Purpose of this thesis is to describe causes of current global crisis and evaluate their impact on czech economy. Throughout the thesis are mentioned big economic crises from the past as well as causes of current global crisis. More comprehensive analysis is dedicated to business cooperation between Czech republic and Germany, as its main business partner, and to consequences of crisis to bank and entrepreneurial sector of Czech republic.

Modern-day society demands a high-level of responsibility from all of its participants when it comes to the sustainable development. The civic duty is an important part of corporate culture which is why many corporations today are positioning their priorities towards CSR, Corporate Social Responsibility. CSR is a concept which depicts how companies are supporting the sustainable development. The increased level of consumer awareness relating to this concept is the reason why more companies are applying CSR in order to achieve the competitive advantages, such as good reputation, trust, and a positive company image. A paradox manifests from the use of CSR, however, since it contributes to a greater scrutiny and skepticism towards how companies are utilizing CSR as a public relations tool, which people generally feel is neither genuine nor based on public interest. Therefore, while communicating their CSR strategies, companies must be careful since it can either strengthen or weaken the consumer trust, depending how the communication is perceived by the general public. The consumer trust is extremely important during high risk- and involvement decisions. This concept is particularly important within the bank industry. When it comes to applying CSR, studies indicate that the different banks in Sweden are not performing as well compared to international banks. Another study suggests that one out of four consumers is unaware of whether their bank is utilizing sustainable efforts or not. This study aims to map and identify what strategies of CSR communication that the Swedish bank sector use, and which of these that can build consumer trust. The research methodology is based on a triangulation which conducts both a qualitative and quantitative method. Three semi structured interviews with three different banks have been applied to identify and acquire a deeper understanding of the communication by the Swedish bank sector and their CSR efforts. Afterwards, data from consumers has been collected throughout a survey to understand how the consumers perceive the communication of the CSR effort by the Swedish bank sector. Based on collected empirical data and analysis, the study has been able to identify two CSR communication strategies that the Swedish bank sector employs which build consumer trust. The swedish bank sector communicates their CSR effort by interacting and engaging in an open discourse which increases the consumer trust. The swedish bank sector communicates their CSR effort by a high degree of communication, which indirectly increases the consumer trust.○ A high degree of communication of CSR effort reduce the consumer skepticism, which increases the consumer trust. / Dagens samhälle förutsätter att alla aktörer skall ta ett ansvar för att bidra till den hållbara utvecklingen. Ett extra stort ansvar åligger företagen, vilket har lett fram till att företag idag prioriterar i all högre grad att applicera CSR, Corporate Social Responsibility. CSR är ett tillvägagångssätt som visar hur företag tar ett samhällsansvar. En ökad grad av medvetenhet hos konsumenterna har föranlett till att allt fler företag tillämpar CSR för att i sin tur ta del av konkurrensfördelar såsom ett gott rykte, högt förtroende samt positiv image. Det har däremot visat sig uppstå en paradox vid tillämpning av CSR, då komplexiteten innefattar samhällets ökade skepticism till att företags kommunicering av ansvarstagande inte är genuint och enbart grundar sig i ett egenintresse. Kommunikationen av CSR måste hanteras varsamt, då beroende på hur kommunikationen av CSR-initiativet uppfattas av konsumenten kan det likväl stärka som att försvaga företagets förtroende. Konsumenternas förtroende är särskilt viktigt vid höga risk- och involveringsbeslut, därav är det betydelsefullt att specifikt banker förmedlar trovärdighet. Tidigare undersökningar har visat att svenska banker omfattar en lägre grad CSRinitiativ till skillnad från internationella banker, samt att en av fyra svenska kunder inte kan svara på om deras bank arbetar med hållbara frågor. Studien syftar därför till att kartlägga och identifiera vilka strategier av CSR-kommunikation som innefattas i den svenska banksektorn, som fortsättningsvis kan skapa förtroende hos konsumenter. Studien har applicerat en triangulering som innefattar både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. För att få en fördjupad förståelse samt identifiera den svenska banksektorns strategier av CSR-kommunikation har tre semistrukturerade intervjuer med bankerna Swedbank, Handelsbanken och SEB genomförts. För att undersöka konsumenternas uppfattning och förtroende till de svenska bankernas kommunikation av CSR har 1170 enkäter skickats ut, varav 221 respondenter svarade. Utifrån insamlad empiri och genomförd analys har studien kunnat kartlägga två strategier av CSR- kommunikation som den svenska banksektorn använder sig av samt skapar förtroende hos konsumenten. Sveriges banksektor kommunicerar sitt CSR-arbete genom att interagera och involvera i en öppen diskurs som ökar konsumenternas förtroende till banken. Sveriges banksektor kommunicerar sitt CSR-arbete genom att kommunicera i hög grad till konsumenter vilket indirekt leder till ett ökat förtroende hos konsumenter. ○ En hög grad CSR-kommunikation leder till minskad skepticism hos konsumenter, och en minskad skepticism hos konsumenter leder till ett ökat förtroende hos konsumenter.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company’s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process. The purpose of the study is to compare this organisation with another bank, Swedbank, who also operates on the Swedish market. The study aims to point at differences and similarities between the bank with the Beyond budgeting concept and the other who still is holding on to the traditional budgeting process. Important concepts within the study are; rolling forecasts, KPI and benchmarking. The data was gathered through telephone interviews and secondary data. The authors have been in contact with one regional control in each of the banks to get an understanding about the economic governance in the banks. The findings are that both of the banks are widely decentralised even though Swedbank still holds on to the fact that the traditional budgeting process is important for the company. Both of the companies are using a similar company structure, where local decision power is emphasised and the internal competition is crucial to be able to create motivated employees to be competitive on the market. The banks are also both very interested in not just the financial results but the non-financial, such as customers. / I en allt mer komplicerad och turbulent värld, ställs nya krav på företags flexibilitet och förmåga att ändra sig efter marknaden. Eftersom marknaden ändrar sig väldigt snabbt och ofta, är det svårt att förutse vad som kommer hända i framtiden, och därför behövs mer kortsiktiga framtidsprognoser. Uppsatsens problemformulering grundar sig i kravet på allt mer flexibla styrinstrument i denna globaliserade värld. Handelsbanken är ett företag som använder sig av så kallad budgetlös styrning och uppsatsens problematisering berör bankens sätt att lösa den ekonomiska styrningen med avsaknad av budget. Syftet med studien är att jämföra Handelsbankens ekonomistyrning med Swedbanks, en bank som fortfarande använder sig av traditionell budgetering. I studien beskrivs skillnaderna mellan en bank som har budgetlös styrning och en som är mer budgetstyrd, vad som behövs för att skapa en fungerande budgetlös styrning och vilka fördelar respektive nackdelar det finns med dessa styrningar. Viktiga begrepp inom budgetlös styrning är rullande prognoser, nyckeltal och benchmarking. Insamling av data har skett genom telefonintervjuer och insamling av sekundär data. Man har vart i kontakt med en controller på regionnivå i respektive bank för att få en förståelse för hur det ekonomiska arbetet fungerar i bankerna. Vad som är framgår i studien är att båda företagen är decentraliserade men Swedbank använder en traditionell budget för hela företag dock främst fokuserad till kostnadssidan. Båda företagen har liknande struktur, med en decentraliserad organisation och där de lokala kontoren har stor beslutskraft dessutom använder båda bankerna intern konkurrens för att motivera sina anställda och för att kunna övervaka resultatet. De förlitar sig inte bara på finansiella resultat utan de icke-finansiella resultaten har en väldigt viktigt roll i båda företagen.

Författarna finner att dagens teori saknar tydliga riktlinjer för hur praktiker i den svenska banksektorn bör använda sig av intern marknadsföring. Bristen av en klar definition av begreppet medför svårigheter att applicera teorin på strategiarbetet och använda de verktyg som finns att tillgå i befintlig forskning. Nuvarande forskning visar på vikten av intern marknadsföring i alla organisationer, och då främst inom servicesektorn. Studierna som har gjorts är emellertid baserade på sektorer utomlands, vilket innebär svårigheter för svenska banker att tillämpa resultatet inom sin egen organisation, menar författarna. Författarna ämnar därför undersöka intern marknadsföring och dess effekt på uppfattade konkurrensfördelar på den svenska banksektorn och författarna har valt att fokusera på svenska fullsortimentsbanker. Det genomförs genom en teoretisk bakgrund kring de begrepp och modeller som finns idag samt genom en kvalitativ undersökning av två aktörer inom den svenska banksektorn. Både ledning och medarbetare på de bägge bankerna har deltagit i undersökningen för att kunna återge en nyanserad bild av problematiken. Studien visar att det råder vissa likheter mellan forskningen och de undersökta fallen, men inom bägge fallstudierna råder det även vissa skillnader i hur den interna marknadsföringen används och vilka konkurrensfördelar den skapar för fullsortimentsbanker. Undersökningen bidrar med rekommendationer för praktiker som kan ge en tydligare bild för hur fullsortimentsbanker inom den svenska banksektorn kan agera för att skapa ytterligare konkurrensfördelar genom den interna marknadsföringen. / This paper examines the theoretical area about internal marketing and what competitive advantages it results in. Earlier research shows that internal marketing is vital for successful companies, especially in the service sector. However, there have been no published studies of the Swedish banking sector. That is why the authors have used two case studies within the Swedish bank sector to try to create guidelines that they can use to increase their competitive advantages by using internal marketing in their strategy planning.The theoretical part shows that most of the researchers agree that by using some effective tools and factors in the internal marketing a better and more adaptive organisation will be developed. Even though there are some vital tools, all the tools must be considered and implemented in the organisations. The case studies have been researched using qualitative methods, interviewing both leaders and employees, trying to give a nuanced description of the internal marketing. The result shows that there need to be an open dialogue between the employees and the leaders and that the dialogue will be better by effective use of tools within the internal marketing. The discussion shows that the Swedish banking sector can develop their internal marketing to gain even more competitive advantages.

Purpose: The purpose of this thesis is to study the causal relationship between bank sector development and economic growth in four Nordic countries (Sweden, Finland, Denmark and Norway). Method: Our thesis is based on a quantitative method. The study consists of a compilation and analysis of key financial indicators that represent economic growth and bank sector development. A Granger causality test has been conducted on the time series in order to measure the causal link between economic growth and bank sector development. Theoretical framework: The study is based on the theory of endogenous growth and the causal relationship between bank sector development and economic growth also known as the demand following and supply leading hypothesis.  Results: The results of the four countries are ambiguous. Except for Denmark, that follows the supply leading hypothesis, the remaining countries do not show a unanimous result.

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:52:12Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissGSSF.pdf: 1035895 bytes, checksum: 882aef866312820dbad686032d197c80 (MD5) Previous issue date: 2005-06-22 / With the changes in the work organization and the emergence of the flexible production system, especially from the 80`s, new work arrangements have appeared. One of them is the reduced hours working day in which one works a total of weekly hours smaller than the standard. Parallel to this phenomenon, the female participation in the market place has increased more noticeably from the 70`s and the conflicts between work and family have become more frequent. The reduced hours employment is pointed by some researchers as potentially favourable to the conciliation between work and family. Other researchers about the reduced hours job think it is disadvantageous to the workers because it is not their choice and it results in salary, benefit and career losses. Due to these controversies and because there isn t much research about it in Brazil, we aim to study the impact of the reduced hours work in the banks since it works with thirty-hour working day. For this reason, union trade representatives and bank workers who were employed in the countryside of São Paulo`s state were interviewed based on semi-structured outlines. Some information were collected from the RAIS (Annual List of Social Information) data base considering the period of 1994 to 2002. We found out that on the one hand the thirty-hour working day helps the bank workers to have more free time for their personal/ family activities, but most of times they don t work in this scheme by own choice and end up dealing with salary losses, less development opportunities, limited professional rise and less time to develop their activities. These aspects can limit the potential advantages of this kind of employment to the balance between work and family. We also noticed that the percentage of bank workers on thirty-hour working days in Brazil and São Paulos`s state has been decreasing and there is the predominance of women in this kind of job. Still the salary losses have been sharper for bank workers on thirty-hour working days and to the women. / Com as mudanças na organização do trabalho frente à emergência do sistema de produção flexível, especialmente a partir da década de 80, vêm se expandindo novos arranjos de trabalho, como por exemplo o trabalho de horas reduzidas, em que o número de horas trabalhadas por semana é menor que o padrão. Ao mesmo tempo, a participação feminina no mercado de trabalho se intensifica, sobretudo a partir da década de 70; por conseguinte, os conflitos entre trabalho e família tornam-se cada vez mais freqüentes. O trabalho de horas reduzidas é apontado, por alguns estudiosos, como potencialmente favorável à conciliação entre trabalho e família e, por outros, como desvantajoso para o funcionário, tanto pela imposição de horários quanto pelos prejuízos salariais, no que diz respeito aos benefícios e à ascensão na carreira. Devido a essas controvérsias e ao fato de existirem poucos estudos sobre o assunto no Brasil, objetiva-se estudar o impacto do trabalho de horas reduzidas no setor bancário, que apresenta a jornada de 30 horas semanais. Para isso, foram entrevistados, a partir de roteiros de entrevista semi-estruturados, representantes sindicais e bancários que trabalhavam no interior do estado de São Paulo. Também foram coletadas informações junto à base de dados da RAIS (Relação Anual de Informações Sociais) referentes à evolução no quadro de bancários, faixas salariais e jornada no estado de São Paulo e Brasil, considerando o período de 1994 a 2002. Encontrou-se que, por um lado, a jornada de 30 horas colabora para o bancário ter maior tempo livre para as atividades pessoais/familiares, mas, na maioria das vezes, ele é submetido a esse regime de trabalho sem possibilidade de escolha e acaba enfrentando alguns prejuízos em termos salariais, menores oportunidades de desenvolvimento, ascensão profissional limitada e menos tempo para desenvolver suas atividades, o que pode restringir as potenciais vantagens desta jornada para o equilíbrio trabalho e família. Notou-se, também, que tem ocorrido um decréscimo na porcentagem de bancários em jornada de 30 horas no Brasil e no estado de São Paulo, assim como uma predominância de mulheres nesta jornada, com perdas salariais mais acentuadas. Palavras-chave: Trabalho de horas reduzidas. Trabalho em tempo parcial. Equilíbrio trabalho e família. Setor bancário. Bancários. Jornada de Trabalho. Condições de Trabalho.

The main objective of my diploma thesis is comprehensive analysis of the transition process in the Czech Republic with focuse on the second half of the nineties of the 20th century. In the first part I briefly analyse transition and privatization process in 1991 - 1996. Emphasis will be given to the selected concept of privatization and criticism. Then in a separate sub-chapter I critically judge the procedure of first and second wave of coupon privatization. The second part will be consist of an analysis of the financial crisis in 1996 - 1997 and I'll mainly deal with its causes and implemented measures. In subsequent chapters of the thesis I'll focus on the question of the so-called third wave of voucher privatization, privatization of banks and the role the National Property Fund and the Consolidation Agency. Chosen subject will be the result of the analysis of published sources, the latest literature and papers. An important part will be also studying of daily press and interviews with some economists, which are published or were in mass media. Finally I will try to get some personal interview with someone of the actors, who's involved in this a complex process.

No description available.

The banking sector is experiencing the rise of several new types of innovations and trends. For instance, increased use of Artificial Intelligence (AI) to streamline day-to-day activities. These trends are, e.g., influenced by an increased frequency of cyber attacks, the emergence of newly proposed regulations such as DORA and the AI Act, and the improving computational capabilities of AI-driven systems. The full impact these trends will have on the sector is yet to be realized. The sector is diverse and deeply integrated within society, meaning that it is critical to understand how actors mitigate the risks associated with the implementation of AI. This study analyzes how organizations can mitigate the risks involved with this implementation and how it affects the risk management process. To examine the implementation of AI in the banking sector, the study conducted semi-structured interviews with twelve respondents with expertise in AI, security, or the banking sector. The study used two theoretical frameworks to analyze the data. The first framework, the Dynamic Risk Management Framework, was used to analyze changes in the risk management process based on its unique position within society. The second framework, the Multi-Level Perspective, gave the study a holistic understanding of the impact of AI as a driver of a socio-technical shift. The results show that the implementation of AI leads to a set of new risks. These risks are primarily organizational and regulatory and will lead to a revision in how actors classify risks. The constant evolution of AI also means that products must be reviewed periodically, changing how actors view the risk management process. Additionally, the results identify a lack of knowledge regarding both AI and security within the sector. Consequently, the organization will have to change its structure to accommodate interactions between different competencies. To succeed in implementing AI, meet the regulatory demands and mitigate unintended bias when developing AI, the study concludes that these competencies must create a shared terminology to communicate efficiently. In conclusion, the study contributes to a growing field regarding business applications of AI by creating a holistic understanding of aspects impacting the risk management process in banking. The findings result in a series of recommended actions for organizations that aim to implement AI in their businesses. Further research is recommended to understand the long-term effects of these actions. Future in depth analyses could validate the results of this study and further investigate the development of AI as a business tool. / Banksektorn upplever en uppåtgående trend när det kommer till användandet av innovation. Ett exempel på detta är användningen av artificiell intelligens (AI) för att effektivisera bankens dagliga aktiviteter. Denna trend beror på flertalet olika faktorer, bland annat den ökade frekvensen av cyberattacker mot bankaktörer, de nya föreslagna förordningarna DORA och AI Act, och att AI-drivna systems kapacitet förbättras. Däremot har inte effekten av AI på sektorn ännu realiserats till fullo. Banksektorn har en unik position i samhället och dess aktörer har många olika utmaningar, vilket innebär att det är avgörande att förstå hur aktörerna hanterar de risker som uppstår i samband med implementeringen av AI. Denna studie analyserar hur organisationer kan minska riskerna med denna implementering och hur AI påverkar riskhanteringsprocessen. För att undersöka implementeringen har studien genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv intervjuobjekt med expertis inom AI, säkerhet eller banksektorn. För att analysera den framtagna datan har studien använt två teoretiska ramverk. Det första ramverket, som kallas Dynamic Risk Management Framework, användes för att analysera förändringar i riskhanteringsprocessen med tanke på banksektorns unika position i samhället. Det andra ramverket, som kallas Multi-Level Perspective, undersökte AI som en drivkraft mot ett sociotekniskt skifte och gav därmed studien en helhetsbildav effekten av AI. Resultaten visar att implementeringen av AI leder till en rad nya risker. Dessa risker är i första hand organisatoriska och regulatoriska. Då dessa är relativt nya, måste organisationer se över hur de klassificerar risker. AI utvecklas kontinuerligt, vilket innebär att produkterna och deras effekt måste ses över regelbundet. Dessutom identifierar resultaten en brist på kunskap om både AI och säkerhet inom banksektorn. För att tillgodose nya kompetenser och underlätta interaktionerna mot existerande kompetenser kommer organisationer behöva struktureras om. Studien drar slutsatsen att en lyckad AI implementering, där de regulatoriska kraven möts och utveckling av AI är fri från oavsiktliga fördomar och diskriminering, kräver en rad förändringar. Organisationen måste kunna kommunicera effektivt, vilket kräver att alla pratar samma språk och använder samma terminologi. Sammanfattningsvis bidrar studien till ett växande akademiskt område gällande affärstillämpningar av AI genom att skapa en helhetsbild över vilka aspekter som påverkar riskhanteringsprocessen inom bankverksamhet. Denna summering har resulterat i en rad åtgärder verksamheter som strävar efter att implementera AI rekommenderas att ta. Framtida studier rekommenderas däremot att undersöka de långsiktiga effekterna av dessa åtgärder. Genom att utföra djupgående analyser kanframtida studier inte bara validera denna studies resultat, de kan också förbättra förståelsen för hur AI som ett affärsverktyg kan komma att utvecklas.

This study explores bank employees' attitudes and perceptions towards digitalization in their workplace and its impact on their work within team structures. The aim is to fill identified research gaps by specifically examining internal factors such as employees' attitudes towards technology and their participation in change processes. The study employs a qualitative methodology and conducts semi-structured interviews with bank employees at three bank branches in Uppsala. The Technology Acceptance Model (TAM) is used to analyze how bank employees accept and adapt to new technologies, while Tuckman's stages of group development is applied to investigate how team dynamics develop and are affected by digitalization. The study's results culminated in a developed model for digital acceptance within bank teams, highlighting the challenges and opportunities employees face in their daily work with digital tools. Furthermore, attitudes towards change, the impact of digital systems on team dynamics, and the work environment are analyzed. Among the conclusions drawn, it was found that a positive attitude and thorough understanding of digital tools among bank employees are crucial for a successful digital transformation. Additionally, team dynamics play a significant role in the acceptance and integration of new technology, emphasizing the importance of effective change management strategies within the banking sector. / Denna studie utforskar bankpersonalens attityder och föreställningar gentemot digitalisering på deras arbetsplats och dess inverkan på deras arbete inom teamstrukturer. Syftet är att fylla identifierade forskningsgap genom att specifikt granska interna faktorer såsom personalens attityd till teknik och deltagande i förändringsprocesser. Studiens metodik är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med bankanställda vid tre bankkontor i Uppsala. Technology Acceptance Model (TAM) används för att analysera hur bankanställda accepterar och anpassar sig till ny teknik, medan Tuckmans modell för grupputveckling tillämpas för att undersöka hur teamdynamik utvecklas och påverkas av digitaliseringen. Studiens resultat mynnade ut i en utvecklad modell för digital acceptans inom bankteam, som belyser de utmaningar och möjligheter som anställda möter i sitt dagliga arbete med digitala verktyg. Vidare analyseras attityder till förändring, digitala systems påverkan på teamdynamik och arbetsmiljö ingående. Bland de slutsatser som dras, visade det sig att en positiv attityd och grundlig förståelse för digitala verktyg bland bankanställda är avgörande för en lyckad digital transformation. Vidare spelar teamdynamik en betydande roll i acceptansen och integrationen av ny teknik, vilket understryker vikten av effektiva förändringsledningsstrategier inom banksektorn.