The purpose of this Master's thesis is to examine if stereotype gender patterns are showing, and how they are showing, in the picture books that have the highest number of loan in Sweden’s three biggest cities. It is also a purpose to show if these gender patterns can be compared to the outlook on gender in the curriculum. The method used is a qualitative text analysis. 13 picture books are analyzed on the basis of Yvonne Hirdman’s theories on gender and Maria Nikolajeva’s theories on children’s literature. It is the descriptions of characters that are target for the analysis. There are four types of character description: looks, actions, relationships and inner description. These are then set in relation to gender theories. The result of the study shows that stereotype gender patterns is still present in these kinds of books but there is also a visible change. Many of the books have at least one character that is not all stereotype. Often it is the looks that are traditionally male/female. Actions are not that stereotype and a tendency towards more sensitive boys are seen. Maybe because there still is a higher number of boys than girls in the picture books. The outlook on gender is not the same as in the curriculum but there seems to be a change towards it. This change can be something that library users and librarians are aware of, but it can also be an unconscious change that is connected to the society’s outlook on gender. / Uppsatsnivå: D

<p>Vårt syfte med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i två förskolor och elever i år 2 i två skolor väljer att läsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, gjort boklistor på böcker barn i förskolorna har tillgång till och eleverna i skolorna läser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av åtta av de mest populära barnböckerna i vårt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna arbetar mycket med litteratur, men inte i någon större utsträckning utifrån ett genusperspektiv. De väljer eller påverkar inte heller elevernas val utifrån genus nämnvärt. Lärarna är däremot någorlunda medvetna i sina val av högläsningsböcker och också medvetna om hur elevernas egna val ser ut. På förskolorna får barnen själva välja bland ett antal böcker och de böcker som pedagogerna uppfattar som populära har både flickor och pojkar i huvudrollerna. I skolorna är det ganska stereotypa val många av eleverna gör. Flickorna läser både om flickor och om pojkar medan pojkar läser mest om pojkar, men vi ser också exempel på flera elever som bryter detta mönster. De textanalyser vi har gjort visar att många av de böcker barnen på förskolorna kommer i kontakt med och eleverna i skolorna läser visar upp ganska stereotypa könsroller, men också att det finns böcker där könsrollerna är mer fria.</p><p>Our aim with the study was to investigate how teachers work with literature in the classroom, and whether they address gender issues, and if so, to study their approaches and methods. We also wished to investigate which books children in two preschools and children in year two in two primary schools choose to read, and which gender structures these books show. To get our research questions answered we used semi-structured interviews with four teachers, and we made lists of the books that are read in the preschools and the two primary schools. We also did textual analyses from a gender perspective of eight of the most popular children’s books in our material. The results show that all four teachers work with literature to a great extent, but not with a gender perspective to any large degree. Nor do they try to influence the children’s reading choices to any great extent. On the other hand, the teachers proved to be fairly conscious in their choices of which books to read out loud and they were also aware of how the children’s choices were made. In the preschools the children can choose themselves from a number of books, and the books that according to the staff are the most popular ones have both girls and boys as main characters. In the primary schools many of the choices are rather stereotyped. The girls read about both girls and boys while the boys mostly read about boys, but there were also examples of pupils who make other choices. Our textual analyses show that many of the books that primary school pupils come in contact with and pupils in the primary schools read are rather stereotyped when in comes to gender roles, but there are also examples of books that show a freer perspective on gender roles.</p>

<p>Denna studies syfte är att undersöka på vilket sätt genus framställs i böcker för barn i förskoleåldern. Det som genomsyrar arbetets syfte är om böcker för barn i förskoleåldern är stereotypa eller inte. I studien har åtta barnböcker undersökts och analyserats utifrån genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare, hur medvetna pedagoger är om genus i barnböcker. Detta är en kvalitativ studie, det vill säga en småskalig studie. I studien har framkommit att tidigare forskning i ämnet menar att barnböcker är stereotypa i sitt innehåll. Författarna till denna studie har kommit fram till liknande resultat, att de allra flesta barnböcker framställer stereotypa bilder av flickor och pojkar, men menar att författare till barnböcker även försöker förmedla en utmanande bild ur genussynpunkt. I studien har genom intervjuer med förskollärare framkommit att förskollärare i dagens förskola anser sig sakna kunskaper om genus samt ha få kunskaper om vad barnböcker förmedlar om genus.</p>

<p>Studera hur flickan konstrueras i de</p><p>båda barnböckerna för att sedan se hur</p><p>dessa speglar sig i 1970-talet respektive</p><p>2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap.</p><p>I analysen använder vi</p><p>Nikolajevas och Edströms metoder</p><p>om barnbokens struktur, dessa är</p><p>studiens analysverktyg. Med dessa</p><p>metoder tittar vi på flickans</p><p>konstruktion i de båda barnböckerna.</p><p>Flickans konstruktion i barnböckerna</p><p>återspeglas i hur samhällets syn är på</p><p>barn då boken är skriven.</p><p>Dessutom är det tydligt att flickans</p><p>konstruktion har förändrats från</p><p>1970-talet ti1l idag.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare och tre fritidspedagoger beskriver att de använder sig av barnböcker i det vardagliga arbetet på förskola och fritidshem. Frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärarna och fritidspedagogerna att de använder barnböcker i verksamheten? Vilken betydelse anser förskollärarna och fritidspedagogerna att barnböcker har för barnen?För att få svar på frågeställningarna användes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och tre fritidspedagoger som metod.Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och visar att förskollärarna och fri-tidspedagogerna är medvetna om barnbokens betydelse för barns språkutveckling och fantasi. Böckers innehåll avspeglas i barnens egen lek och ger dem nya infallsvinklar. Det framkommer genom intervjuerna att förskolan och fritidshemmen arbetar på olika sätt med högläsning och ak-tiviteter kring barnlitteratur. Två av förskolans avdelningar arbetar med planerad högläsning och alla tre avdelningarna läser högt för de barn som vill. Ett av fritidshemmen läser högt för barnen och samtalar kring boken efteråt någon gång i veckan. Barnen på det andra fritidshemmet läser endast själva eller i mindre grupper utan att en fritidspedagog är närvarande, men barnen kan få lyssna på ljudböcker. Förskolan arbetar aktivt med drama och bordsteater utifrån barnlitteratur, medan fritidshemmen inte arbetar med andra aktiviteter än läsning kring barnböcker.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i två förskolor och elever i år 2 i två skolor väljer att läsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, gjort boklistor på böcker barn i förskolorna har tillgång till och eleverna i skolorna läser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av åtta av de mest populära barnböckerna i vårt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna arbetar mycket med litteratur, men inte i någon större utsträckning utifrån ett genusperspektiv. De väljer eller påverkar inte heller elevernas val utifrån genus nämnvärt. Lärarna är däremot någorlunda medvetna i sina val av högläsningsböcker och också medvetna om hur elevernas egna val ser ut. På förskolorna får barnen själva välja bland ett antal böcker och de böcker som pedagogerna uppfattar som populära har både flickor och pojkar i huvudrollerna. I skolorna är det ganska stereotypa val många av eleverna gör. Flickorna läser både om flickor och om pojkar medan pojkar läser mest om pojkar, men vi ser också exempel på flera elever som bryter detta mönster. De textanalyser vi har gjort visar att många av de böcker barnen på förskolorna kommer i kontakt med och eleverna i skolorna läser visar upp ganska stereotypa könsroller, men också att det finns böcker där könsrollerna är mer fria. Our aim with the study was to investigate how teachers work with literature in the classroom, and whether they address gender issues, and if so, to study their approaches and methods. We also wished to investigate which books children in two preschools and children in year two in two primary schools choose to read, and which gender structures these books show. To get our research questions answered we used semi-structured interviews with four teachers, and we made lists of the books that are read in the preschools and the two primary schools. We also did textual analyses from a gender perspective of eight of the most popular children’s books in our material. The results show that all four teachers work with literature to a great extent, but not with a gender perspective to any large degree. Nor do they try to influence the children’s reading choices to any great extent. On the other hand, the teachers proved to be fairly conscious in their choices of which books to read out loud and they were also aware of how the children’s choices were made. In the preschools the children can choose themselves from a number of books, and the books that according to the staff are the most popular ones have both girls and boys as main characters. In the primary schools many of the choices are rather stereotyped. The girls read about both girls and boys while the boys mostly read about boys, but there were also examples of pupils who make other choices. Our textual analyses show that many of the books that primary school pupils come in contact with and pupils in the primary schools read are rather stereotyped when in comes to gender roles, but there are also examples of books that show a freer perspective on gender roles.

Studera hur flickan konstrueras i de båda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap. I analysen använder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa är studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi på flickans konstruktion i de båda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna återspeglas i hur samhällets syn är på barn då boken är skriven. Dessutom är det tydligt att flickans konstruktion har förändrats från 1970-talet ti1l idag.

Denna studies syfte är att undersöka på vilket sätt genus framställs i böcker för barn i förskoleåldern. Det som genomsyrar arbetets syfte är om böcker för barn i förskoleåldern är stereotypa eller inte. I studien har åtta barnböcker undersökts och analyserats utifrån genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare, hur medvetna pedagoger är om genus i barnböcker. Detta är en kvalitativ studie, det vill säga en småskalig studie. I studien har framkommit att tidigare forskning i ämnet menar att barnböcker är stereotypa i sitt innehåll. Författarna till denna studie har kommit fram till liknande resultat, att de allra flesta barnböcker framställer stereotypa bilder av flickor och pojkar, men menar att författare till barnböcker även försöker förmedla en utmanande bild ur genussynpunkt. I studien har genom intervjuer med förskollärare framkommit att förskollärare i dagens förskola anser sig sakna kunskaper om genus samt ha få kunskaper om vad barnböcker förmedlar om genus.

Syftet med studien var att belysa barnboken som ett pedagogiskt redskap i ett jämlikhetsarbete på en förskola. Inför studien läste vi in oss på tidigare forskning kring barnböcker i förskolan samt studier kring förskolors jämställdhetsarbete, som är en del av ett jämlikhetsarbete. För att uppnå syftet lästes tre olika barnböcker för en grupp femåriga barn, barnen intervjuades sedan både enskilt och i grupp kring barnböckerna och de teman de tog upp. Vi fann att barnen fångades av barnböckerna och gärna ville skapa sig förståelse kring både bokens handling och dess karaktärer, vilket ledde till samtal mellan barn och barn, men även mellan barn och pedagog. En slutsats från studien visar att barnen ofta relaterade barnböckerna till sina egna erfarenheter. Studien ger en inblick i hur barnen samtalade under boksamtalen, samt hur variationer i typer av uppfattningar visade sig i intervjuerna. Ett resultat som framkom visar att barnen i de flesta fall följer traditionella könroller och könsmönster, barn förhåller sig till det de upplever förväntas av dem, men det fanns även tillfällen där barnen inte gjorde åtskillnad mellan flickor och pojkar. En slutsats som dragits av studien är att det krävs ett medvetet arbetssätt från pedagogens sida för att ta tillvara på boken som ett pedagogiskt redskap. Det går inte endast att läsa en barnbok och ta för givet att barnen upplever det pedagogen hade i åtanke, utan pedagogen bör ställa frågor och skapa samtal där barnen är medskapare och där deras tankar är av intresse. I boksamtal kan barn ges utrymme att dela sina tankar och få möjlighet att göra sig hörda.

Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts. Genom intervjuer med åtta förskolebarn kom det dessutom fram att barns uppfattningar om flickor och pojkar var mycket flexibla och att gränsen för vad som var typiskt för respektive kön var tämligen flytande. Resultatet av arbetet blev alltså att både barnböckerna och barnens uppfattningar gav mångtydiga bilder av begreppen kön och genus.