Att det uppstår avvikelseavkastning hos målföretag vid annonseringen av företagsförvärv är väldokumenterat. Viss tidigare litteratur har även visat att det förekommer en signifikant prisuppgång redan innan förvärvet annonseras. Studiens syfte är att undersöka om det finns indikationer på att illegal insiderhandel förekommer inför annonseringen av företagsförvärv i Sverige. Detta undersöks genom en eventstudie som studerar daglig avvikelseavkastning hos målföretag under en 71-dagarsperiod runt annonseringen av företagsförvärv. Studiens urval består av 119 annonseringar av företagsförvärv på Stockholmsbörsen mellan 2002 och 2017. Studien finner att signifikanta avvikelseavkastningar förekommer redan 10 dagar innan annonseringsdagen. Vidare sker knappt 20% av den kumulativa avvikelseavkastningen redan innan annonseringen. Resultatet är till viss del i linje med tidigare forskning, men uppvisar inte lika kraftfulla resultat som dessa studier. Studien påvisar dock ett tydligt mönster där den kumulativa avvikelseavkastningen ökar inför annonseringsdagen, vilket ger stöd för slutsatsen att det finns indikationer på illegal insiderhandel i Sverige.

Vi studerar effekter på avkastning som uppkommer i samband med att ett bolag på den svenska marknaden annonserar om att genomföra en avknoppning. För att testa detta genomför vi en eventstudie och multipel regression. Vi undersöker 37 bolag listade på Nasdaq Stockholm, First North och Aktietorget under perioden januari 2000 till november 2017. Kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning för vår 3-dagars annonseringsperiod uppgår till 2,45% för hela urvalet. Resultatet från eventstudien är i linje med tidigare studier där vi observerar en högre kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning när en avknoppning leder till ett ökat industriellt fokus, samt för bolag som vid annonseringen har hög informationsasymmetri. Av regression finner vi ett signifikant samband mellan kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning och om bolaget som annonserar är noterat på en handelsplattform. För resterande variabler finner vi inget signifikant samband.

När ett bolags resultat eller finansiella ställning signifikant avviker från vad som kan förväntas från bolagets tidigare kommunicerade information, föreligger en skyldighet att utfärda en vinstvarning. Tidigare forskning finner bevis för att vinstvarningar resulterar i en negativ reaktion i aktiepriset vid utfärdandet av en vinstvarning. Utöver en direkt marknadspåverkan i samband med vinstvarningarna observeras indikationer på informationsläckage. Denna uppsats ämnar undersöka hur negativa vinstvarningar påverkar marknadens reaktion, samt vilka bakomliggande faktorer som har en effekt på avvikelseavkastningen. Studien undersöker vinstvarningar som utfärdats på stockholmsbörsen under tidsperioden 2008-2017, vilket resulterar i ett urval om 111 vinstvarningar. Resultatet från studien visar en signifikant negativ avvikelseavkastning under eventdagen, samt upp till 10 dagar innan vinstvarningen kommunicerats till marknaden. Vidare finner studien signifikanta resultat i vinstvarningens informationsinnehåll.

Börsintroduktioner innebär nya kapitalstrukturer för det emitterande bolaget, vars konkurrerande ställning i branschen därför förändras. Den stärkta positionen för det emitterande bolaget skapar nya förväntningar om framtida kassaflöden för både emittenten och dess konkurrenter, vilket föranlett avvikande avkastning i konkurrenternas värdepapper. Tidigare studier har påvisat att denna förstagångsemission har en negativ påverkan på konkurrenter på flertalet aktiemarknader. Syftet med denna studie är att utreda ifall dessa kursrörelser i konkurrenters aktier även finns i Sverige när ett företag börsintroduceras i samma bransch. Undersökningen görs genom en eventstudie och en kompletterad regressionsanalys för att undersöka ifall storleken på emittenten i förhållande till branschen samt branschers systematiska risk påverkar den avvikande avkastningen. Urvalet består av 84 börsintroduktioner och 1120 observerade konkurrenter under perioden 2013–2019, där resultaten tyder på att en negativ så kallad konkurrenseffekt finns på branschkonkurrenters aktievärdering även i Sverige. Till skillnad från tidigare studier verkar denna negativa kurspåverkan dock inte vara åsamkad av varken storleksförhållanden eller systematisk risk.

Syftet med studien är att undersöka om familjeägande i aktiebolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien omfattar nyemissioner annonserade åren 2015 till 2019. Urvalet består av 73 observerade annonseringar om nyemissioner av familjeföretag respektive 76 av ickefamiljeföretag. En eventstudie används för att studera avvikelseavkastningen för studiens eventfönster. För att undersöka om avvikelseavkastningen vid annonsering om nyemission skiljer sig mellan familjeföretag och icke-familjeföretag genomförs ett jämförande t-test samt en multipel regressionsanalys. Resultaten från eventstudien visar att marknaden generellt sett reagerar negativt vid annonsering om nyemission, vilket även bevisats i tidigare studier. Genom regressionsanalysen finner studien inga resultat som kan statistiskt bevisa att familjeägande har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien indikerar däremot på att det finns en skillnad i avvikelseavkastningarna mellan familjeföretag och icke-familjeföretag, dock återfinns inte statistisk bevisning om att det är familjeägande som förklarar den skillnaden.

Syftet med studien är att undersöka om det finns en effekt av free float på avvikelseavkastning vid publicering av kvartalsrapporter på den svenska aktiemarknaden. Urvalet består av A- och B-aktier noterade på Nasdaq Stockholm som studeras under Q2, Q3och Q4 år 2020. Det hypotiseras att det uppstår avvikelseavkastning vid publicering avkvartalsrapporter, samt att det föreligger en negativ relation mellan andelar free float ochkumulativ avvikelseavkastning. En eventstudie utförs för att studera avvikelseavkastning för10 dagar runt publiceringsdatumet för kvartalsrapporten. Resultatet visar på attavvikelseavkastning uppstår. Tre regressionsanalyser genomförs för att undersöka denhypotiserade relationen mellan free float och kumulativ avvikelseavkastning. Någon sådanrelation påvisas inte av resultatet. En möjlig förklaring till det kan vara att regleringen på densvenska aktiemarknaden är stark och att free float därför inte påverkar avvikelseavkastning.Det föreslås vidare att framtida forskning bör undersöka relationen i lägre andelar av freefloat.

Tidigare forskning har bevisat att insynspersoner kan använda sitt informationsövertag för attnuppnå avvikelseavkastning genom handel med det egna företagets aktier. Det rådernmeningsskiljaktigheter kring möjligheten för investerare att använda informationen från insynspersoners transaktioner till att generera avvikelseavkastning. Tidigare forskning menarnäven att den typen av information har högt informationsvärde för investerare och leder till en marknadsreaktion redan innan transaktionen offentliggjorts. Studien bidrar till forskningen kring insynstransaktioners påverkan på aktiemarknaden och skillnaden i marknadens reaktion innan och efter offentliggörandet av en insynstransaktion. För att undersöka marknadens reaktion har en eventstudie använts med data från insynsförvärv under ett år för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Resultatet visar på att insynsförvärv har ett informationsvärde på dagen de rapporteras till marknaden, men där ingen avvikelseavkastning kan ses i den efterföljande perioden. Med hänsyn till kostnader för transaktioner kan det konstateras att det inte går att generera avvikelseavkastning baserat på informationen av insynstransaktioner. Undersökningen fann ingen indikation på att informationen blir känd för aktiemarknaden innan informationen blivit publik.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida svenska företags hållbarhetsprestation har en påverkan på avvikelseavkastning vid annonsering av kvartalsrapporter. Detta undersöks genom att studera svenska företags avvikelseavkastning vid resultatannonsering utifrån deras ESG-poäng uppmätt av Refinitiv. Urvalet består av företag noterade på Nasdaq Stockholm, vilka studeras under fyra resultatannonseringar år 2021. Hypoteserna är att ett företags ESG- poäng har en påverkan på avvikelseavkastningen vid resultatannonsering hos svenska bolag, samt att sambandet mellan resultatöverraskningar och avvikelseavkastning påverkas positivt av företagets ESG-poäng. Hypoteserna testas genom eventstudie samt regressionsanalys. Resultaten visar att det inte föreligger några signifikanta samband mellan den beroende variabeln avvikelseavkastning och den oberoende variabeln ESG. Implikationer för acceptans av den andra hypotesen uppmäts emellertid, men via regressionsanalys med interaktionsvariabel föreligger inte heller här något signifikant samband. Det är alltså inte möjligt att fastställa huruvida ESG-poäng har en påverkan på avvikelseavkastning vid resultatannonseringar eller om ESG-poäng har en interaktionseffekt på marknadsreaktioner vid resultatöverraskningar.

Fastighetssektorn har en genomsnittligt hög skuldsättningsgrad och exponeras för en ränterisk vid styrränteförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur svenska fastighetsbolags marknadsvärde påverkas vid tillkännagivandet av styrränteförändringar jämfört med marknadsindex, samt skuldsättningsgradens betydelse. Studien genomförs med eventstudie och regressionsanalys för 18 börsnoterade fastighetsbolag, under perioden 2014-2020. Den kvantitativa undersökningen kompletteras med en undersökning på ett urval av fem fastighetsbolags årsrapporter, i syfte att undersöka fastighetsbolagens hantering av styrränteförändringar och ränterisk. Eventstudierna finner en positiv genomsnittlig avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntehöjningar men ingen signifikant avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntesänkningar. I resultaten från regressionsanalys påvisas inga signifikanta samband. Det framgår i fastighetsbolagens årsrapporter att en omfattande användning av obligationsfinansiering, långfristig kapitalbindning, räntebindning och räntederivat minskar räntekänsligheten och resultateffekten av styrränteförändringar.

Denna studie undersöker om marknadsreaktionen på en vinstvarning påverkas av det utfärdande företagets historiska resultatvolatilitet. Marknadsreaktionen mäts i termer av avvikelseavkastning, vilken beräknas med hjälp av en eventstudie som omfattar 86 vinstvarningar som utfärdats av företag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 2012-2019. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys för att utröna huruvida historisk resultatvolatilitet påverkar den avvikelseavkastning som vinstvarningen ger upphov till. Resultaten från eventstudien visar att en vinstvarning har en signifikant negativ effekt på det utfärdande företagets aktiekurs. Vidare påvisar regressionsanalysen att högre historisk resultatvolatilitet har en signifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen under eventfönstret som löper från en dag innan till fem dagar efter annonseringsdatumet. Studien finner därmed visst stöd för att det föreligger ett negativt samband mellan marknadsreaktionen på en vinstvarning och volatiliteten i det utfärdande företagets resultat.