtiden. Vanligast idag är att återvinna fosfor och kväve genom att sprida slam som gödning inom jord och skogsbruk. Däremot metaller som finns i slam utvinns inte idag, även om det vore värdefullt ur miljösynpunkt.  Denna litteraturstudie beskriver hur slamhantering ser ut idag, med fokus på Sverige. Därefter beskrivs forskningsläge och möjlig framtida utveckling i hantering. Slamhantering är problematisk ur flera aspekter. Slamhantering behöver hantera följande svårigheter: En logistisk aspekt är de stora volymer som behöver hanteras och att de produceras på många olika platser.Forskning på konsekvenser av slamspridning är relativt liten. Det gäller den påverkan som medicinrester, tungmetaller och andra ämnen utgör.Vilka utvinningsbara ämnen ska prioriteras, eftersom metoder för utvinning ställer maximerad utvinning av gödning i motsats till maximerad utvinning av metaller. / When purifying water, sludge is produced as a residual product. Sludge contains lots of different substances, such as metals, medical waste and different nutrients. In Sweden there is many hundred thousands of tons of sludge produced annually. The content must be managed, but how is it handled today and how will it be managed in the future. Commonly today phosphorus and nitrogen recycles by spreading sludge as fertiliser in agriculture and forestry. Metals in sludge is not recycled, even if it would be positive from an environmental point of view. This literature study describes how sludge treatment is today with a focus in Sweden. Then it describes the current state of research and possible future development in management. Sludge handling is problematic from many different aspects. Sludge treatment must have to address these challanges: One logistic aspect is that there are great volumes that needs to be handled and that it is produced in many different places. The research in consequences of sludge spreading is a relatively small base. That goes for the influence of medical waste, heavy metals, and other substances in sludge. What recyclable substances needs to be prioritised, since the methods of extraction puts the maximal extraction of fertiliser against the maximised extractions of metals

Av de läkemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. Då avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk är inte designade för att ta hand om och bryta ner läkemedelsrester och andra organiska föreningar från till exempel tvättmedel, färgrester etc.  Beroende på de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det färdigrenade utloppsvattnet, som lämnar avloppsreningsverket, eller så hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat användas som gödningsmedel på jordbruksmark. I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende på minskad lukt, näringsinnehåll och minskad förekomst av läkemedelsrester och organiska föreningar. Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes;  hästgödsel, djupströgödsel från nöt och trädgårdskompost. Även tre olika metoder för syresättning av kompoststukorna utvärderades. Dessa var luftning genom byggdräneringsrör med tillkopplad fläkt, självdrag genom byggdräneringsrör samt omblandning med hjälp av grävskopa. Temperaturen i stukorna mättes med jämna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet. Näringsämnes- och metallanalyser utfördes innan, mitt i och efter kompostering för att avgöra hur materialen förändrades samt om slutprodukterna kunde anses vara bra gödselmedel. Den stuka som ansågs haft högst mikrobiell aktivitet analyserades även med avseende på halten av en rad olika läkemedelsrester och organiska föreningar, både före och efter kompostering, och jämfördes sedan med en referensstuka som enbart innehöll avloppsslam och som inte luftades. Intervjuer med lantbrukare och inblandad personal visade att de samkomposterade slutprodukterna luktade bättre och inte lika starkt som slam som enbart lagrats under motsvarande tid. En hel del lukt kvarstod dock. Analys av näringsämnen och metaller visade att de samkomposterade slutprodukterna hade ett gynnsamt näringsämnesinnehåll och metallhalter som låg under gränsvärdena. Hästgödsel och djupströgödsel från nöt var de inblandningsmaterial som gav bäst resultat. Luftning genom omblandning var den luftningsmetod som genererade högst temperaturer och som var enklast för lantbrukarna att använda då den ställer lägre krav på val av plats för stukan och både anläggning och upptag av stukan underlättas då inga byggdräneringsrör krävs. Vid analys av oönskade organiska föreningar visade resultaten att nedbrytning av ftalater, LAS, organofosfater, triclosan och alkylfenoler/alkylfenoletoxylat var större i stukan där avloppsslam samkomposterades med djupströgödsel från nöt och som luftades genom omblandning jämfört med referensstukan. Fler upprepningar av försöket krävs för att fastställa resultaten. Ytterligare undersökningar av läkemedelsrester krävs. Majoriteten av de analyserade substanserna uppvisade en större minskning i den samkomposterade stukan än i referensstukan men i flera fall var förhållandet omvänt och för vissa substanser ökade totalvikten under kompostering. Detta beror på att endast substansernas grundform analyserades och den andel av substanserna som var bundna i konjugat och metaboliter gav därför inget utslag. Om en stor andel av en substans totalmängd var bunden i konjugat innan kompostering och dessa konjugat bröts upp under komposteringen kan detta ha lett till en stor ökning av den analyserade mängden av denna substans. Av samma anledning går det inte att sluta sig till att den analyserade minskningen av en substans beror enbart på nedbrytning. / The human body is only capable to take care of a fraction of the pharmaceutical compounds a person eats and the rest is excreted, mainly by urine. When the sewage water reaches the wastewater treatment plant it is treated mechanically, chemically and biologically but the wastewater treatment plants are not designed to take care of pharmaceutical residues or organic compounds  from detergents, paint, etc. Based on the chemical and physical properties of the compound it will either leave the plant with the discharge water or end up in the sewage sludge. The sludge is stabilized through anaerobic digestion, dewatered and may then be used as agricultural fertilizer. This study examines if composting of sewage sludge together with other organic matter can improve the sludge by resulting in less odor, high nutrient content and reduced incidence of pharmaceutical residues and undesired organic compounds. Three different kinds of organic matter were tested; horse manure, deep litter manure from cattle and garden compost. Also, three different methods for oxygenation were used and evaluated. In the first method drainage tubes buried in the compost was attached to a fan. The second method also included the drainage tubes but instead of using a fan the air  flowed through the tubes by natural ventilation. In the third method the compost was mixed by an excavator. From regular measurement of the temperature in the composts it was decided which method that generated the highest microbial activity. Before, half-way through and after composting, analyses were performed regarding nutrients and metals to see how the composition of the matter changed during the process of composting and to decide whether the products could be considered as good fertilizers. In the compost with the highest microbial activity analyses of pharmaceutical residues and undesired organic compounds were performed as well  and compared with a reference consisting only sewage sludge that had not been treated in any way to increase oxygenation. Interviews  with farmers and project staff showed that the mixed product was not odor-free but it did not smell as bad and strong as pure sludge that had been stored for an equal amount of time. Analyses of nutrients and metals showed that the mixed products are good fertilizers and their content of metals are below the limit for metals in fertilizers. Horse manure and deep litter manure from cattle gave the best results. Mixing of the compost with an excavator generated highest temperatures  and was the method preferred by the farmers since it was easier to handle the compost when it did not have tubes in it and also the choice of location is free when the operation doesn't depend on access to electricity. Analyses of undesired organic compounds showed that the degradation of phtalates, LAS, organophosphates, triclosan and alkyphenol/alkylphenoletoxylate were bigger in the compost consisting a mix of sludge and deep litter manure from cattle and which was oxygenated by mixing of the matter compared with the reference compost. To verify the result the examination has to be repeated multiple times. Further investigations must be performed on the degradation of pharmaceutical residues. The degradation was bigger in the mixed compost for a majority  of the analyzed substances but in several cases the result was the opposite and in some cases the total amount of the substance increased during composting. The latter is due to the fact that only the primary form of the substances were analyzed and not their metabolites. If a large part of the substance was in the form of a metabolite before composting and transformed back to the primary form during composting it may have looked like there was an increase in the total amount of that substance. For the same reason it is impossible to decide whether a decrease is due to decomposition of the substance or if it is due to formation of metabolites.

Per- och Polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är syntetiskt framställda organiska föreningar som har använts i stor utsträckning i konsument- och industriprodukter. PFAS-substanser besitter attraktiva egenskaper såsom resistans mot väta, fett, fläckar och är dessutom värmetåliga. De används i bland annat brandskum, smink, vattentäta kläder med ”andas-funktion”, möbler och non- stickstekpannor. Den senaste forskningen har dock visat att PFAS utgör en fara för levande organismer och miljön. Vissa PFAS-substanser har klassats som persistenta, bioackumulativa och toxisk (PBT), samt väldigt persistenta och väldigt bioaccumulativa (vPvB).Existerande forskning har fokuserat på beteendet hos PFAS i olika miljöer. Dock finns det en kunskapslucka när det gäller hur dessa PFAS-substanser beter sig under termiska behandlingsprocesser, samt förbränningsgraden i kommersiella förbränningsanläggningar vid temperaturerna 850–950 °C. I detta projekt undersöks därför nedbrytningsgraden av PFAS genom förbränning samt bildning av potentiellt farliga biprodukter efter förbränning. För att genomföra denna studie skulle förbränning av PFAS-haltigt avloppsslam i en pilotskalig bubblande fluidiserad bädd (BFB) genomföras. På grund av hinder utfördes experimenten i stället i en konventionell och simpel laboratorieugn. Dessutom genomfördes en litteraturstudie för att undersöka bildandet av potentiellt farliga biprodukter efter förbränning av PFAS. Denna studie har visat att termisk behandling genom förbränning är en effektiv metod för att behandla PFAS i avloppsslam med reduktion under kvantifieringsgränserna. Undersökning av potentiellt farliga biprodukter baserat på litteraturstudier har visat att kortkedjiga PFCAs var mest förekommande i aska, vätska och gasformiga rester efter termisk behandling. Några undersökningar tyder på att termisk behandling av PFAS-haltigt material möjligen resulterar i ozonnedbrytande ämnen. Utifrån den genomförde litteraturstudien i detta projekt saknas starka bevis för att kunna påstå att det bildas ozonnedbrytande ämnen under förbränning av PFAS. / Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) are man-made organic compound widely used in consumer and industrial products. They exhibit attractive properties such as resistance to water, heat, and grease. Therefore, PFAS are used in fire foam, non-stick pans, water-resistant clothes, make-up, and furniture. Recent studies have revealed that PFAS substances can be harmful to humans, animals, and the environment. Some PFAS substances have, therefore, been classified as persistent, bioaccumulative, and toxic (PBT), and very persistent and very bioaccumulative (vPvB). This means that PFAS resists degradation, accumulates in living organisms and biota, and inherits toxic effects. In previous and current research, the focus has been on the behavior of PFAS in different environmental settings. However, there is a gap in research on how these PFAS substances behave during thermal treatment processes in commercial facilities at temperatures of 850-950 °C and how effective the thermal degradation is. This project investigates the effectivity of thermal degradation via combustion and the fate of PFAS post-combustion, focusing on the formation of potentially hazardous by-products. Therefore, the combustion of PFAS-containing sewage sludge in a bench- scale bubbling fluidized bed (BFB) was to be conducted to fulfill the objective of this study. Due to hindrances, the experiments were performed in a conventional furnace furnace instead. Also, a literature study was conducted to investigate the fate of PFAS after combustion. From this study, it was concluded that thermal treatment via combustion at temperatures 850 and 950 °C is an effective method to degrade PFAS in sewage sludge. Also, the literature study investigation revealed that persistent short-chain PFCAs were most abundant in the ash, liquid, and gaseous residues after thermal treatment. A few investigations indicate that thermal treatment of PFAS-containing matter possibly results in ozone-depleting compounds. Based on the conducted literature study, there is a lack of strong evidence that supports the claim of the formation of ozone- depleting compounds during combustion of PFAS.