1 |
Barnböcker i förskolan : En studie baserad på pedagogers tankar om urval och barns inflytandeKlinga, Julia, Nilsson, Magnus January 2015 (has links)
I denna studie undersöks hur barnböcker väljs till förskolan. Studiens frågeställningar är hur pedagogerna tänker om val av barnböcker, och hur barns inflytande och delaktighet ser ut i det valet. Resultatet baseras på åtta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Ett resultat som framkommer i analysen är att förskollärarna har flera utgångspunkter och tankar kring deras val av barnböcker. Det framkommer också att barn kan ges inflytande och vara delaktiga på olika sätt över valet av barnböcker. En slutsats är att barnen inte alltid ges möjlighet till att följa med till biblioteket men att förskollärarna ändå till stor del utgår från barnens intressen när de väljer böcker. Detta gör dem genom att vara lyhörda och försöka se, lyssna in och uppmärksamma barnen. Ytterligare en slutsats är att de barn som ändå ges tillfälle att följa med till biblioteket mer direkt är delaktiga och har mer inflytande över valet av böcker samtidigt som de ges möjlighet att bli bekanta med ett större bokutbud. De får också möjlighet att upptäcka biblioteket som en plats att söka och leta information.
|
2 |
Vilken litteratur väljer du? : En jämförandestudie om vilka kriterier pedagoger har vid val av litteratur i förskolan / Which literature a do you choose? : A comparative study about which criteria the preschool educators have when they choose literature in preschoolRohdén, Emma January 2015 (has links)
The intention of my study is to investigate the preschool educators choice of literature and tocompare this with each other, and if there´s something that is affecting this when PIRLS reportsshows that Swedish students lack reading-, writing- and language skills.In my study, one of the questions takes the children into consideration according to the preschoolscurriculum, and how the impact from the children plays an important part.I have put together a literature research that I think is relevant for my study, even though Ithink it has been difficult because of the limited research in the topic. My study is based oninterviews with six educators about their experience and thoughts in the same municipality.The perspective is based on the sociocultural theory where the language and the interactionbetween humans is the central starting point.The result describes the different criteria that the educators choose books from. For exampledevelopment of speech and how important it is for the educators that the children have animpact in the preschool activities. In the discussion I examine critically my choice of methodand also what I think could have given me a deeper result. In the end of my study I continuewith the current research where I show what my study can contribute with, to make theeducators more professional.The conclusion of my study is that it doesn´t really matter where the teachers work but it´s theinterest of the teachers that controls the work with the literature and these choices andawareness can be improved, by planning the activities and further cooperation with librariesand mobile library.
|
3 |
Svenne gråter : En kvalitativ studie om genusstrukturer i barnböckerDelerud, Anna, Bohm, Denise January 2013 (has links)
Denna studies syfte är att undersöka hur genus framställs i barnböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern. Syftet innefattar även att undersöka hur medvetna förskollärare är om vilken påverkan barnböcker har på barn utifrån ett genusperspektiv. För att nå studiens mål har fyra pedagoger intervjuats och sex stycken barnböcker har granskats utifrån genus. Studien visar att tidigare forskning menar att det finns böcker som utmanar traditionella könsmönster men att de flesta böcker fortfarande är könsstereotypa. Vi som genomfört denna studie har sett samma mönster i de böcker som analyserats. Genom intervjuerna kom vi fram till att alla förskollärare anser att barn påverkas av barnböcker utifrån ett genusperspektiv. Trots det framkom det i intervjuerna att böcker inte alltid väljs ut med hänsyn till vad de förmedlar utifrån ett genusperspektiv.
|
4 |
Blank och fin eller cool och läskig? : En kvalitativ studie om performativitet och barns identitetsskapande i den svenska förskolanIsberg, Mathilda, Åberg, Julia January 2016 (has links)
Detta är en studie som undersöker hur barn i förskolan skapar genus i stunden och hur barn skapar grupperingar och hur grupperna påverkar dem. Syftet med studien var att ta reda på hur barn samtalar om genus utifrån barnböcker. Metoden som använts är av kvalitativt slag och fokusgruppsintervjuer har använts. Grupper om fyra barn har lyssnat till fyra olika barnböcker och därefter har en diskussion genomförts. Resultatet visar att gruppens betydelse har en avgörande roll när genus skapas bland barnen och att själva boken är av liten vikt, istället är det samtalet som sker under och efter högläsningen som är av pedagogisk relevans ur ett genusperspektiv.
|
5 |
Barnbokens karaktärer ur ett genusperspektiv : normativt eller normutmanandeJägermon, Katja January 2012 (has links)
The aim of this paper is to examine how gender roles are described in two children's books and compare the results against the curriculum Lgr11 's values. The compared books have different aims though one of the analyzed books claimed to go against the gender roles and the other one isn’t. The method of analysis is discourse analysis and deconstruction of the text by using Nikolajeva´s (2004) pattern for stereotype gender descriptions and Kåreland´s (2005) analysis of story actions based on gender representations in children's literature. The analysis of the texts shows that there are differences between how the two books characters are described depending on gender. What emerges is that in one of the books femininity is valued high but instead it lacks equality between the sexes, while in the second book the main characters are described as equal even though the other characters are described in a stereotypical way. The conclusion will be that if one gender role is challenged another gender role is growing strong which means that gender representation in the books are both following and going against the curriculum Lgr 11.
|
6 |
Att illustrera barnböcker : En studie om barnboksillustratörens erfarenhet med att frambringa bilder till barnböckerEk Karlsson, Marianne January 2012 (has links)
Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssätt som underlättar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gällande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tänker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar. Denna undersökning visar också att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det är viktigt för illustratören att författaren kan berätta i bilder. Denna undersökning har även bidragit till att jag hittat arbetssätt och teknik som underlättar arbetet med barnboksprojektet. Dessa erfarenheter har jag således använt mig av i den visuella gestaltningen. Digitala redskap såsom ritplatta och Photoshop har förenklat arbetet med att korrigera och färglägga bilderna. Den digitala tekniken ersätter dock inte skissandet, vilket fortfarande fungerar bäst med blyerts och tuschpenna.
|
7 |
Genusstrukturer i barnbokens värld : En studie av bilderbokens genusframställning under 1970-talet och idagDodoch, Maria January 2013 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur könsmönster och genus skildras i ett urval av åtta böcker skrivna av de mest populära svenska barnbokförfattarna enligt Barnboksinstitutet i Stockholm. Jag har valt att avgränsa mig till barnböcker skriva under 1970-talet samt 2000-talet. Jag ska även undersöka hur de utvalda barnböckerna från respektive decennium återspeglar det rådande samhället ur ett könsperspektiv. Materialet jag använder mig av är barnlitteraturen till den empiriska undersökningen, tidigare forskning inom samma ämne samt böcker skriva av genusforskare till min teoretiska utgångspunkt. Jag har tre teorier som jag använder mig av i studien, Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Helena Josefsons teori om social konstruktion och Maria Nikolajevas teori om genusstereotyper. Teorierna använder jag som ett hjälpverktyg till att tolka min undersökning. De följer med under hela undersökningen och slutdiskussionen och den tidigare forskningen återkopplar jag till i min slutdiskussion. Metoden jag har valt är kvalitativ där jag ska göra en text- och bildanalys. Resultatet av denna studie visar att framställningen av genus och könsmönster skildras till en stor grad beroende på bok och författare. Båda urvalen från 1970-talet och 2000-talet uppvisar typiska könsmönster som i viss utsträckning återspeglar det rådande samhället. Men det har även funnits avvikande fall i varje årtionde. Ett exempel är de två böckerna av författaren Astrid Lindgrens böcker som jag valde att studera, de skiljer sig från de andra böckerna från samma årtionde när det gäller vilka könsroller som förmedlas. Hon har inte valt att sudda ut det traditionella könsmönstret i dessa böcker som de andra författarna har gjort i betydligt större utsträckning. Likheter och skillnader har även funnits mellan respektive årtionde. Likheterna är att den starka kvinnliga karaktären lyfts fram i båda urvalen av barnlitteratur med vissa undantagsfall som i exempelvis boken Lilla spöket Laban får en lillasyster (1977) där mamman har en traditionell roll. En annan likhet är att alla författarna från respektive årtionde återkopplar könsmönstret i barnlitteraturen till det rådande samhället. Skillnaderna mellan böckerna från respektive årtionde är att i majoriteten av urvalet från 1970-talet gestaltar ett könsneutralt könsmönster men urvalet från 2000-talet visar en tydligare markering på en mansnorm i form av att visa upp mannen som den överordnade karaktären trots en stark kvinnlig karaktär i bakgrunden.
|
8 |
Familjekonstellationer i barnlitteratur : En dokumentanalys av förskolors bokutbud / Family constellations represented in children's literature : A document analysis of literature in preschoolsSpindel, Linnéa January 2014 (has links)
Studiens syfte är att undersöka vilka olika familjekonstellationer barn i tre till fem års ålder möter i barnlitteraturen på förskolan och hur dessa konstellationer framställs. Urvalet av litteraturen på förskolorna är någon som undersöks samt vilka tankar som finns bakom det. Forskningsmetoder som används är dokumentanalys samt kvalitativ intervjuer. Empiriinsamlingen har gjorts på fem olika förskolor där fem förskollärare intervjuats. I resultatet av intervjuerna framkommer det att fyra av fem avdelningar går till biblioteket för att välja litteratur. Tankar hos de intervjuade förskollärarna som finns kring valet av litteratur är; genus, mångfald, jämställdhet, familjekonstellationer samt att få med bok-klassiker. I resultatet av dokumentanalysen så utgör familjekonstellationen kärnfamilj cirka 42 % av de 53 böcker som analyserats, 36 % är av konstellationen ensamstående förälder och sammanlagt 23 % utgörs av konstellationer som exempelvis samkönad-, heterosexuell-, skilsmässo- och adoptivfamilj. Hur de olika konstellationerna framställs i böckerna är beroende på vilken familjekonstellation som representerats. I diskussionen problematiseras vad det får för konsekvenser då det finns få böcker av andra familjekonstellationer än kärnfamiljen representerad i barnlitteratur på förskolan.
|
9 |
Bilden i barnboken : En kvalitativ studie kring förskollärares uppfattningar kring barnbokens betydelse i förskolanKallin, Emma, Jonasson, Lina January 2014 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om vad några yrkesverksamma förskollärare har för uppfattningar kring bilder i barnböcker. I studien ställs fyra frågeställningar; Hur beskriver förskollärare en barnbok? Vad anger förskollärarna för skäl till att använda barnboken i verksamheten? Vad anser förskollärare är viktigt innehåll i en barnbok? Hur beskriver förskollärare bildens betydelse i barnböcker? Vi har samlat in information genom att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare från olika förskolor i norra Sverige. Våra analyser av resultatet visade att lässtunden kan ha olika syften och barnen kan lära sig olika saker utifrån böcker. Syftet kan till exempel vara att barnen ska varva ner, utveckla sitt språk eller ta del av ett budskap. I vårt resultat kan vi se att de flesta tillfrågade förskollärare värdesätter bilden i barnboken då de berättat om hur de brukar ha samtal med barnen kring detaljerade bilder. Resultatets sammanfattningar har analyserats på metanivå med ett genusperspektiv. Vi har även diskuterat vårt insamlade material i relation till läroplanen och till vår framtida yrkesroll.
|
10 |
Genus i bilderböcker för barn : Hur har genusframställningen i bilderböcker gjorda för barn förändrats?Einebrant, Marie January 2013 (has links)
Uppsatsen behandlar ämnet genus och genusframställningen i barnböcker nu, och för 50 år sedan. För att komma fram till ett resultat har två analysmetoder använts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förändring av genusframställandet i barnböcker de senaste femtio åren och att den största förändringen skedde i mitten på 60-talet.
|
Page generated in 0.0526 seconds