Börsintroduktioner är ett välstuderat ämne där tidigare forskning i huvudsak har fokuserat pådet emitterande företagets påföljder snarare än vilka konsekvenser det medför för företagtillhörande samma bransch. Tidigare studier har funnit att börsintroduktioner ger upphov tillnegativa kursrörelser hos konkurrerande bolag. Syftet med denna studie är att undersöka hurbörsintroduktioner påverkar aktiekursen på företag inom samma bransch i Sverige, Finland, Danmark och Island. Studien genomförs genom en eventstudie och en multipel linjärregressionsanalys. Resultatet från undersökningen påvisar att effekten av börsintroduktionerpå företag inom samma bransch är som mest påtaglig på börsintroduktionsdagen. Slutsatsenindikerar i enlighet med tidigare studier att en negativ konkurrenseffekt på konkurrerandeföretags aktiekurs åsamkas till följd av börsintroduktioner i Sverige, Finland, Danmark och Island.

No description available.

När ett bolag redovisar ett resultat som inte är i linje med marknadens förväntningar tenderar bolaget att uppvisa en avvikelseavkastning en period efter att resultatet har publicerats. Denna studie undersöker om bolag som redovisar ett oförväntat resultat jämfört med analytikers förväntningar uppvisar en avvikelseavkastning under en period på 30 respektive 60 handelsdagar efter publiceringen av bolagets kvartalsrapport. Studien undersöker tidsperioden 2004-2010. Dessutom undersöker studien om avvikelseavkastningen perioden efter att resultatet publicerats tenderar att avvika under den finansiella marknadens nedgångsfas 2007- 2008 i jämförelse med 2004-2006 och 2009-2010. För att genomföra undersökningen används en eventstudie. Studiens resultat visar att under perioden 2004-2010 uppvisar endast den decil av bolag som redovisat störst negativt oförväntat resultat en statistiskt säkerställd underavkastning på -1,9 % 30 handelsdagar efter att kvartalsrapporten publicerats. Vidare visar resultatet, vid jämförelse mellan 2007-2008 och perioderna 2004-2006 samt 2009-2010, att differensen i den genomsnittliga kumulativa avvikelseavkastningen under handelsdag 2 till 60 efter att bolagets kvartalsrapport har publicerats skiljer sig för de bolag som uppvisar ett positivt oförväntat resultat.

Antalet kvinnliga styrelseledamöter i bolag har ökat de senaste åren och studier visar att bolag med könsdiversifierade styrelser redovisar högre lönsamhet än andra företag. Flera av dessa studier är baserade på data från små, medelstora och stora börsnoterade bolag. Regeringen föreslog nyligen en kvoteringslag där kvinnor skall utgöra 40 procent av antalet styrelseledamöter i bolag med syfte att få mer jämlika styrelser. Intressant är då att studera om fördelarna med könsdiversifierade styrelser beaktas av investerare och hur marknadsaktörer agerar. I studien visas att när nominering av kvinnliga styrelseledamöter offentliggörs har det en negativ påverkan på företagets marknadsvärde, men denna påverkan är inte statistiskt signifikant. Vidare påverkas inte nomineringens inverkan på aktiekursförändringen av ett bolags branschtillhörighet. / The number of female directors of companies has increased in recent years and studies show that companies with diverse boards report higher profitability than other companies. Several of these studies are based on data from small, medium and large listed companies. The government recently proposed a quota law where women will constitute 40 per cent of the directors of companies to push for more equal boards. Hence, studying the benefits of diverse boards and its investor reactions and how the market is moving is of interest. The study shows that when the nomination of female board members is published, it has a negative impact on the company's market, but this effect is not statistically significant. Furthermore, the nomination affect does not have an impact on the stock price change regarding the company's industry affiliation.

I och med att hållbarhetsfaktorer får en allt större inverkan på investeringsbeslut är syftet med studien att undersöka huruvida en strategi baserat på ESG-poäng genererar avvikelseavkastning. Studiens teoretiska ansats bygger på den effektiva marknadshypotesen och tidigare litteratur inom hållbart investerande. Populationen som undersöks är svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden januari 2010-december 2016. Genom att konstruera jämviktade portföljer av 53 företag baserat på ESG-poäng från Thomson Reuters skapas två skilda portföljer, en hållbar och en icke hållbar. Portföljernas avvikelseavkastning undersöks först genom CAPM för att sedan ytterligare justeras efter Fama & French trefaktormodell. Studiens resultat visar att sambandet mellan hållbara portföljer och avvikelseavkastning är neutralt. Undersökningen visar därför att en strategi i vilken ESG-poäng ligger till grund för portföljstruktur inte är finansiellt överpresterande i Sverige. Indikationer ges dock om att en investeringsstrategi som innehar långa positioner i hållbara portföljer och blankar icke hållbara ger positiv avvikelseavkastning.

I samband med lågkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner på den svenska marknaden. Då detta är ett relativt nytt fenomen på den svenska börsen har få studier genomförts om hur bolagets börsvärde påverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvärdet förändras genomför vi en eventstudie där vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vår studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %. Dagen efter offentliggörandet finner vi positiva signifikanta avvikelseavkastningar vilket indikerar att marknaden är ineffektiv och att bolagets börsvärde efter offentliggörandet påverkas positivt.

Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att återköpa egna aktier. Då ettföretag tar beslutet att ett återköpsprogram ska inledas publiceras det för allmänheten.Tidigare studier har funnit att marknaden reagerar positivt på denna information. Enligtsvensk lag måste offentliggörandet innehålla information om motivet tillåterköpsprogrammet. Detta öppnar upp för en studie om hur olika motiv påverkarmarknadens reaktion när återköpsprogram annonseras. Syftet med studien är att undersökaom det förekommer en positiv avvikelseavkastning vid annonsering av återköpsprogram, ochom det finns skillnader i denna avvikelseavkastning beroende på det motiv som anges liggatill grund för återköpet. Undersökningen utförs genom en eventstudie, däravvikelseavkastning studeras under den period som återköpet annonseras. Resultat frånundersökningen visar att det förekommer en avvikelseavkastning på 1,39 procent då ettåterköpsprogram annonseras. Vidare visas att avvikelseavkastningen är beroende på vilketmotiv som anges och då olika motiv jämförs observeras en signifikant skillnad mellan vissaav dem.

Uppsatsens syfte är att studera värderingseffekten av aktievärdet vid godkännandet av ett nytt läkemedel från ”US Food and Drug Administration”. USA spenderar 17,4% av sin bruttonationalprodukt på hälsovård och en stor del av kostnaden för hälsovård är farmaceutisk försäljning. Uppsatsen undersöker amerikanska läkemedelsföretag som har fått ett läkemedel av typ 1 eller typ 5-klassifikationen godkänt under tidsperioden 2000–2017. Farmaceutiska företag får ett godkännande eller ett avslag och detta event kan påverka både positivt och negativt beroende på utfallet vilket uppsatsen mäter med hjälp av en eventstudie enligt marknadsmodellen.  Resultatet för studien visar en statistiskt signifikant positiv avvikelseavkastning för dag 0 för samtliga bolag tillsammans. Studien visar även en signifikant positiv kumulativ avvikelseavkastning för tre utav fyra eventfönster. / The purpose of the thesis is to study the valuation change when a new drug is approved by the US Food and Drug Administration and if there is any difference during the event period. When pharmaceutical companies receive an approval or a refusal this event may both impact the companies positively and negatively depending on the outcome. The results of this study show that there is a significant positive abnormal return for day 0 for all the companies together.

Sammandrag Sammanslagningar och förvärv (M&As) har blivit ett populärt verktyg för att uppnå synergier. Trots att allt fler M&As genomförs, råder det delade meningar om hur aktieägarna påverkas på kort och lång sikt efter annonsering av en M&A. Forskning kring huruvida det finns ett samband mellan avvikelseavkastning (AR) på kort och lång sikt är bristfällig, varför denna studie syftar till att undersöka hur AR på kort sikt påverkar AR på lång sikt efter annonsering av M&As. Vid beräkning av AR används kumulativ avvikelseavkastning (CAR) på kort sikt samt en köp- och hållmetod (BHAR) på lång sikt. Sambandet studeras genom multipel linjär regressionsanalys. Urvalet för studien består av 111 M&As som gjorts på den svenska marknaden åren 2003-2013. Studiens hypotes baseras på överreaktionshypotesen som förväntar sig ett negativt samband mellan AR för kort och lång sikt. Resultatet påvisar ett positivt samband och hypotesen får därmed förkastas. Till följd av det positiva sambandet finner studien möjlighet att förutspå positiv AR och därmed förkastas teorin kring att marknaden följer ett slumpmässigt mönster.

Under senare år har könsdiversifierings påverkan på bolagsbeslut debatterats intensivt. Tidigare forskning har funnit bevis för att kvinnor och män besitter olika riskpreferenser, vilket kan antas återspeglas i näringslivet. Studien ämnar undersöka om det finns skillnader i värdeskapande mellan företag med olika andel kvinnliga styrelseledamöter. Värdeskapande definieras i denna studie som positiv avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. Styrelsesammansättning har studerats utifrån både andel och antal kvinnor, med hänvisning till tidigare forskning som uppvisar stöd för att det krävs minst tre stycken kvinnor, critical mass, för att kunna påverka styrelsebeslut. Eventstudier samt multipla linjära regressionsanalyser genomförs baserat på ett urval av 319 observationer, från en treårsperiod mellan åren 2014–2016. Resultatet av denna undersökning påvisar att det bland svenska börsbolag inte råder ett signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. De variabler som i störst grad genererar en positiv avvikelseavkastning är utländska företagsförvärv samt företag med högre skuldsättningsgrad.