Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar. Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de använder.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.      Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen. Böckerna tar också upp den sociala dimensionen genom att visa på moralisk relevans, jämlikhet och rättvisa. Om böckerna ska användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan bör de ligga som underlag för diskussioner och vidare arbete men kan inte i sig själva bidra till en hållbar utveckling

Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte.   Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning. Det är mer än bara en vila utan ett sätt att lära sig språket. Alla pedagoger jobbar med detta, men på olika sätt. Vissa läser böcker med enbart text för att barnen skall lära sig att tänka själv och fantisera. Medan andra läser mindre böcker, med bilder och diskuterar och pratar om bilderna för att främja talet. Alla pedagoger verkar dock ha ett syfte och en tanke om hur och varför de läser och hur de väljer böcker.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läsmiljöer på hemvister kan utformas, hur förskollärarna i studien tar till vara på läsmiljön samt vilka egenskaper läsmiljöer kan ha för att främja barns språkutveckling. Studien är en kvalitativ studie där semi-strukturerade intervjuer, observationer samt foto-elicitering genomsyrar metoden. Resultatet visar en medvetenhet hos förskollärarna om läsmiljöns och barnbokens betydelse för främjandet av barns språkutveckling. Slutsatsen av studien visar att för-skollärarna är medvetna om att läsmiljöerna har betydelse för barns språkutveckling. Förskollärarna arbetar med att ständigt utveckla sina läsmiljöer och varierar hur de läser barnböcker i verksamheten för att främja barnens språkutveckling och intresse för barnböcker

Syftet med den tvådelade studien är dels att undersöka en förskoleavdelnings bokbestånd utifrån ett genusperspektiv, dels att undersöka hur pedagogerna resonerar kring genus samt litteraturen på avdelningen. Studien utgår efter två frågeställningar; Vad har böckerna på avdelningen för innehåll och vad förmedlar de utifrån ett genusperspektiv? Samt; Hur resonerar pedagogerna kring valet av böcker utifrån ett genusperspektiv? Kvalitativa metoder, intervjuer och innehållsanalys har använts och de etiska principerna har efterföljts. Min analys av avdelningens böcker visar främst en heteronorm med stereotypiskt feminina eller maskulina karaktärer där majoriteten av karaktärerna är män. Dock visade studien även tvärtemot den tidigare forskningen genom att både kvinnliga och manliga huvudkaraktärer var aktiva i berättelserna. Intervjuerna visade att alla tre pedagogerna resonerade att det var barnen som valde böckerna till avdelningen.

Vi vill med den här studien bidra med perspektiv och tankar kring hur pedagoger i förskolan kan använda barnböcker som beskriver flykt och flyktingar för att öka barnens förståelse och medvetenhet kring andras levnadsvillkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn förhåller sig till budskapet i barnböcker som handlar om flykt och flyktingar. Frågeställningarna i studien är: Hur uppfattar barnen omständigheterna kring varför människor måste fly? Vad säger barnen under boksamtalen? Hur talar barnen kring flykt under boksamtalen utifrån de barnböcker vi valt. Det är en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar och anteckningar av boksamtalen som hölls med barn mellan tre- till fem år under en fyra veckors period i en förskola. Analysen av empirin grundar sig på fenomenologi av Edmund Husserl (1859-1938) och Säljös (2005) tolkning av begreppet literacy samt Judith Langers (1995) begrepp föreställningsvärld. Studiens resultat visar att barnen förstår varför protagonisterna måste fly men de visar olika reaktioner mot anledningarna till deras flykt. Barnen kopplar också den lästa texten till sina egna erfarenheter för att förstå den. Resultaten visar att barnen skapar tolkningar av texten som inte alls överensstämmer med boken, de gör ologiska kopplingar enligt oss vuxna. Till sist så lever sig barnen inte bara in böckerna på ett fantasifullt sätt utan de resonerar också kritiskt mot texten och bilderna.

Denna studie undersöker barnlitteraturen på fyra förskoleavdelningar ur ett normkritiskt perspektiv. Detta för att undersöka hur människor förekommer och framställs i böckerna på förskolan. Samt att undersöka vilka möjligheter bokutbudet kan ge barnen att ta del av människors olika sätt att leva och vara. Den teoretiska utgångspunkt som använts i undersökningen är det normkritiska pedagogiska perspektivet. De normer som undersökts är etnicitet, funktionsvariation, familj och socioekonomi. En kartläggning gjordes på de fyra förskoleavdelningarna där alla böcker som innehöll människor analyserades och vi undersökte böckernas bilder och handling. Resultatet visade att alla avdelningar hade böcker inom alla undersökta normer. Dock varierade bokutbudet både gällande antalet böcker på avdelningarna och antalet normkritiska böcker. En av förskolorna hade många böcker med en förhållandevis låg andel normkritiska böcker, vilket skulle kunna göra att dessa försvinner i mängden. Barns möjligheter att ta del av dessa kan på så sätt bli begränsade. En annan förskola i undersökningen hade istället få böcker på avdelningen. Dessa böcker var medvetet valda utifrån ett normkritiskt perspektiv och det kan då öka barnens möjligheter att ta del av människors olika sätt att leva och vara. Slutsatsen av den här studien är att böcker bör väljas medvetet utifrån ett normkritiskt perspektiv där olika människor och levnadsförhållanden skildras på ett normvidgande sätt. Detta för att barn ska få möjlighet att känna igen sig själv och få möjlighet att se och få förståelse för andra människor.

I examensarbetet redovisas hur pedagogerna på två olika förskoleavdelningar arbetar med barnböcker och högläsning. Syftet är att undersöka om och hur barnböcker och högläsning används som pedagogiskt verktyg i förskolan.I kunskaps- och forskningsbakgrunden beskrivs vad barnböcker och högläsning kan ge barnen i förskolan. Bland annat nämns barns språkutveckling, fantasi, gemenskap samt intresse för läsning och för skriftspråket. Det beskrivs även hur en bra läsmiljö kan utformas för att vara så givande som möjligt samt vad pedagoger som arbetar med barnböcker och högläsning kan tänka på och använda sig av i sitt arbete.Det empiriska materialet har insamlats genom att verksamheten har observerats och fyra pedagoger som arbetar där intervjuats. Pedagogerna på avdelningarna har goda kunskaper om varför de läser för barnen. Det saknas dock en del då det gäller bearbetningen av böckerna. Bearbetning kan öka högläsningens gynnsamma inverkan på barnen. De intervjuade har mycket tankar och kunskaper om barnböcker och högläsning, men studien visar samtidigt att det kan vara svårt att omsätta detta i praktiken.

In recent years, discussions about ethnic diversity and representation has become an increasingly frequent debate. The aim of this study was to examine the extent to which people of dark skin were represented in picture books. We also wanted to study whether the representation of people with dark skin has increased over the past ten years (2006- 2015). Through a quantitative content analysis we collected the study’s empirical material from 259 picture books. The study shows, among other things, that people of dark skin gets very little space in children ́s books and when they appear it is often as characters of less importance.

Syftet med denna studie är att undersöka om hållbar utveckling behandlas i barnböcker för yngre barn samt att beskriva, analysera och diskutera vilka diskurser kring hållbar utveckling i barnböcker som blir synliga. Den metod som vi använder oss av är kvalitativ textanalys med inriktning på diskursanalys. I studiens resultat kan vi ur de analyserade böckerna urskilja åtta olika diskurser; diskursen om att barn vill vara en hjälte, diskursen om att barn behöver en verklighetsförankring, diskursen om att barn är lättskrämda eller påverkbara, diskursen om att barn är kompetenta, diskursen om att personer som räddar naturen eller arbetar för en hållbar utveckling gör något bra, diskursen om att äldre vet bäst/bättre, diskursen om att de som inte hjälper till att hålla jorden ren är dåliga och diskursen om att inte återvinna och återanvända är dåligt/fel. De flesta av diskurserna bekräftas i förskolans läroplan (Skolverket 2016) och de övriga går med viss tolkning även dem att kopplas till läroplanen. Andra slutsatser som vi drar av studien är att barnböcker för yngre barn om hållbar utveckling är svårtillgängligt för förskolan och att författare använder makttekniker för att få barn intresserade av ämnet. Slutligen ser vi i samtliga barnböcker vi analyserat att barn framställs som kompetenta samtidigt som den uppfattningen ständigt motarbetas av de makttekniker som utövas av vuxna som ett försök till att styra dem.