Tidigare studier på olika marknader observerar positiv avvikelseavkastning på lång sikt efter aktieåterköp, vilket kan förklaras av att återköp generellt drivs av undervärdering samt att marknader underreagerar på information om återköp. När företag delas in i grupper av värde- och tillväxtaktier har en högre positiv avvikelseavkastning observerats för värdeaktier som mer troligt drivs av undervärdering vid återköp. Studiens syfte är att på den svenska marknaden testa om det förekommer positiv avvikelseavkastning på lång sikt efter aktieåterköp samt om den positiva avvikelseavkastningen är högre för värdeaktier än för tillväxtaktier. Syftet besvaras genom en eventstudie där urvalet består av företag som genomfört aktieåterköp mellan 2009-2016 och är listade på Nasdaq OMX Stockholm. Resultatet visar för hela urvalet en positiv avvikelseavkastning om 9,61 procent, i enlighet med förväntning och styrker att återköp drivs av undervärdering samt att marknaden underreagerar. För värdeaktier observeras dock ingen avvikelseavkastning, vilket går emot studiens förväntning. Efter robusthetstest där urvalet av värdeaktier justeras för lönsamhet observeras en positiv avvikelseavkastning, men resultatet är inte tillräckligt för att kunna bekräfta förväntningen om högre avvikelseavkastning jämfört med tillväxtaktier.

När covid-19 pandemin bröt ut i Europa tidigt 2020 valde många svenska företag att dra tillbaka sina tidigare föreslagna utdelningar. Hur reagerade investerare på den svenskamarknaden på beskedet om att utdelningarna uteblev? Vi har utfört en eventstudie somundersöker den riskjusterade avkastningen för 31 svenska bolag listade på NASDAQ Stockholm som under våren 2020 återkallade sina tidigare föreslagna utdelningar. Vårtresultat konstaterar en statistisk signifikant genomsnittlig riskjusterad underavkastning isamband med beskedet. Vårt resultat indikerar även att reaktionen var mer negativ för debolag vars pressmeddelande blev offentligt innan regeringens meddelade att bolag som utförutdelningar inte är berättigade permitteringsstöd. Vidare finner vi att bolagens nivå avkassalikviditet har en statistisk signifikant negativ påverkan på den riskjusteradeavkastningen kring eventet.

I och med att medvetenheten om klimatförändringar växer ökar trycket att övergå till ett lågutsläppssamhälle. Detta har medfört att investerare i allt större utsträckning tillämpar hållbara investeringsstrategier. Denna studie undersöker om investeringar med lågutsläppsintensitet genererar en större riskjusterad avkastning än investeringar med hög utsläppsintensitet på den svenska aktiemarknaden. Till följd av ett allt mer utbrett sentiment att investera hållbart kan en förvänta sig ett negativt samband mellan utsläppsintensitet och avkastning. Genom portföljsortering utifrån bolags utsläppsintensitet under 2010 – 2019 finner denna studie indikationer på ett positivt samband mellan utsläppsintensitet och avkastning. Portföljer bestående av bolag med hög utsläppsintensitet genererar konsekvent en högre avkastning än portföljer bestående av bolag med låg utsläppsintensitet. Däremot finner studien inga statistiskt signifikanta resultat vilket innebär att det inte går att utesluta att resultaten är slumpmässiga.

Tidigare forskning indikerar att positiv avvikelseavkastning kan erhållas genom en investeringsstrategi baserat på hållbara portföljer. Ett väletablerat mått för hållbarhet är ESG-betyg och bygger på ett företags arbete inom miljö (E), socialt ansvar (S) och företagsstyrning (G). Studien syftar till att undersöka om ett samband mellan hållbara investeringar och positiv avvikelseavkastning föreligger på den svenska aktiemarknaden. Studien konstruerar portföljer baserade på ESG-betyg samt de respektive grundpelarnas betyg och tillämpar en lång-kort strategi för att undersöka om hållbara portföljer genererar positiv avvikelseavkastning mellan januari 2010- december 2016. Studien tillämpar Carharts (1997) fyrfaktormodell och finner inget samband mellan ESG som sammansatt mått, socialt ansvar (S) respektive företagsstyrning (G) och positiv avvikelseavkastning, varför teorin om marknadens effektivitet i dess semistarka form konfirmeras. Studien finner dock stöd för att positiv avvikelseavkastning kan uppnås genom en investeringsstrategi som innebär att gå lång (kort) i portföljer baserade på höga (låga) betyg i grundpelaren miljö (E).

Aktieåterköp är ett fenomen som indikerar undervärdering av ett bolag och har historiskt lett till en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet. Diskretionära periodiseringars påverkan vid offentliggörandet av aktieåterköp är inte lika undersökt. I denna uppsats undersöks diskretionära periodiseringars påverkan på avvikelseavkastningen vid offentliggörandet av aktieåterköp på den svenska marknaden från 2010 till 2019. Urvalet består av 25 observationer för att bestämma diskretionära periodiseringars roll vid den initiala marknadsreaktionen. Resultatet för studien visar en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet av aktieåterköp vilket går i linje med tidigare forskning. Regressionsanalysen visar ingen kortsiktig effekt vid offentliggörandet av diskretionära periodiseringar. Slutsatsen är att diskretionära periodiseringar inte har en signifikant kortsiktig effekt på avvikelseavkastningen vid offentliggörande av aktieåterköp på den svenska marknaden under perioden.

BlackRocks VD hävdar att företagens ansvar i klimatfrågan är av större vikt än någonsin, där deras prestationer inte enbart innebär en klimatrisk utan även en investeringsrisk. Denna studie undersöker huruvida företags CSR-prestation, där ESG-poäng används som proxy, påverkar marknadsreaktionen vid annonsering av vinstvarningar på den svenska marknaden under perioden 2015-2019. Med hjälp av en eventstudie baserad på 53 observationer beräknas den genomsnittliga avvikelseavkastningen. En multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka om företagens CSR-prestation påverkar marknadsreaktionen efter att företagen utfärdar vinstvarningar. Resultatet visar att även om det sker en signifikant negativ genomsnittlig avvikelseavkastning vid annonsering av vinstvarningar, finns inget signifikant samband mellan marknadsreaktionen och företagens ESG-poäng. Det är därför inte möjligt att fastställa om företag på den svenska marknaden med en bättre ESG-prestation uppvisar mindre negativ avvikelseavkastning efter att de annonserat en vinstvarning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning i den svenska lagen (1995:1554) om årsredovisning. Detta sker genom att jämföra marknadens reaktioner vid publicering av företags årsrapporter innehållande bristfällig frivillig hållbarhetsredovisning 2016 med årsrapporter innehållande obligatorisk hållbarhetsredovisning 2017. En eventstudiemetod tillämpas som utgår från 30 börsnoterade företag på Nasdaq Stockholm där fokus ligger på att studera avvikelseavkastningen. Resultatet från eventstudien för publicering av årsrapporter 2016 jämförs mot resultatet för 2017 med hjälp av ett parat två-sample t-test. Studiens resultat visar att det finns signifikant positiv avvikelseavkastning för båda åren, dock något mindre positiv 2017. Jämförelsen mellan åren visar på en signifikant skillnad mellan reaktionerna på marknaden vid publicering av årsrapport, innehållande hållbarhetsredovisning, mellan år 2016 och år 2017. Resultatet indikerar att skillnaden i reaktion beror på att hållbarhetsredovisning blev obligatorisk år 2017.

This thesis investigates if abnormal returns exist in connection to the release of quarterly reports depending on if the presented results overperform, underperform or are in line with the analysts expectations. An event study method is applied where the market model is used. The study is performed on the companies listed on the OMXS30 index on their last eight quarterly reports, from the first quarter 2021 to the fourth quarter 2022. An event window of three days and an estimation window of 40 days are applied. Two different event studies are performed, one with the 27 of the 30 stocks on OMXS30 where all the information is available and one where one more company is excluded due to distinctly deviant results. The first study shows significantly negative abnormal returns for the quarterly reports that are in line with analyst expectations, while no significant results were found for the quarterly reports over- or underperforming. The second study shows, in addition to negative abnormal returns for the quarterly reports in line with analyst expectations, significantly positive abnormal returns for companies exceeding analyst consensus, and significantly negative abnormal returns for companies failing to meet the analyst expectations. / Denna uppsats studerar huruvida det förekommer en avvikelseavkastning i samband med kvartalsrapportsläpp beroende på om resultatet överträffar, underträffar eller presterar enligt analytikernas förväntan. I studien appliceras en eventstudiemetod där marknadsmodellen används. Studien genomförs på företagen på OMXS30 över de åtta senaste kvartalen, från Q1 2021 till Q4 2022. Ett eventfönster och ett estimeringsfönster etableras på tre respektive 40 dagar. Två eventstudier genomförs, en på de 27 av de 30 aktiekurserna på OMXS30 där all information för studien finns tillgänglig samt en där ytterligare ett företag utesluts på grund av klart avvikande resultat. Den första studien visar att en signifikant negativ avvikelseavkastning för de kvartalsrapporter som presenterar neutrala nyheter i samband med kvartalsrapportsläpp förekommer, medan inget signifikant avvikande resultat förekommer för kvartalsrapporter med positiva eller negativa resultatannonseringar. I den andra studien förekommer utöver en negativ avvikelseavkastning vid neutrala nyheter även signifikant positiv avvikelseavkastning i samband med positiva resultatöverraskningar, samt signifikant negativ avvikelseavkastning i samband med negativa resultatöverraskningar.

Studien utreder norsk marknadsreaktion på vinstvarningar. För att åstadkomma dettagenomförs en eventstudie, med avvikelseavkastning som mätmetod under tidsperioden2014–2022. Totalt inkluderas 72 vinstvarningar utfärdade av bolag noterade på Oslo Børs istudien. Marknadens reaktion analyseras i två eventfönster av olika längd. En multipelregressionsanalys genomförs för att undersöka om bolagsstorlek, multipla vinstvarningar,bolagets betavärde eller typen av information i vinstvarningen påverkaravvikelseavkastningen. Resultaten från eventstudien visar att vinstvarningar har ensignifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen. Vidare indikerar resultaten från denmultipla regressionsanalysen att bolag med högt betavärde upplever en störreavvikelseavkastning vid utfärdandet av en vinstvarning.

När företag väljer att ta in kapital genom en nyemission måste beslut fattas om det ska göras genom en företrädesemission eller riktad emission. Tidigare studier har visat att nyemissioner generellt genererar en negativ avvikelseavkastning. Ny forskning finner dock underlag för att både motiv och typ av emission kan påverka hur offentliggörandet av nyemissionen uppfattas av marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur riktade emissioner uppfattas av marknaden och om det kan hänföras till motivet med emissionen. Vi studerar 40 riktade emissioner på Stockholmsbörsen under åren 2020-2021. 7 av dessa riktade emissioner klassificerades som positiva och 33 som negativa. Vi fann en negativ genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning för urvalet i stort samt för de negativt klassificerade emissionerna. De positivt klassificerade riktade emissionerna genererade en signifikant positiv genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning. Resultatet indikerar att motivet har en effekt på hur marknaden uppfattar offentliggörandet av en riktad emission.