Ecological sustainability is a complex concept. What constitutes ecological sustainability as well as what it means to different people and organizations varies. This elusive understanding of the phenomenon was the motivation for this study. What is portrayed as ecological sustainability in children’s books? And how does this understanding affect the possibilities for the intended readers, namely the children? With this as background, the study aims to analyze what ecological sustainability is in children’s books, as well as how this discourse enables and disables different actions and positions from the children reading them. This was done using a discourse analysis inspired by the theories of Foucault, with a thematic analysis as the method for processing and analyzing the data. Data consisted of six children’s books with a theme of ecological sustainability aimed at children ages three to six. The study shows that ecological sustainability is mostly portrayed as individual actions, like recycling and picking up garbage. This very limited discourse makes it impossible for children to talk about societal and political aspects of ecological sustainability, as well as putting a lot of pressure on the reader with depictions of ecological sustainability as the individual’s responsibility. In addition to this, children were also positioned in the books as the only subject capable of change and action. The results show that ECE-teachers need to have a critical approach to the books they read, as they were shown to limit actions more than enabling them by creating and reproducing a discourse of ecological sustainability as something which is up to children to solve. / Ekologisk hållbarhet är ett komplext begrepp. Vad som innefattas av begreppet samt dess betydelse för olika personer och organisationer varierar stort. Denna otydliga precisering av ekologisk hållbarhet var det som motiverade genomförandet av föreliggande studie. Vad beskrivs som ekologisk hållbarhet i barnböcker? Och hur påverkar denna förståelse av begreppet möjligheterna för den tänkta målgruppen, nämligen barn? Med detta som bakgrund syftar studien till att analysera hur ekologisk hållbarhet beskrivs barnböckerna, samt hur denna diskurs möjliggör och omöjliggör ageranden och positioner för barnen som läser dem. Detta genomfördes med användningen av en diskursanalys som inspirerats av Foucaults teori om diskurs, makt och subjekt samt med en tematisk analys som metod för databearbetning och analys. Data bestod av sex barnböcker med teman om ekologisk hållbarhet skrivna för barn i åldrarna tre till sex år. Studien visar att böckerna kopplar ekologisk hållbarhet till individuella handlingar, som att återvinna eller plocka upp skräp. Denna begränsade diskurs utesluter barn från samhälleliga och politiska aspekter av ekologisk hållbarhet och omöjliggör därmed samtal om dessa, samtidigt som den lägger en press på läsaren då ekologisk hållbarhet främst beskrivs som individens ansvar. Vidare positioneras barn som de enda positiva subjekten, kapabla till förändring och agerande, i relation till människan i stort och vuxna. Resultatet visar att förskollärare behöver ha ett kritiskt förhållningssätt till böckerna de läser då de omöjliggör mer än vad de möjliggör genom att skapa och återskapa en diskurs om ekologisk hållbarhet som någonting barnet och individen ansvarar för att lösa.

Sammanfattning: Nationella folkhälsokommittén menar att kultur är hälsofrämjande, och då i synnerhet för utsatta grupper. Folkhälsokommittén menar att kulturella aktiviteter så som läsning av böcker betyder mycket för den känslomässiga och den intellektuella utvecklingen. Barn som lever i dysfunktionella miljöer av olika slag behöver hjälp i sin bearbetning av svåra situationer på olika sätt. Kanske kan kultur och då främst litteratur här vara till hjälp för barnen. Syftet med studien är att studera vad barnböcker har för betydelse i socialt arbete med utsatta barn och hur olika verksamheter arbetar med barnboken som verktyg. De tre frågor som studien ämnar besvara är: Hur arbetar olika verksamheter med barnböcker i behandling av barn som har upplevt svåra situationer? Vad har läsning av barnböcker av olika slag för betydelse för barnet och dess utveckling? Vad är viktigt i innehållet i en barnbok? För att svara på dessa frågor har vi gjort en litteraturstudie av böcker och vetenskapliga artiklar som vi har bedömt som relevanta för syftet liksom intervjuer med personal inom verksamheter som arbetar med barn och som använder böcker som en del av arbetet. Resultatet av undersökningen visar att barnböcker är en del i arbetet med utsatta barn. I studien framkommer begreppet biblioterapi som relevant då det innebär läsning av böcker i behandlingsarbete. Det finns emellertid inga tydliga riktlinjer kring hur detta arbete ska vara utformat och begreppet biblioterapi är inget vedertaget begrepp i Sverige. Läsning av barnböcker kan göra vardagssituationer begripliga för barnet, hjälpa dem att bearbeta svåra upplevelser och hitta lösningar på problem. Åsikterna går isär vad gäller innehållet i böckerna, men gemensamt är vikten av att berättelsen förmedlar hopp. / Abstract: The National Public Health Committee of Sweden argues that culture is good for the health, and especially for vulnerable groups. The committee argues that cultural activities, such as reading books, play a significant role in the emotional and intellectual development of a child. Children living in dysfunctional environments need help in processing the difficult situations in different ways. Perhaps culture, and mainly literature, can be helpful in this process. The aim of this study is to see what children’s books can mean in social work with exposed children and how different organisations can use children’s books as a tool. The questions which the study is aiming to answer are: How are different organisations working with children’s books in treatment of children who have experienced difficult situations? What importance does the reading of different children’s books play for the children’s development? What is important in the contents of the books? To answer these questions, we have made a literature study of books and scientific articles that we have evaluated as relevant for the aim of the study. We have also conducted interviews with people active in the field who are working with children’s literature as part of their work. In the study, the concept bibliotherapy - the use of books for treatment purposes - has emerged as significant. Bibliotherapy is not well-recognized in a Swedish context and there are no clear guidelines about how the integration of books in social work should be designed. Reading of children’s books can make everyday situations comprehensible for the child, as well as help children process difficult situations and find solutions to their problems. The perspectives differ regarding the story told in the books, but what they have in common is that the story should convey hope.

This study aims to investigate strategies for discussing and communicating the climate crisis to children using illustrations and other visual elements in children's books. Children worry about the climate, are consumers themselves, have opportunities to influence and children are future decision makers. Illustrated children's books are important for informing and engaging children in the climate issue. A total of nine illustrations in three children's books available in Swedish bookstores have been analyzed through semiotic analysis. They differ both in terms of how healthy and diseased nature is portrayed, who bears the responsibility for change, what needs to be done. Commitment to the climate issue is achieved through understanding that there are things that are important to preserve and that there is an opportunity to influence. Further studies are needed to analyze how best to communicate the climate issue with children.

Uppsatsen analyserar två barnböcker, varav en bilderbok Azzis flykt (2016) skriven av Sara Garland och en kapitelbok Flykten från Kabul (2016) skriven av Naheed Hasnat Senzai. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur flykt från krig gestaltas i två skönlitterära böcker samt hur lärare kan arbeta i klassrummet för att prata om och uppmärksamma eleverna om krig och flykt som är aktuella idag. Uppsatsen är en textanalys av böckerna Azzis flykt (2016) och Flykten från Kabul (2016) och en intervju med tre erfarna lärare på temat krig och flykt. Analysen visar att de intervjuade lärarna arbetar med temat främst när det har varit ett aktuellt ämne i medier. Lärarna tillämpar varierande verktyg i undervisningen, främst med hjälp av skönlitterära verk såsom bilderböcker och kapitelböcker. Illustrationerna i bilderböckerna har varit till hjälp för lärarna, speciellt när det uppstått hinder i kommunikationen med nyanlända elever. Analysen har även visat att elevers egna erfarenheter och upplevelser inkluderas och får komma till uttryck i klassrummet när temat flykt och krig tagits upp i undervisningen. Azzis flykt (2016) och Flykten från Kabul (2016) kan användas i undervisningen för att öka elevernas förståelse för flykt från krig. Genom boksamtal och högläsning kan empatin för människor som befinner sig på flykt främjas hos eleverna.

This study was conducted with the aim to make gender representation visible in books that are being read-aloud to pupils in the grades 0-3. The study was based on two questions: “What does the representation of gender look like in the books that are being read aloud to the pupils?” and “What does the figuration of the books' characters look like from a gender perspective?”. Initially, the importance of equality according to the different national policy documents was presented. Swedish schools have a mission, according to the curriculum, to achieve equality. This is necessary because research showed that children were affected by gender norms and made choices based on them. Therefore, several authors meant that teachers should be making conscious book choices, where they choose norm-critical books. According to the curriculum, children should face different kinds of stories in school that give them new knowledge and insight. The read-aloud book that the teacher chooses could be used as a tool for opening discussions about gender. The method for collecting data went in several steps. First, several libraries across the country were asked to send their statistics of the most borrowed children's literature in the age gap of 6-9 or 9-12. The statistics then were compiled into one list of the 18 most popular children´s books. A survey was then conducted with the compiled list of books, and it was sent out into two Facebook groups, for teachers to answer. The teachers answered the question if they have or are planning to read this book with their pupils. The five most popular books were then analysed with the help of our own constructed analysis-tool, and the method for analysing was qualitative text analysis and semiotic picture analysis. This study's theoretical framework was Hirdman´s (1988; 2003) theory of gender system, gender contract and three different formulas to express gender stereotypes, Harding´s (1986) theory of symbolic and structural gender and Nikolajeva´s (2017) scheme of stereotypical attributes. The result showed that the representation of gender was rather equal between the two sexes. The characters' portrayal on the other hand went mostly in line with the stereotypes for their gender, with some exceptions. Female characters were mostly portrayed as caring and passive, with makeup and long eyelashes. Male characters on the other hand were mostly portrayed as active and brave.Finally, further research should be made where the impact of fiction on young children is analysed, and there is also a need for further research on Swedish children's books from a gender perspective. Further research could also be made where booktalks after a read-aloud session are used to open discussions about gender. / Föreliggande studie syftade till att synliggöra representationer av genus i de högläsningsböcker som läses för elever i F-3. Frågeställningarna studien utgår från är: ”Hur ser representationen av kön ut i de högläsningsböcker som läses för elever?” och ”Hur ser gestaltningen av böckernas karaktärer ut ur ett genusperspektiv?”. Studiens metod bestod av ett flerstegsurval, där flertalet stadsbibliotek runt om i landet kontaktades med en förfrågan om att få deras statistik på de mest utlånade barnböckerna. Statistiken sammanställdes till en lista och utifrån den konstruerades en enkät. Enkäten skickades ut i två Facebookgrupper för lärare och lärarstudenter samt till enstaka skolor. I enkäten, som enbart riktade sig till F-3 lärare, fick respondenterna besvara om de har eller planerat att högläsa någon utav de böckerna som framkom från stadsbiblioteken för sina elever. De fem mest populära barnböckerna valdes sedan ut för analys. Studiens teoretiska utgångspunkter var Hirdmans (1988; 2003) teori om genusordning, genuskontrakt och tre formler för könsstereotyper, Hardings (1986) teori om strukturellt, symboliskt och individuellt genus samt Nikolajevas (2017) schema för stereotypa egenskaper. De valda analysmetoderna som användes vad kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där ett eget analysverktyg konstruerades och användes. Resultatet visar att de analyserade böckerna har en jämn fördelning av manliga och kvinnliga huvudkaraktärer, centrala karaktärer och illustrerade karaktärer. Det visar också att karaktärerna ofta skildras i enlighet med stereotypen för deras kön. Slutsatsen var att mer forskning behövs inom områdena skönlitteratur och genus, specifikt där svenska barnböcker analyseras ur ett genusperspektiv samt forskning om hur skönlitteraturen påverkar elever. Vidare forskning behöver även behandla hur och om samtal efter högläsning kan öka elevers förståelse om genus.

Läroplanen för förskolan framhåller vikten av att verksamheten i förskolan ska främja alla människors lika värde oavsett kön (Skolverket, 2016). Likaså framgår att pedagoger ska arbeta aktivt med att motverka stereotypa könsroller (ibid.). I samband med högläsning i förskolan tillägnar sig barn kunskap inom området literacy. Detta innefattar såväl språkliga kunskaper som värdegrundsfrågor där jämställdhet utgör en viktig aspekt (Björklund, 2008; Fast, 2009). Syftet med studien är att synliggöra vad tidigare forskning framhåller angående barnböckers innehåll samt pedagogers arbete med barnböcker, sett ur ett genus- samt didaktiskt perspektiv. Som metod har en innehållsanalys genomförts, vilken inspireras av vad Wahlström (2015) kallar för kvalitativ metasyntes som innefattar en jämförelse av de utvalda studierna. Resultatet visar att barnböcker framställs inneha könsstereotypiskt innehåll samt att innehållet kan spela en roll för barns socialisation. Vidare framkom att flickor och pojkars literacyförmågor värderas olika samt att genusmedvetenhet verkar som en betydelsefull aspekt hos pedagoger. Resultatet kan komma att bidra till ökad kunskap angående betydelsen av såväl en genus- som didaktisk medvetenhet hos pedagoger som arbetar i förskolan. Genom att ha vetskap kring stereotypa könsroller samt barns literacy finns goda möjligheter till att arbeta enligt förskolans läroplan.

Denna studie är en subjektiv bildanalys av barnböcker där syftet med studien är att undersöka hur genusaspekter kommer till uttryck i barnböckerna med fokuset på ett teknikinnehåll. I studien har jag valt ut några bilder i fyra Alfons Åberg- böcker samt en bild i en nyare bok - Hej Ruby, med fokus på digitalteknik. Bilderna har sedan analyserats utifrån Falks analysramverk där bilderna delas upp i fyra kategorier - denotativ nivå, inre kontext, yttre kontext och konnotativ nivå.  Studien har kommit fram till att tekniken den utvalda litteraturen följer vissa traditionella könsmönster. Exempelvis att tekniken i köket som oftast kopplas ihop med kvinnor blir bortglömd. Den syns inte lika väl som den typiskt manliga tekniken, som bygg och konstruktion, där tekniken är tydlig och kan ses som ett projekt. Studien lyfter även olika reflektioner kring valet av barnlitteratur samt vikten av boksamtal. / This study is a subjective image analysis of children books where the purpose of the study was to investigate how gender aspects are expressed in children books with the focus on content regarding technology. The study is aimed at educators who are active in preschool activities. The study is based on four Alfons Åberg-books and a newer book focusing on digital technology called Hej Ruby. The images have been analyzed based on Falk's analysis framework where the images are divided into four categories - denotative level, internal context, external context and connotative level. The study has found that the technology in children's books follows certain traditional gender patterns. For example, the technology in the kitchen, most often associated with women is forgotten, it does not show as well as the typical male technology, as construction where technology often appears as a project created by the man.

The purpose of this study is to study three different children books using two preschool perspectives; the norm-critical perspective and the gender pedagogical perspective. The research questions focus on how the characters in the books can be described from the two respective perspectives.  The theoretical standpoints in this study are theories about gender and its associated conceptions and by a power and colours perspective. The method approach for this study is discourse analysis with a text and picture analysis based model as method.  This study’s result shows that the norm-critical and gender pedagogical perspective view the literary characters from different viewpoints. In the norm-critical perspective, the characters are generally not blamed for how they are. Instead the perspective aims to question the negative perceptions that can be associated to gender. The gender pedagogical perspective on the other hand, values and appreciates characters that are seen to break norms. The perspective also contains a desire of change the characters that do not break the norms. The result of the study also shows that there are discourses about expectations on girls and boys based on norms for gender, power and colour in the children’s books. Specifically, the analysis shows discourses in how girls are expected to be. As a conclusion it shows that one could look at the children’s books from different viewpoints with help from the two perspectives. / Syftet med denna studie är att med hjälp av två perspektiv, det normkritiska perspektivet samt det genuspedagogiska perspektivet ser på tre olika barnböcker. De två perspektiven kommer att användas för att titta på de litterära karaktärerna i barnböckerna utifrån begreppet genus. De frågeställningar som studien kommer att utgå ifrån är vidare hur de litterära karaktärerna kan uppfattas från det normkritiska- respektive genuspedagogiska perspektivet. Den teori som studien kopplas samman med är teorier om genus och dess olika begrepp samt utifrån makt och färger. Metodavsatsen för denna studie är diskursanalys med metod som utgår ifrån en text- och bildanalysmodell. Studiens resultat visar att med hjälp av det normkritiska- och det genuspedagogiska perspektivet kan vi se på de litterära karaktärerna ur olika synvinklar. Generellt kan det utläsas utifrån det normkritiska perspektivet att karaktärerna inte klandras för hur dem är. Från perspektivet kan en ifrågasätta de negativa uppfattningar som kan associeras till genus. Utifrån det genuspedagogiska perspektivet uppmärksammas och värderas karaktärer när de bryter mot normer. Med hjälp av perspektivet uppmärksammas en önskan till förändring till de litterära karaktärer som inte bryter mot normer. Studiens resultat visar även att det figurerar diskurser kring hur flickor samt pojkar förväntas vara utifrån normer kring genus, makt och färger i barnböckerna. Genom analysen framkommer det diskurser specifikt kring hur flickor förväntas vara. Som slutsats visar det sig att med hjälp utifrån perspektiven kan en se på barnböcker utifrån olika vis.

Det här är en studie som handlar om barnböckers innehåll. Syftet med studien var att synliggöra olika värdegrundsaspekter som finns i barnböcker i förskolan. Fokus var jämställdhet med ett särskilt fokus på stereotypa könsmönster. Ett urval av barnböcker som lånas ut via barnboksbussen låg till grund för studien och det var metoden kvalitativ textanalys som tillämpades. Både en styrd analys och en mer öppen analys gjordes för att få fram resultatet. Vid den mer öppna analysen framträdde värdegrundskopplade ord som gemenskap och respekt. Tidigare forskning visade att andra värdegrundskopplad ord som omsorg och empati var viktiga och tillsammans med orden gemenskap och respekt var dessa ord värdefulla för den här studien. Resultatet visade olika sätt att synliggöra värdegrund, till exempel att gemenskap kunde ses som vänskap och empati kunde handla om inkludering. I diskussionsdelen lyfts vikten av böckers inflytande i förskolan fram men arbetet med värdegrund och demokrati utförs inte bara med hjälp av böcker. Studiens kunskapsbidrag inom ämnet kan utveckla pedagogers förståelse för vikten av barnböckers innehåll. / This study is about content of children’s books. The purpose of this study was to clarify different aspects of values in children’s books in preschools. The focus was gender equality with primary focus on stereotypical gender roles. The selection was made from children’s books that were lent out through the children’s book bus (a portable library, on a bus). Chosen method for this study was qualitative text analysis. Both a controlled analysis and a more open analysis was made to make the result visible. During the more open analysis other value-connected words appeared and these words was community and respect. According to previous research also value-connected words like empathy and care was found and together with the words community and respect these words were valuable for this study. The result showed different kind of ways to make values visible. For example community was also showed as friendship and empathy could be about inclusion. The discussion addresses the importance of books in preschool, but the work with value and democracy through children’s books it’s not the only solution to convey good values. The studies knowledge contribution on the subject can develop preschool teachers understanding the importance of children’s book content.

Förskolan har i uppdrag att aktivt arbeta för en jämställd verksamhet där alla barn får möjligheter att utveckla sin egen individ oberoende av könsuppfattningar. I läroplanen för förskolan skrivs också att barn ska få chans att ta till sig barnböcker och dess innehåll, uttrycka sig och utmana sitt tänkande (Skolverket, 2018). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare tänker och agerar utifrån ämnen som genus, normer och jämställdhet i relation till arbete med barnböcker för att motverka traditionella könsroller. De teoretiska utgångspunkterna vi använt oss av är Hirdman och Hardings genusteorier. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare och barnskötare fördelade på två förskolor. Fokus var att synliggöra hur de tänker kring genus, normer, jämställdhet och barnböcker. En inventering av barnböcker utfördes på respektive förskola för att synliggöra verksamheternas variation av barnböcker. Resultatet av inventeringen redovisas i resultatavsnittet. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Den resulterade i sex kategorier där pedagogernas tankar kring centrala aspekter i förhållande till arbetet med genus, normer och jämställdhet avseende barnböcker framkommer.