No description available.

Uppsatsen analyserar Jeff Kinneys bok Dagbok för alla mina fans: Gregs bravader (2008), Rachel Renée Russels bok Nikkis dagbok #2: Berättelser om en inte så populär partytjej (2010), Åsa Larsson & Ingela Korsells bok Pax: Nidstången (2014) och A. Audhild Solbergs bok Kampen mot superbitcharna (2014). Syftet med analysen är att undersöka om relationer, de olika könen och huvudkaraktärerna skildras olika beroende på vilken genusgrupp boken riktar sig mot. Uppsatsens teori utgår ifrån bl.a. Janice McCabe, Emily Fairchild, Liz Grauerholz, Bernice A. Pescosolido och Daniel Topes avhandling (2011) om antal kvinnliga respektive manliga huvudkaraktärer och manligt respektive kvinnligt karaktärsnamn i rubriken på böcker. Metoden är baserad på innehållsanalys av de fyra barnböcker som presenterades ovan. Analysen påvisar skillnader i handling och relationer beroende på genus hos huvudkaraktären men med vissa likheter, problem med kroppsuppfattningen finns hos både en bok riktad till flickor och en till pojkar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs utifrån Nikolajevas motsatsschema i fem barnböcker av Astrid Lindgren, alltså Pippi Långstrump (1945), Barnen på Bråkmakargatan (1958), Madicken (1960), Bröderna Lejonhjärta (1973) och Ronja rövardotter (1981). Vårt syfte var även att undersöka hur framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män utifrån Nikolajevas motsatsschema skiljer sig i de olika böckerna, samt att undersöka hur könsmönstren förändrats över tid i de analyserade böckerna, utifrån Nikolajevas motsatsschema. Våra forskningsfrågor var “Hur skildras flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?”, “Hur skiljer sig framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?” och “Hur har könsmönster förändrats över tid i de undersökta böckerna?”. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i genusperspektivet utifrån Hirdman. Vår metod var en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag (att räkna egenskaper utifrån Nikolajevas motsatsschema). Våra huvudresultat var att i Pippi Långstrump (1945) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och en stereotyp huvudkaraktär, i Barnen på Bråkmakargatan (1958) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. I Madicken (1960) framkom det att tre huvudkaraktärer var stereotypa medan en huvudkaraktär var könsneutral. I Bröderna Lejonhjärta (1973) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. Slutligen återfanns fyra stereotypa huvudkaraktärer i Ronja Rövardotter (1981) och inga normbrytande huvudkaraktärer.

This study aims to examine teachers’ reflections on reading aloud and how social gender isportrayed in the fictional books they chose. Furthermore, the study intends to examine howthe teachers’ reflections relate to the books’ social gender descriptions. The methods used inthis study are semi-structured interviews and text analysis. The interviews were conducted onsix elementary school teachers. One of the questions asked during the interview was: Whatwere the three most recent children’s fiction books you read aloud? These books were thesubject of the text analysis. The text analysis was based on Nikolajeva’s (2004) code schemefor gender stereotypical attributes. The study showed that the teachers were aware of theirreasoning behind their choice to read aloud in their classroom and expressed several of theirintentions. These intentions were language, light reading, joint development, subjectintegrations, identity and necessity. The result of the text analysis showed that the charactersin the children’s fiction books had varying attributes, however, the female-presentingcharacters had a greater tendency to be assigned female stereotypical attributes. Finally, theresult showed that teachers were aware of social gender when choosing a book to read aloud.The teachers want children’s fiction books to contain characters with varied attributes so thatthey could talk and problematize social gender together with the pupils. The teachersconsidered that this led to social gender being made visible to pupils.

Syftet med det här arbetet var att, genom en kvalitativ textanalys, undersöka hur funktionsnedsättningen adhd framställs i tre skönlitterära barnböcker. Jag ville dels undersöka hur adhd framställdes i böckerna relaterat till adhd-forskningens bild av diagnosen, dels se hur karaktärernas självbild och vänskapsrelationer såg ut och dels undersöka vilket budskap jag kunde tolka i böckerna. Arbetets teoretiska utgångspunkt är normkritik. Genom denna teori kunde jag se hur synen på barn med adhd är och hur denna syn påverkar både karaktärerna som har adhd i böckerna såväl som de barn som läser och lyssnar på dessa böcker. Analysen visade att karaktärerna följer normen och är stereotypiska för att de följer samhällets och adhd-forskningens bild av diagnosen. Karaktärernas självbild är ambivalent då de ser sin diagnos som både positiv och negativ. De brottas alla med att förstå sin adhd. De tre barnböckerna skriver fram vänskapsrelationer på olika sätt och belyser både positiva och negativa aspekter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Denna studie handlar om genusnormer, sociala normer och samhällsnormer i den mest populära svenska barnlitteraturen år 2019. Studien är baserad på tre böcker skrivna av svenska författare och menade för barn i åldrarna 6–10. Syftet med studien är att skapa en insikt i de normer som barn möter i litteraturen menad för dem. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys baserad på tidigare forskningsresultat och facklitteratur. Studien genomfördes med stöd från Nikolajevas (2017, s. 193) egenskapsschema och var framförallt fokuserad på karaktärers genusnormsyttringar. Den teoretiska grund som studien är byggd på är det litteratursociologiska perspektivet vilket gav upphov tillanvändandet av misstänksamhetsprincipen (Svedjedal, 2012, s. 73), alltså att de normer som bevittnas anses vara okända för författaren utöver de kopplingar som görs mellan text och fakta. Resultaten i studien visar att barnlitteratur innehåller genusnormer i flera delar av dess uppbyggnad och innehåll, däribland karaktärsavbildningar ochkonstruktioner, samt hur genusnormer skiljer sig åt beroende på karaktärer och deraskönstillhörighet.

Bakgrunden till studien är en idé om barnboken som pedagogiskt redskap för att bidra till en normvidgad verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur barnen orienterar sig gentemot normvidgade barnböcker. Det är en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar av boksamtal med barn i fyra-till femårsåldern under en tidsperiod på fyra veckor i två olika förskolor. Analysen av empirin bygger på Sara Ahmeds (2006) tankar kring orientering enligt hennes queera fenomenologi, samt Judith Butlers begrepp heteronormativitet. Studiens resultat visar att barns orientering kring kön i barnböcker är mångfacetterat, att barnens desorientering och reorintering är smärtfri. Resultaten visar att det finns anledning att reflektera kring om den normvidgade barnboken kan användas som ett neutralt redskap i förskolan för barnen att orientera sig kring och hjälpa barnet att hitta sin egen linje.

Denna studie undersöker framställningar av genus i barnböcker som används i förskolans undervisning. Metoden som användes var att tillfråga 37 förskolor i en medelstor svensk kommun vilka böcker de använder sig av i sin undervisning för att sedan analysera dessa ur ett genusperspektiv. Analysen genomfördes i form av en kvalitativ textanalys med en teoretisk förankring i Hirdmans (2001) teori om genussystemet och maktordningar. Studien fann att det förekommer både isärhållning av normer om manligt och kvinnligt i enlighet med Hirdmans (2001) teori men även en ihopblandning av normer om manligt och kvinnligt vilket strider mot det Hirdman (2001) uttrycker. Isärhållningen består av tillfällen där traditionella normer uttrycks medan ihopblandningen är instanser då normer överskrids eller blandas ihop med varandra. Studien fann även olika tendenser som antingen legitimerade genusmässiga maktordningar i barnböckerna eller som ifrågasatte dessa. Legitimeringen består av tillfällen där den manliga makten förstärks medan kvinnan försvagas. Ifrågasättningen handlar om när kvinnor tar mer plats eller gör mer anspråk på makt än män. Den slutgiltiga diskussionen behandlar på vilket sätt resultatet från analysen av böckerna kan påverka förskollärarens yrkesroll och arbetet med jämställdhet i förskolans utbildning.

Denna uppsats undersöker hur katter representeras i två illustrerade barnböcker, och jämför med observationer av katters beteende ur ett etologiskt perspektiv. Syftet med detta är att uppmärksamma och bidra till ökad förståelse bland grafiska formgivare, illustratörer och andra ämnesintresserade för de utmaningar som avbildning av katter och andra djur kan resultera i. Materialet består av två barnböcker, som undersöktes med hjälp av en semiotisk analys, med utgångspunkt i teorier om representation och semiotik. Resultatet visar att en och samma djurart kan representeras på vitt skilda sätt. I den ena boken efterliknade karaktären en verklig katt i sina beteenden, medan karaktären i den andra boken gestaltades som en förklädd människa. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur de två sätten att representera katter kan påverka läsarens föreställning av katters beteende och behov.

I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur människor framställs i barnböcker med ett särskilt fokus på etnicitet. Den metod vi använt oss av är en multimodal textanalys. Resultatet visade att en större del av litteraturen är skriven utifrån en vit persons perspektiv. I flera fall har också de med en annan hudfärg än den vita biroller eller framställs endast som statister. Vår slutsats är därför att barnen behöver en pedagog som kan hjälpa dem att förstå texten som helhet eftersom tidigare forskning visade att barnen fokuserar mest på bilderna. Pedagogens kunskap om hur olika etniciteter framställs i barnböcker är viktig så att de normer som gör att vissa grupper i samhället marginaliseras, osynliggörs och diskrimineras inte förs vidare till kommande generationer. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>