Studien syftar till att granska genus- och rollkonstruktioner i barnböcker utifrån frågeställningarna; hur ser genus- och rollkonstruktioner ut i de studerade böckerna? Böcker är en viktig källa i barns socialisationsprocess (Hulth & Schönbäck, 2011). Studien utgår från konstruktionismen, och använder sig av bild- och textanalys för att studera LasseMajas detektivbyrå. Studien utgår ifrån genusteori och rollteori och har en deduktiv ansats. Resultaten visar bland annat att böckerna innehåller en genusnormativ yrkesdelning och att bilderna särskiljer kvinnor och män från varandra. Det finns vissa grundläggande normer i böckerna samt vissa yrken som har olika viktiga funktioner. Böckerna skildrar även hierarkier, att det finns skyldigheter inom givna relationer samt att vissa roller krockar med varandra. Studiens slutsats är böckerna skildrar normativa inslag gällande hur karaktärer porträtteras och tillåts agera. Konstruktionerna förmedlar att det är viktigt att kvinnor och män särskiljs, samt att ordning och stabilitet bevaras i sociala system.

The aim of this study is to see which male norms and ideals are expressed in four selected books for children aged 9–12. Is it just a stereotyped ideal that is represented in the books or can others be found as well? The method used for the analysis is critical discourse analysis, proceeding from a gender perspective. The material I have studied consists of Berts dagbok, Min vän Percys magiska gymnastikskor, Eva & Adam – en midsommarnattsmardröm and Sju förtrollade kvällar. My analysis shows that all the books contain roughly the same ideals and norms but that there is always a character who reflects the male ideal more than the other characters.

Syftet med denna studie är att jag vill se hur barn med fysiska funktionsnedsättningar representeras i barnböcker i förskolan. Dessutom få en uppfattning om hur pedagogerna arbetar för att få funktionsnedsättning som en del i verksamheten oavsett om det finns barn med funktionsnedsättningar eller inte på avdelningen. I studien har jag valt att använda mig av intervjuer som sträcker sig inom en kommun i Värmland och en enkätundersökning för att få en djupare förståelse för hur pedagogernas uppfattning ser ut i övriga Sverige. Studien bygger på 10 intervjuer och 52 svar på enkätundersökningen. Studien har kommit fram till att många pedagogers erfarenhet är att det finns få antal böcker där barn med fysiska funktionsnedsättningar representeras. Några av respondenterna hade aldrig sett ett barn med funktionsnedsättningar i en barnbok. / The purpose of this study is that I want to see how children with physical disabilities are represented in children's books in preschool. Also get an idea of how the teachers work to get functional impairment as a part of the business regardless of whether there are children with disabilities or not in the department. In the study I have chosen to use interviews that extend within a municipality in Värmland and a questionnaire survey to gain a deeper understanding of how the educators' opinion looks in the rest of Sweden. I received a total of 10 interviews and 52 responses to the survey. The study has concluded that many educators' experience is that there are few number of books where children with physical disabilities are represented. Some of the respondents had never seen a child with disabilities in a children's book

Läsfrämjande arbete för barn ses som en självklar del av svensk biblioteksverksamhet idag. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur dagens synsätt kring barns läsning har kommit att växa fram. För att uppnå detta har fyra texter som skrevs i början på 1900-talet i Sverige, analyserats. Sagda texter valdes ut då de skrevs av inflytelserika aktörer inom barnboks- och biblioteksområdet under den aktuella tiden. Studiens första syfte är att ta reda på vilka argument och förhållningssätt till barns läsning som går att identifiera i texterna. Det andra syftet är att skapa förståelse för de underliggande värderingar och attityder kring barns läsning som går att utröna från dessa argument och förhållningssätt. En tematisk analys gjordes av materialet. Fem övergripande teman identifierades, och utgjorde ramverket för resultatet: Synen på barnet, Rätt och fel litteratur, Individuellt anpassad läsning, Bibliotekets betydelse och Läsningens syfte. Resultatet visar att åsikter och argument uttrycks i texterna om bland annat barns behov, vad och varför de bör läsa, och om bibliotekets roll. De förhållningssätt som framkommer i texterna visar en tydlig prägel av den samtida kulturen och samhället, men de kan samtidigt kännas igen till viss del i dagens förhållningssätt till barns läsning.

The purpose was to examine how the pre-schools used the public libraries in two Swedishtowns. We also examined if and how the pre-schools and the public libraries were coopera­ting.Literature showed that it is possible to stimulate children's language development and this is a duty for pre-schools and public libraries. We sent an inquiry to all pre-schools divisions in both towns. We interviewed two librarians. Our results showed that the pre-schools did use the libraries to a great extent but they didn't cooperate with the libraries in the sense that they had elaborated agreements. It was a great joy for the teachers and the children to read and it was useful. The respondents of the inquiry and the librarians wanted to exchange knowledge and experiences. The last years' cuts in municipal budgets and changes of organisations negatively affected the possibilities of cooperating. The teachers inquired especially some information about books.Our conclusions were: cooperation between the pre-schools and the libraries is one possible way to secure children 's access to books and libraries and to improve the work with literature among children.

The subject of this master thesis is to identify discourses regarding children’s literature in one of Sweden’s largest library magazines, Biblioteksbladet. The subject is furthermore to look at how the child is portrayed within these discourses and if the discourses change over time. The theoretical and methodological background is Norman Fairclough´s critical discourse analysis (CDA). A selection of 62 texts, published in Biblioteksbladet between the years of 1945-2009, was analyzed. Three discourses were identified: a pedagogic discourse, a literary discourse and a psychological discourse. The pedagogic discourse looks upon the literature as a means of teaching children valuable knowledge and good values. The literary discourse emphasize the literary qualities of the children’s books and The psychological discourse emphasize the children’s emotional needs and own opinion of the literature. The pedagogic and literary discourses share a similar view of the child, as someone in need of help and guidance, as opposed to The psychological discourse where the power relationship is more equal. The pedagogic discourse and psychological discourse contain distinct changes that can be linked to the surrounding social practices. / Program: Bibliotekarie

Swedish studies concerning children’s reading habits show that detective stories have become more popular in recent years. The aim of this bachelor’s thesis is to examine how the gender system is described in four detective stories written for children at the age of 9 to 13 years. Our main question is: How is the gender system reflected in the four selected detective stories for children? We also pose the question: How are femininity and masculinity described? Our study is based on three theories. First, Yvonne Hirdman’s theory about the gender system, primarily the two basic principles: the logic of the separation of the sexes, the dichotomy, and the logic of the male norm, the hierarchy. Secondly, the theory that claims literature to be a reflection of society, presented by the Sociology of Literature. And finally, Maria Nikolajeva’s theory that the sexes are described as opposites in literature. Our used method is text analysis. We have constructed several analysing questions that we have applied to the texts. Our results are not unambiguous; we can observe a lot of stereotype gender patterns but also more equal descriptions when it comes to the dichotomy, the hierarchy and the descriptions of femininity and masculinity. A conclusion that might be drawn is that literature is a reflection of the society where the consciousness of gender issues has increased. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this study is to explore how young girls have been portraited in children's literature in the last 40 years. Find out how young girls are portrayed in literature for children. The reason for the focus is that we as humans are constantly influenced and shaped by external factors and by the norms that are presented, among other things, in different types of media (Abercrombie 2006:22-24). The curriculum states that the school should help students to develop their identity and give the students techniques to think critically (Skolverket 2011:12). Thus, the purpose is to find out how to work norm critical based on different types of popular children's literature. Astrid Lindgren's Madicken (1976), Pija Lindenbaum’s Gittan and the Greyhounds (2000) and Per Gustavsson's Princesses Waking At Night (2009) will be analyzed to complete the study. The different texts will be analyzed from a discourse analytical perspective and from a socio-cultural perspective. To narrow the study, three keywords will have a little more significance: gender, norms, characters and children´s books. In order for the study to not be too large, the analysis will be based on three books from different decades: The 70’s, 00’s and 10’s. The analysis will thus be from a historical contemporary perspective to pay attention to how the development of the portrayal of girls has developed by comparing the ideals that are contemporary with the books. To sum up the results, we both influence and are influenced by literature. The literature and concepts used are developing and changing in line with society's norms and values. It also turns out that the more modern the literature is, the more questioning of the prevailing gender standards it becomes. / Syftet med den här studien är att utforska hur unga tjejer har framställts i barnlitteratur under den senaste 40 åren. Anledningen till den inriktningen är att vi som människor ständigt påverkas och formas av yttre faktorer och av de normer som framställs i bland annat olika typer av media (Abercrombie 2006:22–24). I läroplanen står det att skolan ska hjälpa eleverna att utveckla sin identitet och ge eleverna tekniker för att tänka kritiskt (Skolverket 2011:12). Syftet är alltså att ta reda på hur man kan arbeta normkritiskt i undervisningen med hjälp av olika typer av populär barnlitteratur. För att genomföra studien har ett urval av litteratur skett, där Astrid Lindgrens Madicken (1976), Pija Lindenbaums Gittan och gråvargarna (2000) samt Per Gustavssons När prinsessor vaknar om natten (2009) har analyserats. De olika texterna analyserades utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv samt ur ett sociokulturellt perspektiv. För att begränsa studien har tre nyckelord haft lite större betydelse och de nyckelorden är: genus, normer och karaktärer. För att arbetet inte ska bli för stort har analysen utgått från tre böcker från olika årtionden: 1970- talet, 2000-talet och från 2010-talet. Analysen har alltså skett ur ett historiskt perspektiv för att urskilja hur flickor framställts genom tiderna samt hur utvecklingen har sett ut Resultatet av undersökningen visar att det finns många tecken som tyder på att vi både påverkas av och kan påverka litteraturen. Det är tydligt att litteraturen och de begrepp som används utvecklas och förändras i takt med samhällets normer och värderingar.

<p>Abstract</p><p>Barns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.</p><p>Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på.</p><p>Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen. De deltagande lärarna hade klara tankar och resonemang om hur de såg på litteratur som inslag i förskolans verksamhet. Återkommande svar om aktiviteter med barnlitteratur som grund i förskolan var besök på bibliotek och regelbundna lässtunder.</p>

<p>Detta examensarbete belyser vikten av att barn kommer i kontakt med val av böcker inom förskolan. Syftet med studien är att studera hur barn reflekterar kring böcker, vilka faktorer som påverkar deras bokval samt belysa <em>om</em> och <em>hur</em> läsaren och hemmets läsvanor påverkar barns sätt i att uttrycka sig kring böcker. Idag innebär förskolan stora barngrupper för både förskollärare, föräldrar och barn. Detta medför att det blir allt svårare att tillgodose det enskilda barnet i en allt mer växande verksamhet. Idag finns det liten möjlighet för förskollärare att tillgodose samtliga barns intressen även om kraven finns enligt nationella styrdokument. Därför finns det ett intresse i att erhålla kunskaper om hur förskollärare kan anpassa delar av verksamheten i den mån det går efter det individuella barnet när möjligheten väl dyker upp. Ett sätt att anpassa verksamheten till det enskilda barnet är genom att läsa för barnen samt låta dem göra valet av böcker.</p><p>Studien har genomförts genom intervjuer med barn i femårsåldern, två pojkar och tre flickor. Resultatet visar att tydliga könsskillnader finns gällande val av bokgenre, samt att barn i stor utsträckning har en djup förståelse kring böcker. Det framgår även att barn redan vid denna ålder uttrycker en förståelse för hur beroende de är av att vuxna läser för dem. Studien belyser ett tydligt mönster av hur läsvanorna i hemmet ser ut samt visar skillnader gällande vem som barnet helst ser läser för honom/henne.</p>